Tripp, trapp, trull

08
Mar

weylermfl

Diskussionen om Ilmar Reepalus uttalanden angÄende hatbrotten mot judar i Malmö hÄller pÄ att bli riktigt otÀck. Efter intervjun i TV4 2010-03-06 ansluter sig nu HÄkan Holmberg till det Svante Weyler sa i sin krönika i Godmorgon vÀrlden 2010-02-28 och uttrycker det i UNT 2010-03-07 som att Reepalu inte förstÄr vad han sjÀlv sÀger.

Han ”bottnar inte i frĂ„gan. Han tycks aldrig ha satt sig in den speciella problematik som judehatet innebĂ€r och anvĂ€nder dĂ€rför ord och begrepp till synes utan att helt förstĂ„ deras innebörd.”

Holmberg pÄstÄr att Reepalu Àr dum och obildad, vilket han borde ta konsekvenserna av och dra sig tillbaka.

Han har sagt saker ”som ingen demokratisk politiker i ansvarig stĂ€llning, oavsett parti, kan tillĂ„ta sig sjĂ€lv.”

Holmberg mĂ€strar vidare med ett ”klargöra” vad som Ă€r rĂ€tta tolkningen av antisemitism respektive sionism. Han pĂ„stĂ„r bland annat att:

Sionismen ”sĂ€ger ingenting om vilken politik en judisk stat bör föra – och Ă€nnu mindre att staten bör vara exklusivt judisk.”

Hans sÀger att om man fördömer sionismen som sÄdan

”sĂ„ fördömer man ocksĂ„ judiska kulturella strĂ€vanden och alla de judar och israeler som anser att staten Israel har rĂ€tt att finnas samtidigt som de Ă€r djupt kritiska mot statens nuvarande politik.”

Men kĂ€ra nĂ„n! StĂ€mmer det hĂ€r verkligen? Kan inte denna syn pĂ„ sionismen ens diskuteras? Om man pĂ„stĂ„r nĂ„got annat Ă€n Holmberg, bottnar man dĂ„ inte i frĂ„gan? Är det Holmberg som bestĂ€mmer vad en ”demokratisk politiker i ansvarig stĂ€llning” ska tillĂ„tas sĂ€ga om det hĂ€r?

Idag i TV2:s Agenda hÀnger Göran HÀgglund pÄ och försökte upprepa Holmbergs concept i nÀrkamp med Mona Sahlin. Mona gick visserligen för lÄngt i instÀmmande i Reepalukritiken, men hon klarade i alla fall av att framhÄlla att hatbrott mot muslimer ocksÄ Àr allvarligt.

Det hÄller som sagt pÄ att bli mycket obehagligt. PalestinavÀnner som ser det sionistiska projektet Israel som ett stort politiskt problem i vÀrlden pekas nu ut som obildade och moraliskt underlÀgsna. Holmberg, Weyler och HÀgglund verkar ha beröringsskrÀck med palestiniers lidande Är 2010 (som om Al Nakba alrdrig Àgt rum). Det hÀr frÀmjar antisemitism precis pÄ samma sÀtt som exempelvis Irakinvasion och Afghanistankrig frÀmjar sjÀlvmordsbombning och terrorism.

Det förvÄnar och skrÀmmer att HÄkan Holmberg stÀller sig tillsammans med Svante Weyler och Göran HÀgglund i kampanjen mot Ilmar Reepalu. Jag utgÄr frÄn att UNT:s liberale politiske chefredaktör HÄkan Holmberg förstÄr att resultatet blir att mÄnga skrÀms till tystnad om Israels övergrepp och Palestiniernas 62 Är av lidande.

_____________
Artiklar att lÀsa: lindelof.nu, Weylers blogg, Aftonbladet 2010-02-26, NewsDesk 2010-03-02, Expressen 2010-02-26, SkÄnskan.se 2010-03-02, SkÄnskan.se 2010-02-04, KvÀlls-Posten 2010-03-02, SR 2010-03-02

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , , , , ,

PÄ vÀg till kusin Daisys bröllop

05
Mar
Emigranter pÄ ss Deutschland 1909

Emigrantskeppet ss Deutschland i september 1909

I september 1909 skulle Percys kusin Daisy gifta sig. Hon bodde i West Hartlepool, nÄgra mil söder om Necastle pÄ engelska östkusten. Percy hade varit dÀr förut. 1903 lÀrde han sig kontorsarbete i sin farbror Jacobs lilla rederi och lÀrde dÄ kÀnna kusin Daisy mycket vÀl. De var bÄda i övre tonÄren och deras lekfulla umgÀnge övergick plötsligt, men helt naturligt, i nÄgot som liknade ett romans. De vuxna sÄg vad som hÀnde och satte stopp. De var ju kusiner.

Daisy förlovades senare med en Mr. Bunting, som fort gjorde sig ovĂ€n med Daisys familj, gjorde sig omöjlig pĂ„ sitt arbete och blev dĂ€rmed Ă€ven arbetslös. Daisy klamrade sig dock fast vid Bunting och klippte av kontakten med Percy. Året 1905 skrev Percy 24 brev till Daisy utan att fĂ„ ett enda svar.

Alla var mycket bekymrade. För att fÄ bort Daisy frÄn Bunting skickades hon till Percys familj i Limhamn pÄ obestÀmd tid. Till Daisy hittades till slut en lÀmplig friare, Mr. Peter Kirk, en högt uppsatt tjÀnsteman i den bokstavligen kolsvarta jÀttefabriken Seaton Carew Iron Co.

Alla var nu glada igen och resan verkar ha varit lyckad pĂ„ alla sĂ€tt. Daisy hade kommit helskinnad ur sin förlovning med Bunting, Percy och Daisy hade Ă„ter ”kamratiserat” sitt förhĂ„llande, Peter Kirk verkade vara ”a good guy” och framtiden verkade tryggad för Daisy.

Daisy fick en son, men Ă„terkom till Limhman och bodde med sin pojke lĂ„nga tider i Percys familj. Peter Kirk var aldrig med. Äktenskapet var sĂ€kert olyckligt.

I augusti 1909 reste alltsÄ Percy till England med anledning av Daisys bröllop. Först tog han sig till Cuxhaven vid Elbes mynning pÄ tyska Nordsjökusten. DÀrifrÄn utgick Hamburg-Amerika Linens fartyg ss Deutschland. Sedan nÀstan 10 Är tillbaka hade hon befordrat passagerare och gods till New York via Southampton. Det var ett misslyckat passagerarfartyg. PÄ grund av fartygets enorma Ängmaskiner förstördes atmosfÀren i de flotta passagerarutrymmena av störande buller och obehagliga vibrerationer. Man hade visserligen satt nytt hastighetsrekord över Atlanten pÄ lite mer Àn fem dygn. Men hon fick det hÄnfulla smeknamnet The Cocktail Shaker och passagerarna valde andra rutter. ss D. tjÀnade dÀrför mesta tiden som transportfartyg för bullertÄliga emigranter. Fattiga europeer emigrerade fortfarande i stora skaror till den nya vÀrlden. I Sverige utbröt storstrejken den 4 augusti och pÄgick alltsÄ under Percys Englandsresa.

1910 byggdes ss D. om till kryssningsfartyg, fick svagare och mindre bullriga Ängmaskiner som satte ner hastigheten till ett passande lyxkryssartempo och fick namnet ss Viktoria Luise.

Percy reste nu tillsammans med ett litet antal 1:a klass-passagerare pÄ ss Deutschland. Han skulle kliva iland i Southampton. Han kÀnde sig sysslolös, men var utrustad med kamera och mycket film. FrÄn övre dÀck i 1:a klass hade han fin kameravinkel ner över det tÀtbefolkade emigrantdÀcket. Det var en fin dag, bra fotoljus och solen vÀrmde i lÀ.

Fler bilder
NĂ„gra fler bilder …

Man ser hur de flesta vÀnder ryggen mot vinden, hukar eller lÀgger sig tÀtt bakom den kraftiga vÄgavvisaren pÄ fördÀcket. MÀnniskorna pÄ bilden motsvarar vÀl min bild av emigranter mycket prÀglad av Troells filmatisering av Mobergs Utvandrarna. Man med hatt eller keps, mörka slitna kavajer, en klockkedja, alla i ovan sysslolöshet. Man ser nÄgra barn nedanför lejdaren. En kvinna vÄgar försöka en klÀttring uppför lejdaren insvept i stor schal, huckle och tjocka kjolar. Det Àr kallt i skuggan, men sÀkert Àr luften befriande frisk, jÀmfört med stanken under dÀck i alla trÄnga logementutrymmen.

Enligt en emigrantforskare jag kÀnner finns det mycket lite fotomaterial frÄn emigrantskeppen över Atlanten. Tydligen lÄg de utanför tidens kameravinklar. Men Percy tog denna ovanliga och intressanta bild pÄ vÀg till kusin Daisys bröllop.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , , ,

Reepalu vs. Weyler

03
Mar

reepalu_weyler

Eftersom jag inte följer de stora tidningarna och oftast missar Godmorgon vÀrlden pÄ söndagar har kampanjen mot Ilmar Reepalu passerat i ögonvrÄn. SÄ Àr det nog för de allra flesta. Men i morse hörde jag i radion en sammandrabbning mellan Svante Weyler och Ilmar Reepalu som gav otÀcka vibrationer. Med systematiskt lugn brÀnde Weyler fast A-stÀmpeln i köttet pÄ Reepalu, som försökte rentvÄ sig efter bÀsta förmÄga.

SĂ„ satte jag mig till rĂ€tta med datorn och lĂ€ste pĂ„ i artikelfloden om brĂ„ken i Malmö efter tennismatchen mot Israel. Vad lĂ€rde jag mig? Jo …

att antalet anmÀlda hatbrott mot judar i Malmö har fördubblats frÄn ca 35 till ca 75 pÄ ett Är
att Ilmar Reepalu var dÄligt informerad om ökningen
att han har anvĂ€nt begreppet “Israeliska lobbyn”
att Israels vÀnner har fört en kampanj mot Reepalu för att stÀmpla honom som antisemit
att Mona Sahlin har försökt mildra effekterna av detta
att Reepalu utan framgÄng försökt försvara sig, bland annat genom att erkÀnna nÄgra smÄ misstag, och
att Svante Weyler framfört en famös anklagelseakt mot Reepalu i Godmorgon vÀrlden i söndags.

Ökningen av antalet anmĂ€lda hatbrott mot judar i Malmö Ă€r inte konstig. Judiska församlingar och andra judiska organisationer har ju i stor omfattning tagit pĂ„ sin lott att försvara Israels politik mot Gaza. Att palestinier i Sverige dĂ„ kopplar judar till övergreppen i Gaza borde inte vara svĂ„rt att förstĂ„. NĂ€r Reepalu visar förstĂ„else för en sĂ„dan koppling blir han hudflĂ€ngd för  antisemitism.

Men dessa judiska organisationer har sig sjÀlva att skylla. Om de slutade att kalla all Israelkritik för antisemitism skulle hatbrotten minska till normalt lÄga nivÄer igen. Att skylla ökningen pÄ Reepalu Àr i bÀsta fall en missuppfattning orsakad av skygglappar.

Reepalu klandras Ă€ven för att ha anvĂ€nt begreppet ”Israeliska lobbyn”. Det Ă€r mĂ€rkligt. Att judar hĂ„ller samman och organiserat verkar för sina intressen runt om i vĂ€rlden Ă€r inte uppseendevĂ€ckande. Det Ă€r nĂ€r denna lobbys intressen helt sammanfaller med Israels krigspolitik som sammanblandning mellan judiskt och staten Israel lĂ€tt uppstĂ„r. Den dagen en judisk församling (inte bara judiska privatpersoner) tar avstĂ„nd frĂ„n t ex Israels övergrepp mot Gaza, skulle den nödvĂ€ndiga rĂ„gĂ„ngen mellan staten Israel och judendom i allmĂ€nhet bli lĂ€ttare att urskilja för alla.

Svante Weylers krönika i Godmorgon vÀrlden 2010-02-28 var rent hotfull. Hans legitimering av en lÄng kampanj mot Ilmar Reepalu och kopplingen mellan massdödandet i Treblinka och Reepalus försiktiga palestinasolidaritet Àr sanslös. Han verkar sjÀlv inte förstÄ problemet, han Àr bara uppfylld av sin mission (som inte rymmer en enda palestinier).

_____________
Artiklar att lÀsa: Weylers blogg, Aftonbladet 2010-02-26, NewsDesk 2010-03-02, Expressen 2010-02-26, SkÄnskan.se 2010-03-02, SkÄnskan.se 2010-02-04, KvÀlls-Posten 2010-03-02, SR 2010-03-02

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , ,

SÄ dj-a insnöat

02
Mar

skottning

B och jag slirade ut till StjĂ€rnudden idag, har inte varit dĂ€r pĂ„ flera veckor. Vi möttes av ett snötĂ€cke som faktiskt var svĂ„rt att ta sig över. Skor, strumpor, byxor blev dyblöta och iskalla innan vi nĂ„dde  förstukvisten. En halv meter snö pĂ„ taket, men det hĂ„ller. Det Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ inte vĂ€rre nu Ă€n krigsvintern 1940. Taket har hĂ„llit i mer Ă€n 150 Ă„r. Men mitt hemsnickrade tak pĂ„ förstukvisten? DĂ€r hade vĂ€xt en jĂ€ttemössa som sĂ„g mycket tung ut. Fick pulsa till vedboden efter stegen och skotta av det med blöta skor och strumpor – utan sĂ€kerhetslina. Det gick utan missöden.

Sedan var det bara att sÀtta igÄng med en snökanalen ner till grinden. Det blev bra motion, minst lika bra som gymmet igÄr. Medan B matade fÄglarna, vittjade och agnade om musfÀllorna, skvÀtte nÄgra droppar vatten pÄ pelargonievraken hann jag nÀstan klart.

PĂ„ hemvĂ€gen berĂ€ttade P1-programmet Musiknyheterna att Scenkonstbolaget av chefsdirigenten i Nordiska kammarorkestern i Sundsvall (Christian Lindberg) krĂ€vt lönesĂ€nkning pĂ„ 40%, inte sĂ€ga nĂ„got negativt om Scenkonstbolaget, att publiken skall tillĂ„tas mobilfilma och sprida konserterna pĂ„ YouTube, inta ha nĂ„got inflytande pĂ„ programsĂ€ttning och att “skratta mycket för att hĂ„lla personalen pĂ„ bra humör”. Ja han skrattade verkligen i radion idag efter sin uppsĂ€gning.

Vi hörde ocksĂ„ om att den nya skollagen skickats tillbaka frĂ„n lagrĂ„det  till utbildningsdepartementet för att den var oklar pĂ„ alltför mĂ„nga punkter och dessutom skriven pĂ„ dĂ„lig svenska. Till rĂ„ga pĂ„ allt hade Skolinspektionen klagat pĂ„ skolornas nya “skriftliga omdömen”. De var inte tydliga nog om elevernas kunskaper, de handlade mest om elevernas beteende.

Ja, man vet inte om man ska skratta eller grÄta. Men ett gott skratt förlÀnger kÀften. Det kÀndes skönt efter skottningen att nu vara lite mindre insnöad.

_________
Artiklar om ovanstÄende: SvD om skollagen, Riksdag & Departement

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

Henning Mankell i appell för Gaza

01
Mar

Henning Mankell gÄr nu ut med en appell för en folkrÀttslig undersökning av kriget i Gaza.

Under de första veckorna av detta Ă„r spreds fruktansvĂ€rda bilder över vĂ€rlden av hur den instĂ€ngda befolkningen i Gaza drabbades av kriget. NĂ€stan 1400 mĂ€nniskor dödades, varav minst 400 barn. Det finns uppgifter om att vit fosfor anvĂ€ndes som vapen mot civilbefolkningen. Internationellt vĂ€lrenommerade jurister har hĂ€vdat att allvarliga brott begicks mot folkrĂ€tten. SĂ„ börjar texten pĂ„ sajten APELL FÖR GAZA.

13 mars ordnas ett stort seminarium med titeln FolkrÀtten och Goldstone om den israeliska invasionen av Gaza. Vittnen och diskussion om Goldstones FN-rapport pÄ ABF i Stockholm.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: ,

Historia Àr blodigt allvar

28
Feb

akvedukt

Alla maktpretendenter med sina tankesmedjor kÀmpar om maken över tanken. Den som lyckas pÄverka det allmÀnna historiska medvetandet grundlÀgger sin position. Det Àr det som brukar uttryckas som att segraren skriver historien.

Ibland gÄr maktens tjÀnare emellertid för lÄngt. Alla frÄn akademiska historiker till politiska partier och ministrar sÄgar Skolverkets nya förslag till kursplaner. Att grundskolan ska lÀmna allt före medeltiden till glömskan Àr förstÄs ett intellektuellt haveri. Man kommer att fÄ backa.

Ännu vĂ€rre var det dock i förarbetena till Lgr 80 i slutet av 70-talet. Den tidens flumpedagogiska skolbyrĂ„krater (SÖ) föreslog att historia helt skulle försvinna och uppgĂ„ i blocket ”MĂ€nniskans verksamhet – tidsperspektivet”. FrĂ„n detta fick man förstĂ„s ocksĂ„ backa.

Ambitionen att ideologisera historieĂ€mnet för att svensk ungdom bĂ€ttre ska förstĂ„ ”vĂ€sterlĂ€ndskt kristna, humanistiska och demokratiska grundvĂ€rden” Ă€r lika försĂ„tligt som all annan fĂ€rdigtuggad ideologi. Det Ă€r ett typsikt exempel pĂ„ ideologisk krigföring. I det hĂ€r fallet EU:s och USA:s. Sveriges ungdom ska nu prepareras med ett krympt perspektiv pĂ„ befrielserörelser, vĂ€pnat motstĂ„nd och vĂ€pnade uppror. Alla som knorrar mot detta ska buntas ihop till ”talibantolererare” och/eller ”Castrokramare”. Retoriskt fyndigt, men fan sĂ„ inskrĂ€nkt.

Befrielserörelser har av makthavarna alltid kallats banditer eller terrorister. Nu Ă€r det frĂ€mst talibaner och muslimer som demoniseras. Det som hĂ€nder i till exempel Indiens skogiga inre – dĂ€r Naxaliter (Maoister) Ă€r i full fĂ€rd med en framgĂ„ngsrik organisering av fattiga i en allindisk rörelse mot överhetens förtryck i globaliseringens spĂ„r – passar definitivt inte in i dagens segrarmakters historiebild. Alla som har frĂ€ckheten att försvara sig med vapen Ă€r banditer. Vem bryr sig om att försöka förstĂ„ vad som sker i ett historiskt perspektiv?

I samma anda arbetar den statliga sanningsmyndigheten Forum För Levande Historia. Det havererade projektet Demokratiska Kampuchea analyserades i utstĂ€llningen ”Middag med Pol Pot” med fĂ„nigt inrikespolitiska skyddsglasögon och gjordes till en frĂ„ga om vad nĂ„gra svenskar sĂ„g eller inte sĂ„g pĂ„ ett besök i landet 1978. Budskapet Ă€r att vĂ€pnade befrielserörelser genomgĂ„ende Ă€r av ondo och ett led i underbyggandet av Sveriges nya tjĂ€narroll i det vĂ€rldspolitiska spelet.

Att historia Ă€r ett blodigt slagfĂ€lt framgĂ„r idag med all önskvĂ€rd tydlighet. FFLH accepterades för att man ville stĂ€rka minnet av Förintelsen. Men att skambelĂ€gga nĂ„gra svenskar, som man gjorde i utstĂ€llningen Middag med Pol Pot, Ă€r bara en hĂ„rsmĂ„n frĂ„n gĂ„ngna tiders hĂ€xbĂ„l. Blodtörsten hos dessa ”humanister” förvĂ„nar, men Ă€nnu hĂ„ller demokratin emot.

Artiklar om saken: SvD 2010-02-19, UNT 2010-02-22, GP 2010-02-21, DN 2010-02-16,
Nya Kursplaneförslaget

Bloggportalen Intressant
BlogginlÀgg om Naxaliterna
Andra bloggar om: , , , , , ,

LÀget pÄ kulturfronten

26
Feb
bellman_520

En bildruta ur Jan Lööfs första Bellmanserie. DÄ fanns sjÀlvdistans och humor.

NÄgon mÄste idag ta sig an kampen För en folkets kultur mot sÄvÀl eliternas revirskapande som högerpopulismen. Tidningen Folket i Bild har sedan 70-talet haft denna stolta paroll, men har med tiden blivit allt blekare. Man verkar ha svÄrt att sjÀlv orientera sig pÄ kulturfronten. Vad med det nationella, folket, konsten och religionen t ex?

I FiB/K:s Uppsalaavdelning har vi diskuterat saken under det senaste halvĂ„ret och blivit djupt oeniga om hur problemen ska formuleras. Men vi har kommit fram till att det Ă€r naturligt och till och med bra att sĂ„ Ă€r fallet. Vi konstaterade att enighet inte ens Ă€r önskvĂ€rd. Kanske det Ă€ven Ă€r sĂ„ att orsaken till dagens vilsenhet har sin grund i en vĂ€nstertradition att ”slĂ„ fast rĂ€tta linjen” i form av resolutioner eller normerande att-satser. NĂ„gon uttryckte det sĂ„ hĂ€r:

”Med denna paroll Ă€r det som med vĂ„ren eller som med ett musikstycke. I samma ögonblick som man börjar analysera och dissekera alltför mycket tappar man det vĂ€sentliga. Den skimrande droppen förĂ„ngas.”

Denna frÄga Àr förresten en av de verkligt allvarliga som Jan Guillou tar upp i sin bok Ordets makt och vanmakt. FiB har mycket sÀllan förmÄtt gestalta nÄgot av bestÄende vÀrde för en folkets kultur med majoritetsbeslut i stadgemÀssig ordning.

SÄ hÀr vill jag formulera problemet. Parollen För en folkets kultur innebÀr förutom att folket har rÀtt till kunskap och de sköna konsterna ocksÄ insikten om att kunskapen och de sköna konsterna (kulturarvet) springer ur det arbetande folket och historien.

I radions ”Obs-kulturkvarten” formulerade författaren och liberalen (dock ej Folkpartist) Lars Gustavsson sitt ideologiska sidbyte till att bli ”KulturfrontsvĂ€n” 1976. Han poĂ€ngterade kampen mot porr och prostitution, svenska kyrkans betydelse för vĂ„r nationella identitet och att franska revolutionens frihetsideal innehöll individualitet. ”Det enskilda ansiktet blev tydligt.” Individualiteten mĂ„ste tĂ€nkas in i dagens villkor, sa han. ”Arbetarklassen kommer aldrig lĂ„ta sig talas till.” Ulf Lindes ”konstiga” konst pĂ„ Moderna musĂ©et pekade han ut som en hĂ„rsmĂ„n frĂ„n fascismen och att en svensk litteratur mĂ„ste kunna fĂ„ vĂ€xa fram. Vidare vĂ€drade han motvilja mot modernismen, att poesi skulle tala klartext och att ”sanning, frihet och lögn” skulle komma pĂ„ rĂ€tt plats igen. Det hĂ€r kunde mĂ„nga instĂ€mma i 1976.

Vad som skiljt Folket i Bild frĂ„n de flesta andra pĂ„ vĂ€nsterkanten har varit att man frĂ„n början underkĂ€nde uppdelningen i finkultur och folkkultur eftersom en sĂ„dan syn pĂ„ kultur innebĂ€r folkförakt. En nyckelmening var att ”folket egentligen föredrar Ivar Lo framför utvikningsbrudar”. I praktiken ledde det till att vi pĂ„ 70-talet medverkade till att vĂ€cka liv i den insomnade svenska proletĂ€rlitteraturen, lyfte fram nya unga författare i denna tradition, tog kamp mot porr och prostitution och slogs för kunskap i skolan mot flumpedagogiken. De striderna fördes ofta i allians med vĂ€rdekonservativa och grĂ„sossar, mot stora delar av dĂ„tidens radikaler inom vĂ€nstern.

Fortfarande Ă€r det sĂ„ att överheten pinkar in sina revir, utvecklar sin egen elitkultur, samtidigt som man producerar sövande underhĂ„llningsdynga Ă„t ”folket”. Den kraft med vilken detta idag sker har med medieutvecklingen blivit nĂ€rmast bedövande.

Jag uppfattar att en dominerande del av den radikala vÀnstern idag vÀnt kappan efter de nyliberala vindarna. USA och EU styr och stÀller med den svenska nationen pÄ ett sÀtt som fÄr förödande konsekvenser pÄ kulturens omrÄde. Svenska folkliga vÀrderingar i den demokratiska traditionen har blivit hemlösa. Det skapar motstÄnd, bitterhet, missmod och till och med hat. Av detta blir det stora motsÀttningar som pÄ sikt hotar en vettig social samhÀllsordning. FrÀmmande tankegÄngar förknippas med invandring och skapar frÀmlingsfientlighet som i vÀrsta fall kan blomma ut i ren rasism. Vi har sett det förr.

Till folkets kulturtradition hör sjÀlva demokratin. Den grundar sig i mÄngas frivilliga arbete i folkrörelser och fredliga opinionsyttringar inom yttrandefrihetens ramar. Gatudemonstrationer i politiska frÄgor bör inte förvandlas till sekteristiska och frÀmmande upptÄg med slagord pÄ frÀmmande sprÄk till exempel. Invandrare och svenskar mÄste förenas och tillsammans bekÀmpa överhetens splittringsförsök.

Religion kan ses som tradition och kultur. Men religion kan ocksĂ„ ses som fundamentalt och överordnat allt annat. Dessa tvĂ„ betraktelsesĂ€tt kan existera i ömsesidig respekt. Parollen ”För en folkets kultur” kommer ur en tradition dĂ€r det Ă€r naturligt att betrakta religion som en privatsak – vid sidan av politiken. Landets lagar ska inte diskriminera nĂ„gon trosriktning.

I Sverige idag dĂ€r mĂ€nniskor bekĂ€nner sig till olika religioner eller ser sig som religiöst neutrala blir religionsfriheten i meningen ”frikoppling frĂ„n staten” mycket viktig. Religionen bör utövas i fria samfund, under statens demokratiskt stiftade lagar. Ett samhĂ€lle dĂ€r fria medborgare med olika tro kan förenas med icke troende under demokratiska former Ă€r en vacker dröm. Ren religionskritik blir nĂ€stan alltid kontraproduktiv ur demokratisk synpunkt.

Jag trevar försiktigt efter en gemensam grund för ett svenskt nationellt projekt och vill peka pÄ nÄgra viktiga punkter. OmrÄdet Àr minerat, sÄ hÄll i er nu.

Den fria folkbildningen och folkundervisningen frÄn folkskolan och framÄt Àr fundamental. Den Àr idag praktisk taget nedriven och förvandlad till en kommersiell marknad, vilket Àr ett svÄrt bakslag för folket. Traditionen med skolavslutning i kyrkan med psalmsÄng och församlingsprÀst involverad Àr levande pÄ mÄnga hÄll. Den bör respekteras.

Kyrkorummen vittnar om forna tiders hÄrt arbetande och djupt troende mÀnniskors strÀvanden. De har format mÄnga av oss och satt sig djupt i vÄrt tÀnkande.

Jag ser ingen annan rĂ„d Ă€n att man bör försvara nĂ„got som slarvigt kan kallas den ”svenska” traditionen i familjepolitiken, trots att den aldrig varit entydig och problemfri. En del i detta Ă€r i alla fall barnets starka stĂ€llning i Sverige. RĂ€tten för homosexuella att vigas i svenska kyrkan bör inte lagregleras eftersom kyrkan bör stĂ„ fri frĂ„n staten. Det bör i konsekvens med ovanstĂ„ende vara en frĂ„ga för varje enskilt trossamfund. Det behöver alltsĂ„ inte ses som en frĂ„ga om religionsfrihet, utan blott som en frĂ„ga om respekt för folkliga traditioner.

Svensk kultur vilar i det svenska sprĂ„ket – frĂ„n Gustav Vasas och Karl XII:s bibleöversĂ€ttningar till Strindbergs och mĂ„nga andras författarskap sĂ„vĂ€l som i nödvĂ€ndig sprĂ„kförĂ€ndring som hela tiden pĂ„gĂ„r. Engelska sprĂ„ket (och amerikanska) mĂ„ste hindras att trĂ€nga Ă€nnu djupare in i sammanhang som fjĂ€rmar oss frĂ„n den svenska kulturen. I svenska skolor ska undervisningen vara pĂ„ svenska. Universitetens kurslitteratur bör kunna lĂ€sas pĂ„ svenska, trots att förstĂ„s engelskan Ă€r ett internationellt sprĂ„k inom mĂ„nga forskningsfĂ€lt. Vem ska kunna lĂ€sa och förstĂ„ Strindberg, Ivar-Lo, Astrid Lindgren m fl svenska författare om svenskan marginaliseras till ett vardagligt talsprĂ„k?

Nu sker det man lĂ€nge kunnat förutse. Högerpopulismen tar öppet upp kampen om ”svenska vĂ€rderingar” och ”den svenska kulturen”. Sverigedemokraterna försöker kapa skolavslutningar, Den blomstertid … och Astrid Lindgren. Och Kristdemokraterna hĂ€nger pĂ„. De försöker Ă€ven kapa begreppet folket; ”verklighetens folk”.

Men dessa företrĂ€der överhetens syn pĂ„ folket. De söker det ”naturligt oförstörda” hos det fogligt arbetande folket, de med mössan i hand. Denna syn pĂ„ folket avspeglades tydligt i ”tjĂ€nstehjonsstadgan”, som avskaffades sĂ„ sent som 1926. I förlĂ€ngningen landar dessa ”foklvĂ€nner” i det rasistiska begreppet ”den gode vilden”, som kan tĂ€mjas och lĂ€ras upp till lydiga undersĂ„te. Glöm inte att rasism var ett helt naturligt tĂ€nkesĂ€tt i alla samhĂ€llsklasser lĂ„ngt in pĂ„ 1900-talet.

Med Folket i Folkets kultur menas nÄgot annat. Det utgÄr frÄn varje medborgares individuella fri- och rÀttigheter samt rÀtten och kraften i kollektiv organisering hos arbetarklassen och andra. Fria bönder formade vÄrt sÀtt att tÀnka pÄ ett alldeles speciellt sÀtt. Vanligt arbetande folk har alltid spelat en viktig roll i svensk verklighet. Det Àr vÄrt folk.

NĂ€r FiB 1972 formulerade sin paroll För en folkets kultur skydde alla (inkl. LO/SAP och bokstavsvĂ€nstern, senare Ă€ven Statens KulturrĂ„d) parollen som pesten. De tog inte ordet ”folket” i sin mun. Det var inte fint nog. FrĂ„gan Ă€r alltsĂ„ om vi hade fel? Har folket och nationen blivit för komprometterade begrepp för att ingĂ„ i en demokratisk vĂ€nsterretorik? Jag tror inte det. Nej, innehĂ„llet i begreppen bestĂ€ms av styrkeförhĂ„llandena pĂ„ kulturfronten. SĂ„, lĂ„t oss diskutera.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

FrÄn studentbaracker till jÀttecampus

19
Feb
blasenhus2_520

Room with a view - bildsal

BlĂ„senhus heter kvarteret dĂ€r den stora nya pedagogiska studentfabriken i Uppsala ligger. DĂ€r stod nödbostĂ€derna för de stora studentkullarna pĂ„ 60-talet, sĂ„ för mig Ă€r kvartersnamnet evigt förknippat med dragiga baracker. Inget kan emellertid vara mera annorlunda. PĂ„ universitetets hemsida presenteras det som ”campus för lĂ€ran om mĂ€nniskan – psykologin – och för lĂ€ran om mĂ€nniskans lĂ€rande – pedagogiken”. Det lĂ„ter pampigt.

Professor Donald Broady och hans forskargÀng pÄ SEC (Sociology of Education and Culture) bjöd pÄ inflyttningsvisning av lokalerna i onsdags. Jag smög mig dit. Första intrycket Àr att hÀr har teknokraterna och planerarna packat in allt som kan rÀknas till det psykologisk/pedagogiska utbildningsfÀltet. Rationalitet, teknik och arkitektoniska perspektiv (i just den prioritetsordningen) har varit bestÀmmande. Det Àr nÀstan lika högt som Uppsala slott mot öster och mycket högre Àn Botaniska trÀdgÄrden mot vÀster. Klagovisor om att det blivit en Berlinmur mellan Botan och Slottet har hörts, men jag tycker att det fungerar. Jag har inget emot stora byggnader. Dock ser jag innehÄllet och funktionen som det viktigaste.

FrÄgan om mÀnniskan och mÀnniskans lÀrande Àr bÄde enkel och komplicerad. Att döma av all den teknik och planering som idag anses av nöden för att trÀnga in i frÄgan undrar jag om tvÀrvetenskapen verkligen gynnas av att de olika disciplinerna finns under samma fysiska tak. Pedagogen flyttar in med sina stora problem. Det hela blir sÄ stort att det i alla fall kommer att finnas gott om plats för interna barriÀrer. Samtidigt Àr vÀrldens alla forskare endast ett knapptryck bort, vilken dragig barack man Àn befinner sig i. Kanske dimensionerna och den avancerade tekniken Àven kan fÄ en och annan att kÀnna sig sÄ betydelsefull att det viktiga grodperspektivet pÄ mÀnniskan och hennes lÀrande bleknar. Faran finns att de mest sjÀlvklara insikterna om mÀnskligt lÀrande inte har sjÀlvförtroende nog att slÄ rot och gro i höjd med slottet.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

Oroliga mÀn

15
Feb
en-orolig-man

En orolig man

Talade med en kvinna hÀromdan som liksom jag höll pÄ med Mankells sista Wallanderbok Den orolige mannen. Hon tyckte den var hopplöst trÄkig med allt gubbgnÀll och alldeles för lÄng. Jag hade nÀstan lÀst ut dÄ och hon hade Ànnu inte passerat mitten.

Det Ă€r en lĂ„ng bok. Det ska medges. Men jag tycker om den. Gillar skildringen av en Ă„ldrande mans gradvisa förfall. Det dĂ€r med minnesluckorna som Ă„terkommer hĂ„ller en oro vid liv hos lĂ€saren och fĂ„r sin sorgligt trovĂ€rdiga förklaring. Och diabetesproblemen. Och rĂ€dslan för att bara bli gammal och tappa livslusten. Vi Ă€r mĂ„nga som uppnĂ„tt Ă„ldern nĂ€r urinstrĂ„len tappat sin spĂ€nst och knĂ€na börjat vĂ€rka – trots att vi Ă€r medicinskt helt friska. Skildringen Ă€r kanske inte sĂ„ munter, men mycket bra.

De goda sidorna av livet finns ju ocksÄ med, Àven om Kurt Wallander inte sjÀlv verkar ta vara pÄ tillfÀllena sÀrskilt bra. Han Àr fortfarande en mÀsterlig kriminalare med erfarenheter och full intuition i behÄll. Dottern Linda och dotterdottern Klara finns dÀr och han drömmer om att fÄ ha Klara hos sig och se henne vÀxa upp i sitt hus pÄ landet. Och förhÄllandet till Linda Àr mycket bra skildrat. Han Àlskar Linda och Klara och Linda kÀnner sin pappa bÀttre Àn han kÀnner sig sjÀlv. Det Àr genialt och sÄ sjÀlvklart.

OvanpÄ denna goda mÀnniskoskildring Àr faktiskt spiontemat och de politiska tankegÄngarna intressanta. Mankell har med denna bok effektivt tagit död pÄ sin deckarhjÀlte Kurt Wallander. Han sörjer nog lite sjÀlv, men det Àr nog ocksÄ en sorts befrielse.

Artiklar om boken: DN 2009-08-18, SvD 2009-09-18, Expressen 2009-08-18, Kulturbloggen

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , ,

Vad Àr en lÀmplig lÀrare?

12
Feb
larare

Vanliga lÀrare, de har bara bytt ansikten.

Det som nu sker med lÀrarutbildningen Àr nödvÀndiga ÄterstÀllare (prop. 2009/10:89). Att inriktning pÄ olika Äldrar motiverar bÄde skillnad i Àmnesteoretiska studier och olika pedagogisk hÄllning Àr sÄ sjÀlvklart att alla stolliga lÀrarutbildningsreformer under de senaste 20 Ären snabbt kommer att glömmas bort, eller vandra vidare som roliga historier frÄn anno dazumal. Inte mycket att Àgna skrivarmöda Ät alltsÄ.

Dock, en sak i departementets presentation Àr oroande. Man sÀger:

”För att bli en bra lĂ€rare krĂ€vs lĂ€mplighet. Regeringen avser dĂ€rför att utreda hur lĂ€mplighetsprov skulle kunna anvĂ€ndas som behörighetskrav till lĂ€rarutbildningen. SĂ„dana prov kan inte genomföras förrĂ€n tidigast 2013.”

Det Ă€r sjĂ€lvklart att lĂ€mplighet Ă€r nödvĂ€ndigt. Men vad Ă€r lĂ€mplighet? Är det nĂ„got man har eller nĂ„got man kan förvĂ€rva? Mellan förestĂ€llningarna att en mĂ€nniska har eller att en mĂ€nniska kan förvĂ€rva lĂ€mplighet för lĂ€raryrket finns en avgrund. Det Ă€r den som glimtar fram i citatet ovan. NĂ„gon sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande person har Ă„tminstone satt ner foten och sagt stopp, varpĂ„ frĂ„gan förpassats till en utredning. DĂ€r kommer den förhoppningsvis att begravas och helst glömmas bort.

Det handlar alltsĂ„ om tvĂ„ idag oförenliga synsĂ€tt, att se mĂ€nniskan som en frĂ€mst biologiskt styrd varelse eller som en frĂ€mst socialt styrd varelse. NĂ€r man som ung student kommer till utbildningen Ă€r man förstĂ„s i högsta grad ofĂ€rdig. Ett ”lĂ€rarlĂ€mplighetstest” dĂ„ Ă€r mycket olĂ€mpligt. Men biologimĂ€nniskorna tror förstĂ„s att det gĂ„r att extrahera relevanta kriterier som kan plockas ut ur personer med enkla test, kanske med ett blodprov.

PĂ„ tidiga 70-talet protesterade vi lĂ€rarstudenter mot det sĂ„ kallade “lĂ€rarskicklighetsbetyget” som gavs vid vĂ„r lĂ€rarexamen. Det försvann sedan i den allmĂ€nna betygsfientligheten. Men, detta betyg var verkligen missvisande. Det speglade bara vilka studenter som föll den tidens pedagogetablissemang pĂ„ lĂ€ppen.

FörmĂ„gan att skapa goda relationer i ett klassrum, att förstĂ„ sig pĂ„ barns och ungdomars tĂ€nkande kommer med Ă„ren genom personliga praktiska och teoretiska erfarenheter och insikter. FörmĂ„gan avtar ocksĂ„ sĂ„ smĂ„ningom för en del som stelnar i sin utveckling. Men tanken att nĂ„got test skulle kunna tas fram för att förutse vem som Ă€r lĂ€mplig för lĂ€raryrket redan vid ansökningen till lĂ€rarutbildningen Ă€r befĂ€ngd. Ja, en nĂ€stan skrĂ€mmande tanke – sĂ€rskilt om den finns i en pedagogskalle.

För övrigt anser jag att grundskolan ska ÄtergÄ till att bli allmÀn egendom.

Artiklar i Àmnet: DN 2010-02-11, DN 2010-02-12, GP 2010-02-11, My NewsDesk 2010-02-11, SvD 2010-02-11

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: ,

Radio Uppland om de skjutna

08
Feb
ulla-de-verdier_520

Ulla De Verdier i tjÀnst.

Nu tar alla medier upp frÄgan om de skjutna soldaterna i Afghanistan. SÄ ock Radio Uppland i P4. I egenskap av Uppslabo mot svenska soldater i Afghanistan inbjöds jag till studion pÄ BredgrÀnd 7 ett par kvarter bort för att medverka i ett ca. fem minuters inslag klockan 15.08. Ett par minuter före 15 anmÀlde jag mig i receptionen. Ulla De Verdier hÀmtade in mig och visade mig min höga stol och min mikrofon. Lyssna pÄ inslaget. Klicka pÄ 15.00-15.30 och spola fram drygt 8 minuter.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , ,

Ta hem de svenska soldaterna nu!

07
Feb

TrÀffade en hedervÀrd medborgare hÀromdan i demonstrationen mot Israels Gazablockad. Vi hade inte setts pÄ ett tag och jag var glad att se honom under Palestinafanorna. Han Àr socialdemokrat och har engagerat sig i kampanjen för Ship to Gaza.

NÀr vi hade sprÄkat lite om solidaritetsarbete i allmÀnhet klargjorde han sina besvÀr med fredsrörelsens krav pÄ hemtagande av de svenska soldaterna frÄn Afghanistan. Han menade att svenska soldater skulle satts in dÀr för lÀnge sedan, dÄ hade kriget aldrig utvecklats som nu. Svenska soldater istÀllet för Natos verkade han mena.

Han vet vad jag tycker. Eftersom demonstrationen handlade om Gaza slĂ€ppte jag frĂ„gan med kommentaren att ”SĂ„ kan man kanske ocksĂ„ resonera.”

Jag trĂ€ffade honom idag igen pĂ„ ett möte om situationen i Gaza med Henrik Pelling och Lotta ShĂŒllerqvist hĂ€r i Uppsala. Samma dag som tvĂ„ svenska soldater och en tolk i svensk tjĂ€nst skjutits ute pĂ„ patrulluppdrag i norra Afghanistan. Undrar hur han resonerar idag? Jag tror han kan vinnas för ett hemtagande nu. Svenska politiker tar ett oerhört stort ansvar pĂ„ sig genom sina huvudlösa beslut i denna frĂ„ga. Ta hem soldaterna nu!

LÀs ocksÄ Stefan Lindgren, Expressens ledare

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , ,

Ship to Gaza – manifestation i Uppsala

31
Jan

Upprörda mÀnniskor möttes i Slottsbacken klockan halv ett igÄr. Man ville Äter visa vÀrlden att blockaden mot Gaza mÄste brytas. Det var inte mÄnga och vintern bet alla nÀsor, fingrar och tÄr. Svenska flaggan bars tillsammans med den palestinska i tÀten av det lilla tÄget. Man gÄr tillsammans mot Israel nu som man för 40 Är sedan gick mot USA.

Fayek Sahle, Palestinier och Uppsalabo, talade till mÀnniskorna pÄ Stora torget och sa de vÀntade men nödvÀndiga orden.

Filmklippet ovan Àr mitt första försök med datorns hÀndiga filmskaparprogram. Det kommer nog mer filmer framöver. Glöm inte skeppet till Gaza PG: 4 63 59-6.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , ,

Kulturell hussvamp

30
Jan

polischef_520

Det enda jag Ànnu tÀnker lÄta mig uppröras över Àr att vissa mÀn uppenbarligen organiserar sig i sexnÀtverk dÀr smÄ och stora mÀnniskor av kvinnokön mot betalning utsÀtts (eller lÄter sig utsÀttas) för förnedring och livsfarliga övergrepp.

Om det Àr manliga polischefer, direktörer, rektorer, lÀrare eller arbetslösa utlandsfödda som misshandlar spelar faktiskt ingen roll. Att det överhuvudtaget förekommer Àr kÀrnfrÄgan, vilket Àr ett djupgÄende symptom pÄ att samhÀllet rymmer svÄrt sjuka delar. Som hussvamp skjuter de sitt mysélium Àven lÄngt in i de friskare delarna.

Porr- och prostitutionskonsumenter behövde förr aktivt söka sig till marknaden, nu söks varje man upp personligen av porrens och prostitutionens profitörer via datorn. TonÄrsrumpor, urringningar och dejtingannonser skriker överallt. Att de allra flesta mÀn hajar till pÄ dessa signaler Àr knappast onormalt. MÄnga fler fastnar i porrsurfande och sexmissbruk nu Àn före Internets dagar. VÄrt folks kultur tar stor skada. GrÀnser som var sjÀlvklara förr öveskrids nu med ett litet klick.

KvĂ€llstidningarna jagar nu alla detaljer. “Linda 29 berĂ€ttar om sina möten med polischefen Göran Lindberg” skriver Expressen. Hur vet man att Linda inte ljuger? Varför frĂ„gar inte reportern Annsofie NĂ€slund varför Linda inte anmĂ€ler gubbarna som “vĂ„ldtar” henne 50 gĂ„nger?

Göran Lindbergs tidigare före detta uppdragsgivare; Cecilia Wikström, Clas Borgström, Thomas Bodström och andra, förfasar sig över det de faktiskt inte vet ett skit om. Men den kulturella hussvampen Ă€r de – mer Ă€n de flesta andra – ansvariga för. Man hĂ€pnar över den aningslöshet de i praktiken visat genom rödkindat entusiastiskt samarbete med karriĂ€rfeministiska maktmĂ€n.

Göran Lindberg var en omstridd polischef. MÄnga ogillade hans Äsiktspaket, ledarsil och kÀnde instinktiv olust. Tanken att det var nĎt konstigt med den karlŽn, fanns sÀkert pÄ mÄnga hÄll. Fast ingen kunde ana det som nu trumpetas i medierna som sanning. Kulturklimatet hindrade kritiska frÄgor frÄn att stÀlldes öppet.

Att Göran Lindberg nu döms i pressen Ă€r ett demokratiproblem. Jag hĂ„ller inte med UNT:s chefredaktör Lars Nilsson eller Billy Butt, som igĂ„r och idag försvarar namnpubliceringen, fast pĂ„ var sitt vis. Sanningen Ă€r enkel, namnet gick inte att hemlighĂ„lla för att alla nu kör för fullt i konkurrensen om lösnummerköparna – trots att man vet att det Ă€r principiellt fel. Marknaden bestĂ€mmer i praktiken över rĂ€ttssĂ€kerhet och demokrati. Det Ă€r ruttet.

Vare sig han döms eller frias Àr hans liv förstört. Inget kommer att förÀndras. Och den kulturella hussvampen kommer att fortsÀtter att klÀttra upp efter vÀggarna.

________
NÄgra pressalster om Göran Lindberg: Aftonbladet 2010-01-29[1], Aftonbladet 2010-01-29[2], Aftonbladet 2009-01-29[3], UNT 2010-01-29, Expressen 2010-01-29

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Aldrig mer ska jag Àlska nÄgon flicka

27
Jan
percy_lindholmsflickor

Carin, Percy och Margit somaren 1904 pÄ Helsjön

PÄ bilden en ung man pÄ 20 Är mellan tvÄ unga kvinnor pÄ sommaren för snart 106 Är sedan, ett Är före unionsupplösningen med Norge och 17 Är innan svenska kvinnor fick fullvÀrdig röstrÀtt. Det Àr min morfar Percy med Carin pÄ sin högra sida och Margit pÄ sin vÀnstra, som han just lÀrt kÀnna. De befinner sig pÄ kurorten Helsjön pÄ sommarnöje med sina familjer. HÀr kan de umgÄs pÄ ett frimodigt sÀtt som Àr helt omöjligt pÄ vintern i stan.

Percy Àr förÀlskad i Margit, som Àr jÀmnÄrig. Det kÀndes med en gÄng att det var nÄgot speciellt mellan dom. Han Àr ocksÄ sÀker pÄ att Margit kÀnner likadant. Carin Àr Margits Àldre syster. Hon Àr den perfekta kamraten för att deras umgÀnge ska bli stimulerande. Hon vet att Margit och Percy Àr förÀlskade, tycker om att vara med dem och förstÄr att lÀmna dem ifred tillrÀckligt för att de ska kunna ta i varandra som man kÀnner att man mÄste nÀr kÀrleken gripit tag.

De Àr unga men lever i en mycket strÀng tid. Den offentliga moralen fördömer förÀktenskapliga sexuella förbindelser. Drottning Viktoria av England har just dött, sÄ hennes moral hÀnger kvar men har ÀndÄ börjat gÄ ur tiden. Att visa sin kÀrlek Àr svÄrt. Att praktisera den Àr bara en dröm. Men att kÀnna Àr oundvikligt.

Genom att ingÄ sÄ kallade samvetsÀktenskap vÄgade nÄgra enstaka modiga ungdomar offentliggöra att man har en sexuell relation. Att bo ihop var omöjligt och ansÄgs Àn mer provocerande.

Den 20 februari, just detta Är 1904, deklarerade tvÄ studenter vid Göteborgs högskola, Fritiof Palmér och Signe Garling via en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning att de ingÄtt ett samvetsÀktenskap. Det blev stor skandal och intensiv pressdebatt. De straffades genom suspenderdering frÄn sina studier. Det hade alltsÄ just hÀnt denna höst 1904 nÄgra kvarter bort.

Den 22 december hittades en ung medicinstudent Hildur Sandberg död utanför medicinstudenten Adolf Björks bostad pÄ Grönegatan 15 i Lund. De hade ocksÄ deklarerat ett samvetsÀktenskap. Hildur var radikal socialdemokrat, sÀkert skrÀmmande i Margits och Percys ögon, men hennes öde mÄste ha gripit dem. Hur Hildur Sandberg dog har aldrig klarats ut.

Margit och Percy har en mycket lycklig sommar. Den ska följa Percy hela livet som ett hemligt, men hans mest passionerade minne.

PĂ„ hösten i Göteborg, under en promenad i Slottskogen, bekĂ€nner plötsligt Margit sin stora hemlighet för Percy. Hon Ă€r redan bortlovad till Gustaf Ericsson, den berömde Lars Magnus Ericssons son. Det Ă€r avtalat och bestĂ€mt och alltsĂ„ ett givet löfte, som omöjligen kan brytas. De ingĂ„r nĂ„gon slags avtal som innebĂ€r att de ska förbli vĂ€nner, men Percy Ă€r djupt bedrövad och kĂ€nner sig ensam i vĂ€rlden och bestulen pĂ„ sin stora kĂ€rlek. PĂ„ ett stĂ€lle i sin dagbok skriver han ”Aldrig mer ska jag Ă€lska nĂ„gon flicka”.

1906 gifter sig Margit och Gustaf i Berlin, fÄr inga barn och skiljer sig efter nÄgra Är. Percy inleder istÀllet lite pliktskyldigt ett förhÄllande med Carin, som efter Margits sorti blivit förÀlskad i Percy. Men Percy Àlskar inte Carin.

Deras förhĂ„llande pĂ„gĂ„r fyra Ă„r och gĂ„r upp och ner. Percy lovar till slut att gifta sig med Carin – nĂ€r han fĂ„tt ordning pĂ„ sitt nystartade Aktiebolag och nĂ€r förĂ€ldrarna uttryckt sitt samtycke. SĂ„ blir det aldrig. AffĂ€rerna gĂ„r dĂ„ligt och hans far meddelar i brev att familjen kommit fram till att Carin Ă€r ett dĂ„ligt val för Percy. Det Ă€r visserligen lögn, eftersom hans mamma tidigare uppmuntrat dem och tyckt att de ska gifta sig, men faderns uppfattning blir rĂ„dande.

Carin Àr mycket pÄ resande fot. Utbildar sig till pianist och sÄngerska pÄ Singakademie i Berlin och ger konserter i Berlin, Köpenhamn och Göteborg. Carins mamma drabbas av melankoli, vilket gör Carin allt mer sorgsen och mycket upptagen. Mamman tar efter ett par Är pÄ hospital sitt liv.

Percy och Carin glider sakta ifrÄn varandra och Percy inleder i smyg ett nytt kapitel i sitt liv. Under minsta möjliga stÄhej gifter han sig 1913 i Stockholm (han hade ingen anknytning dit)  med en annan Karin. De fÄr tre vÀlskapta barn, som Percy tar stort ansvar för. Karin Àr nÀmligen en tillbakadragen kvinna som allt oftare stÀnger in sig med sin migrÀn.

Percy levde till han blev 89, ett lÄngt och innehÄllsrikt liv, tog sig genom kriser, fann nya möjligheter och hade mÄnga intressen. Men dessa kvinnor som bara försvann i ett töcken?

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , ,