Äntligen en civiliserad debatt ute på gatan

Jimmie, tidtagaren, Stickan och Ardalan

Äntligen en vanlig hederlig politisk debatt mellan Jimmie Åkesson (SD) och en politisk motståndare ute bland vanligt folk. Det skedde på Vaksala torg i Uppsala idag mellan 17.30 och 18.30. Ardalan Shekarabi (S) var motståndaren och det handlade om vinster i välfärden. Det hela skedde på en enkel tribun med ordentligt uppmickat ljud. Stig-Björn Ljunggren och en tidtagare (som jag missade namnet på) gjorde det hela till en rapp och bra tillställning. De många poliserna hade en mycket stillsam kommendering.

Så här kan debatten tas med SD. Rakt upp och ner ute bland vanligt folk. Då blir motsättningarna tydligare och spelreglerna justare. Och så får alla SD-hatare och SD-diggare gnida axel med varandra och erfara att det går att ha olika åsikter, framföra dem och ändå avstå från att plocka fram järnrör, svarthuvor, knytnävar och andra huliganfasoner. På scenen munhöggs man på allvar, men man tog varandra i hand efteråt och uppträdde högst civiliserat. Det smittar!

Alltför få har vågat göra det så här enkelt. Istället har det blivit strama TV-debatter, hetsiga urladdningar i TV-studios, eller uppeldande opinionsmöten för de redan frälsta med påföljande kravallstaket och militanta motdemonstranter. Man har vägrat ta debatten så här enkelt för att Jimmie Åkesson är främlingsfientlig och egentligen fascist (bevisat enligt Arnstad).

Svärmorsdrömmen mot den lömske från Knivsta…

Jag ska inte försöka utse en vinnare, för jag är nämligen inte överens med någon av dem i denna fråga. Jag ska bara konstatera att visst går det att matcha Jimmie Åkesson. Han är inte alls särskilt farlig, han är närmast snäll, lite inställsam och beskedlig, en riktig svärmorsdröm i alla frågor som inte rör invandringspolitik. Och just det tror jag han vinner mer sympati på än på vassa argument.

Efter alla år med ett växande och samtidigt utmobbat SD, har det skapats en offergloria runt Jimmie som gör att många vill se honom i verkligheten, inte bara i TV. Därför drar han mycket folk. Kan det t o m vara så att den politiska debatten på det här sättet kan komma närmare människor än de stela TV-debatterna, som aldrig känns särskilt angelägna.

Politiskt fotarbete…

För mig som önskar en helt annan politik i både välfärd, skola, försvar och säkerhetspolitik är inte Jimmie Åkesson ett alternativ. För min del, och för alla andra som tycker att SD är ett dåligt alternativ i svensk politik, rekommenderar jag att ta diskussionerna med dem på det här viset – mitt ute bland människorna. Där kommer de nämligen att förlora sin martyrgloria.

  4 kommentarer for “Äntligen en civiliserad debatt ute på gatan

  1. Arne Nilsson
    2017-09-06 kl. 22:41

    Trist att SAP inte förmår ta steget fullt ut och kräva avprivatisering av välfärden; att välfärden skall återgå i offentligt regi. SAP har svalt det nyliberala budskapet om konkurrensutsättning och valfrihet som en kungsväg för att driva skattefinansierad vård, skola och omsorg.

    Allt annat lika medför att privat välfärd sämre kvalité än offentligt driven välfärd. Det privata företaget behöver ta ut vinst. Detta kan enbart göras genom en minskning av andra kostnader, det vill säga mindre personal med lägre kompetens, sämre mat, sämre, städning etc.

  2. Leif Stålhammer
    2017-09-08 kl. 13:01

    Håller med. Så skall det tas. Det som sker i riksdagis är eländigt. De vågar inte ta en debatt om invandrarfrågan men har gjort helt om och låtsas nu inte om att de tidigare fört en vansinnig politik.

    En liten detalj: det var nog inte ett järnrör som svingades den där gången, utan ett dito av aluminium. Det var nog länge sen man använde järnrör som kryssförstärkningar i ställningsbygge. För övrigt anser jag att paret Hultqvist/Wallström är en katastrof för vårt land.

  3. Leif Pettersson
    2017-09-10 kl. 18:52

    Det går bra för SD heter det numera! Med en sådan playmaker som Jimmie Åkesson på spelplanen i toppform finns numera endast ett hinder kvar att passera, nämligen (S). Där väntar ett vältaggat lagbygge med självaste liberon Stefan Löfvén i spetsen! Med stöttepelare som Wallström, Shekarabi samt Hultqvist kan de regerande mästarna bli svårslagna? Det beror också på vem man frågar förstås. Något skönspel lär det väl knappast bli tal om. En avgörande faktor kan bli dagsformen, sjukdomar och eventuella ersättare som kan bli aktuella. Men inte minst för den rutin man besitter. Den finns säkert hos båda dessa aktörer redan. Men ingen vet med säkerhet slutresultatet på finaldagen? För att få sin vilja genomförd gäller som alltid att prestera som allra bäst om ganska precis 1 år. Den eviga frågan är hur intresset för denna drabbning står sig bland befolkningen i Sverige då? Samt förstås vilken väg segraren kommer välja. Blir det i riktning mot vänster, höger eller rentav till mitten kanske? Det mest troliga blir att folkets röst än en gång kommer avgöra vägvalet. Till dess att vi vet säkert kan vi fortsättningsvis spekulera fritt förstås.

  4. Hans-Erik Montelius
    2017-09-11 kl. 19:51

    Synd att man inte bor i Uppsala där det tydligen gavs på bra stämning och högkvalitativt ”snack” med aningen kryddad mysatmosfär som verkligen gick att ta på. Levande fint skildrat av Knut Lindelöf.

    Visst kan politik vara underhållning enkelt riggat utomhus med närkontakt. Något helt annat än det artificiella intryck som TV ger. Man skulle kunna kalla det osminkat och naket också faktiskt!

    Leif Pettersson hittade verkligen en ny infallsvinkel med sin humor! Hur expertisen än tippar att valet eller matchen slutar så kommer jag själv att helgardera med 1/X/2. Men visst vore det fantastiskt om en outsider slog igenom helt oväntat! Något nytt som alltid står upp för folket i alla situationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *