Sverigedemokraterna slåss med metallrör – men SD:s-opinionssiffror stiger. Opinionsbildare går till samlad attack och skäller dem för fascister – men SD:s opinionssiffror stiger. Tintin, Liten Skär, Pippi Långstrump och annat kulturmaterial kritiseras för att sprida rasistiska schabloner – men SD:s opinionssiffror stiger. Pepparkaksgubbar, skolavslutningar i kyrkan och psalmen Den blomstertid nu kommer på skolans våravslutning är också ifrågasatta, vilket tvingat Skolverket att formulera skriftliga riktlinjer för det självklara att ”svenska” traditioner måste få ha en plats i Sverige – men SD:s opinionssiffror stiger. I UNT angrips SD av en folkpartist med libanesiskt ursprung på temat att inget i Sverige är speciellt svenskt – men SD:s-opinionssiffror stiger. Inget tycks hjälpa. All debatt om SD leder till att SD:s opinionssiffror stiger. Dock! fortfarande vill 92 % rösta på något annat. Men vad ska man göra?
Min käre gamle antagonist Peter Larsson skrev igår i all hast följande på facebook (aningen redigerat):
”Det är väl så att eftersom vi under en massa år aldrig funderat på vad Sverige och vi svenskar är för ena, och nu har SD kapat åt sig den frågan och skaffat sig tolkningsföreträde. Den bildade medelklassen har inga svar, lider av okunskap och ignorans hur det ser ut i ghettot, och inte minst är det offentliga samtalet drabbat av Ortorexi. [hälsofixering].”
En annan kär gammal antagonist, Rune Lanestrand skrev också igår på facebook apropå en debattartikel i DN 2012-12-13 följande:
”Rikspolischefen chefen Bengt Svensson och chefen för Rikskriminalpolisen Klas Friberg skriver i dag på DN-debatt om hur den grova brottsligheten ökar. … Hela inlägget är ett rop på hjälp från både allmänheten och beslutsfattare. Partierna kan inte fortsätta sticka huvudet i sanden och fylla på med fler invandrare i de förortsgetton där kriminaliteten frodas som mest. Jag har skrivit det tidigare och undrat varför de politiskt korrekta partierna låter Sverigedemokraterna ha monopol på att ta upp de problem som det stora mottagandet onekligen medför ute i kommunerna. Det finns ju varken arbete eller bostäder till alla nyanlända. Ska vi komma tillrätta med en del av de sociala problem som Svensson och Friberg pekar på och som den ökade fria rörligheten och omfattande invandringen skapat borde vi först ta hand om de som redan har kommit och samtidigt besluta om ett moratorium på några år innan vi tar emot fler invandrare. Samtidigt som gränskontrollen skärps för att stoppa de kriminella ligor som gör sina stöldraider genom landet. Ett sådant beslut har stort folkligt stöd medan den isolerade fisförnäma kultureliten, som står mig upp i halsen, kommer att rasa och skrika som stuckna grisar. Trots att detta förslag inte har det minsta med främlingsfientlighet att göra utan bara med omtanke om alla som bor i vårt land. Vill samtidigt understryka att invandring är inget problem om det bara finns arbete och bostäder.”
Peter och Rune är inga duvungar och absolut inga högeropportunister. De har varit med länge och har följt utvecklingen under mer än en generation och hela tiden i opposition till det mesta av vad det politiska och kulturella etablissemanget producerat av idéer och reformer. Peter från en vänsterposition och Rune från en Centerposition, båda med FiB/Kulturfront som plattform från första början.
Peters kärnfulla sammanfattning sammanfaller till stor del med min. Det vill säga: tidigare försummelser har bäddat för politikerförakt och SD-framgångar. Invandringens betydelse för utvecklingen berörs inte direkt, men finns möjligen där under ytan.
Rune går dock längre. Han pekar direkt på invandringen som en (1) orsak och trampar därmed över etablissemangets skamgräns. Det han skriver kan tas på två sätt. Antingen kan han avfärdas som fullständigt nedsmetad i lagården och vorden allt annat än rumsren. Eller så kan man lyssna och funderar på om denne oberoende, erfarne och självständige debattör kanske trots allt pekar på något väsentligt. Jag gissar att de flesta inte skulle veta vad de skulle tänka om de läste Rune Lanestrand. Jag vet inte riktigt heller, men vill fundera och absolut inte avfärda Rune.
En obehaglig vindil högg mig i nacken häromdagen. Det var på en debatt om ”det fria skolvalet” där en S-politiker och två Fp-politiker deltog. Jag har skrivit om den tidigare. Vindilen orsakades av att folkpartisten Erik Scheller (sakkunnig på Utbildningsdepartementet) menade att de sjunkande skolresultaten i svensk skola beror på den höga invandringen. Jag tror det där kom från hjärtat och representerar en stark underström som driver på segregeringen, som gör att Scheller och hans meningsfränder – mot all forskning och beprövad erfarenhet – försvarar ”det fria skolvalet”. Man skiter i praktiken i ghettonas människor.
Här ligger problemet. Politiker ökar i praktiken segregeringen och klassklyftorna och skapar ett delat samhälle – varpå SD:s opinionssiffror stiger ännu mera.
Invandring har vi haft så länge vi haft gränser runt Sverige. Den kan och ska inte stoppas, det går inte. I dagens krisande värld pågår enorma folkfördrivningar och -omflyttningar. Då blir flyktinginvandring ofrånkomlig. De globala kriserna drabbar oss redan. Sverige kan inte längre ses som en isolerad ö i ett stormande världshav. Vi har både plats och råd att vara fristad för fördrivna människor.
Men, vi har en svensk historia och en svensk kultur i vilken skolor och välfärdspolitik måste inbegripas. Allt detta måste också försvaras på ett nytt sätt. Rune har rätt i att utan arbete och bostäder till alla går det åt helvete.
En första åtgärd till stöd för arbetslösa och fattiga människor borde vara att dra sig ur/sluta stödja USA:s, NATO:s och EU:s skamliga oljekrig i Afghanistan, Libyen, Syrien och annorstädes. Vi lever som sagt mitt i världen mer än någonsin. Tänk bara på all den olja som krigen slukar! En andra åtgärd vore att se till att alla barn i Sverige fick gå i samma grundskola, alltså slapp ifrån det (o-)fria skolvalet. Det vore två små bidrag till att minska spänningarna i världen och här hemma.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Erik Scheller, Liten Skär, Peter Larsson, Rune Lanestrand, Sverigedemokraterna, Tintin, segregering, Mohamed Hassan, invandringspolitik
”En första åtgärd till stöd för arbetslösa och fattiga människor borde vara att dra sig ur/sluta stödja USA:s, NATO:s och EU:s skamliga oljekrig i Afghanistan, Libyen, Syrien och annorstädes.”
Visst.
Det skulle ge en kötbulle till på varje tallrik.
Inte…
Det sista, om val av skola håller jag helt med om. Invandringen är känsligare. Min absoluta övertygelse är att vi kan ta emot cirka 20 miljoner invandrare till Sverige utan att det ska behöva innebära några stora problem. Invandringspolitiken måste då förstås radikalt förändras: Skaffa dig ett jobb, gå språkundervisning så fort det bara går. Då säger vän av ordning att vi har ett problem, för det finns inga jobb. Nåväl om vi släppte invandringen mer eller mindre fri, skulle snabbt massor av nya jobb skapas, framför allt av de nya svenskarna, för många av dem är födgenier vana att se möjligheter. Ok, främlingsfientligheten skulle öka, SD skulle växa, men vad är alternativet? Vi lever i ett Europa och i en värld där vi är beroende av varandra och vi måste lära oss att klara av att samarbeta med varandra. Ta striden, bekämpa nationalismen och EU-hatet!
Det finns ingen politisk rörelse som gör demokrati, arbete och jämlikhet trovärdig. En befolkning utan framtidstro tvingas som en överlevnadsinstinkt, för att bekämpa sin rädsla, gripa de enda enkla lösningar som presenteras. Det är samma reaktion som landsbygdsbefolkningen ger politiskt uttryck för i sitt hat mot Vargen. Det är ett politiskt halmstrå och lika substanslöst. Det är detta vakuum som gör att SD kan växa, SD som politisk halmstrå.
Men ingen verkar våga peka ut fienden idag, inte ens de så kallade marxisterna orkar ta sig samman och ur sviterna av 1900-talets nederlag tröska fram början till ett alternativ. Det är bara allt för mycket av samma gamla fraser och dogmatiska tilltro på att allt finns att läsa i gamla böcker. Det verkar vara ren cynism som får dem att övervintra och hålla näsan över vattenytan tills skiten ramlar ihop, för då kanske dom dumma jävlarna (folket) förstår att det behövs proletariatets diktatur.
Det ÄR finanskapitalet som ÄR fienden, och var glad så länge de fascistiskt anstuckna politiska rörelserna i Sverige inte förstått detta, får då kommer deras politik att blandas upp med substans, energi till en riktig explosiv soppa. Det är hög tid för Vänstern att börjar göra sin politiska läxa.
Denna din sammanfattning är korrekt: ”Här ligger problemet. Politiker ökar i praktiken segregeringen och klassklyftorna och skapar ett delat samhälle – varpå SD:s opinionssiffror stiger ännu mera.”
Men vad händer när SD tippar över 12-15%? Vilken intellektuell sörja börjar då rinna ut ur latrinerna? Jag vill hävda att all PK-propaganda mot SD är att slå in redan öppna dörrar. SD och deras anhängare är okänsliga för sådant. Det svenska etablissemanget saknar snart all trovärdighet, just för att de struntar fullkomligt i oss därnere. Den officiella vänstern kommer från eller tillhör medelklassen. Hur skall dessa kunna föra vår talan? De vet inget om hur vi har det inom arbetarklassen/underklassen.
Alla vet egentligen att smygrasismen inom politiken har funnits länge. Om något var bra med Janne Josefssons valstugereportage så var det just att det avslöjade detta; att inom SAP- och M-rörelserna finns rasisterna strax bakom den vackra fasaden. När SD blivit tillräckligt stora – några procent till – vill dessa vara med och slåss, om alla de väljare som kan fås att tro att det är invandrarna som är problemet.
Om några reformer längre kan stoppa denna utveckling vet jag inte. Jag tror inte det men det skulle i så fall vara ifall SAP återigen började föra en politik som drastiskt minskade klassklyftorna och arbetslösheten. I och med fraktionskuppen mot Juholt lär inte detta ske.
Vad vi kan vänta oss är att rasismen, tack vare 7-klöverns arrogans, snabbt eskalerar och då återstår bara öppen klasskamp för alla dem som befinner sig utanför värmen.
Eller skall Socialdemokratin göra ett sista ryck?
Invandring var absolut inget problem på den tiden vi hade 2% arbetslöshet. Idag har vi 8% och då blir det ett problem. Inte pga invandringen, utan p g a arbetslösheten.
Arbetslösheten skulle nämligen vara densamma även utan invandring. Fast då skulle det vara svennar som vore arbetslösa, inte invandrare.
Men det är ett gemensamt intresse från SD och etablissemanget att fördunkla detta faktum. De är nämligen överens om den nuvarande politiken med att s.k. ”naturlig arbetslöshet” ska fortsätta.
Folkomflyttningar har aldrig varit problemET! Det är ju i stället ett försök att LÖSA problem!
Problem på något ställe (krig, förtryck, förföljelser) söker flera kortsiktigt lösa med att flytta på sig till ett annat ställe, som tar hand om problemen (alla folk har ju problem, fast de är olika) på andra, mer humana sätt.
På 1950-talet och långt in på 1960-talet hade vi också en tämligen stor invandring till Sverige. Men de flesta av dessa, som då kom hit, gjorde det för att försörja sig i olika tillverkningsindustrier, som ropade efter arbetskraft. Var finns dessa industrier i dag?
Alla som tror att politiker kan fixa arbetslösheten och att den är regeringen fel (eller ngt sådant) bör först tänka efter lite på frågan i stycket ovan. Naturligtvis kan vi till viss del tvätta varandras skjortor, men på lite längre sikt måste det skapas mervärde i samhället, annars kommer utvecklingen att stagnera. Kakan slutar då helt enkelt att växa och det blir allt starkare strider om hur den ska fördelas.
Kommer vår problemlösning att klara detta, invandring eller ej?
Dennis!
Dilemmat i dagens situation verkar vara, såvitt jag kan förstå, att alla politiker förespeglar att vi ska kunna öka tillväxten för att skapa alla nödvändiga jobb. Det kommer inte att gå! Nog måste vi alla jobba, men det ekonomiska systemet måste stöpas om rejält. Vi måste finna nya sätt att organisera samhället på, som inte förbrukar sina egna människor och deras livsbetingelser. Inte kommer SD att ta itu med dessa frågor, de blickar bara tillbaka på sina auktoritära förebilder (Mussolini & Co).
Jan!
Vad ska vi då göra mot arbetslösheten? Kan man skapa beredskapsjobb som på 30-talet? Vem ska betala för dem? Är det inte bättre att folk gör nyttigt arbete med pengar från a-kassa än går sysslolösa? Finns dessa nyttiga arbetsinsatser idag, som vem som helst kan utföra? Kan vi kanske bestämma att de finns och acceptera att de utförs av okvalificerad arbetskraft? Vad är alternativen?
Christer!
Menar du verkligen 20 miljoner ”utan att det ska behöva innebära några stora problem”? Nyckelordet är väl ”behöva”, d v s under vissa förutsättningar. Vilka förutsättningar tänker du på då? undrar jag.
Jan, det du säger reducerar såvitt jag förstår skillnaden mellan (SD) och de andra partierna. (SD) vill att arbeslöshetsarmén skall bestå av svennar och de andra att den skall bestå av invandrare. Och vilka blir då de ”onda” och vilka de ”goda”? Ja, inte så lätt att svara på tycks det mig.
Knut! Mussolini & Co skapade ju arbete, såg Göran Hägg i Kunskapskanalen där han prisade B.M:s arbetsmarknadspolitik m m. Även Hitler skapade arbeten, så problemet finns någon annan stans. Medel- och överklassen bryr sig inte om oss
längs ner, dom slåss om en plats vid köttgrytorna och gör allt för att distansera sig från arbetarklassen.
Detta har pågått länge, så nu har vi resultatet SD. Sverige har ännu inte haft ett brett radikalt parti, utan en massa organisationer som slåss inbördes, paragraf 1 håll ihop t.ex på 1:a Maj.
Guillous krönika i dagens (söndag 16/12) Aftonbladet träffar helt rätt i de frågor han berör. Det finns egentligen ingen ökad främlingsfientlighet men det finns, inom MÅNGA partier, rasister och företrädare som ser invandringen som Problemet. Denna minoritet kommer snart att få mycket att säga till om, ifall inte SAP, Vänsterpartiet och LO tar sitt ansvar och börjar bedriva klasskamp. Nu finns det ju å andra sidan inget som tyder på att de skall göra det – ”Affärsplan för Sverige” i minnet. Men läs Guillous krönika.
Många kommer säkert att tycka att nedanstående är provocerande, och det hoppas jag.
När Hitler tog makten 1933 var Tyskland i ekonomisk ruin. På 6 år hade landet rest sig till en ekonomisk potential som möjliggjorde en tysk utmaning av i stort sett hela övriga Europa, politiskt och militärt. Idag borde alla fråga sig. Vad var det som gjorde detta möjligt?
Stöd initialt från delar av det internationella finanskapitalet är en del av svaret men det ger långt ifrån hela sanningen. Den kanske viktigast delen i detta stöd gällde teknik som gjorde Tyskland självförsörjande på fordonsbränsle som utvanns ur kol.
Att Tyskland i huvudsak rest sig av egen kraft står utom allt tvivel, men vad gjorde dom?
Mitt svar är kort och gott Tyskland tog kontroll över bank och penningsystemet. De gjorde vad Island idag utreder att göra. Driva månglarna ut ur en nations angelägenhet att skapa penningmängden. För en stat som vågar utmana det internationella kapitalet på denna punkt blir statlig skuldsättning en dumhet. Kreditskapande blir en följd av politisk legitimitet, man gör sig oberoende av Kapitalets ränteocker. Detta kombinerat med att man slutar att straffbeskatta arbetet skulle skapa helt nya förutsättningar för ekonomin.
För Sveriges del finns denna politiska lönndörr, vi har en egen valuta, vilket Sveriges väljare försvarade mot i stort sett hela det politiska patrasket 2003. Att det ÄR det internationella finanskapitalet som ÄR vår fiende är inga politiska floskler.
Jag anser att huvudfrågan är den om Sveriges nationella oberoende, förutan vilket vi aldrig själva kan lösa våra problem. Vi måste avgränsa oss från alla övernationella organ som EU och den internationella finansmarknaden (dollarn fn) och återinföra allmän värnplikt så vi kan försvara vårt fosterland.
Detta är även en förutsättning för att vi skall kunna ha en rimlig och fungerande invandringspolitik. Även om invandringen inte ÄR problemet så BLIR den problemet i ett värnlöst Sverige som bara traskar patrull till EU, NATO, finansmaffian och de nykoloniala krigen.
Det som nu sker är att krigen splittrar och skapar kaos i de delar av världen som geopolitiskt är nödvändiga att kontrollera för världsherravälde. Samtidigt skapar de folkomflyttningar som försvagar de nationalstater i Väst som traskar patrull styrda av övernationell finans, juridik och propaganda.
Vad vi behöver är därför nationellt oberoende och solidaritet med folken som direkt drabbas av krigen. En sådan rörelse kan bli bred, då den inte är en vänster/höger fråga.
Jan Guillous senaste artikel var bra, men den förra om ”etniska svenskar mm” bedrövlig. Här är mitt svar på den förra.
[Här är länken till Jan Guillous av Lasse Wilhelmson kritiserade krönika (KL)]
Lasse!
”Etniskaa svenskar” är ett omöjligt begrepp i en diskussion om invandrarpolitik. Det finns bara medborgare och icke medborgare. Jan G:s användning av ”icke-etniska svenskar” måste tolkas som ett ironiskt övertagande av motståndarnas begrepp etniska svenskar. Du får hissa flaggan, fira midsommar och dricka snaps hur mycket du vilt för mig. Jag åt förresten surströmming med iranska vänner häromåret.
Hej Knut, jag förstår att du inte kollade min guillouartikel så noga. I början av min artikel ger jag naturligtvis länken till hans artikel, som sig bör.
Sen må ju du tycka att begreppet ”etniska svenskar” är omöjligt, men det jag gör i min artikel är ju att dels försöka fånga in begreppet, dels att problematisera det och slutligen framföra den försynta åsikten att detta med mera tål att diskuteras.
Du har även fel i att JG inte är motsägelsefull, som jag skriver. Men du kanske inte heller lästa hans artikel så noga 🙂 I mitten av artikel säger han:
”Nästan alla icke- etniska svenskar har kommit för att stanna.”
Kan det verkligen finnas ”icke-etninska svenskar” om det inte finns ”etniska svenskar”? Eller är det bara invandrare som har etnicitet?
Jo Lasse, jag läste Guillous artikel noga och noterade dessutom länken i ditt svar. Genom att lyfta in den vid din kritik kom den närmare, vilket jag tyckte var viktigt. Jag gjorde det efter att ha läst G:s krönika noga. Han använder begreppet som jag sa. Kanske borde han satt citationstecken runt, men jag läste in dem där ändå. Du har din käpphäst om att det finns ”etniska svenskar”. Jag vidhåller att begreppet är omöjligt att ens ringa in. Men visst finns det svenskar och en svensk kultur, historia och en nation. Men ”etnisk” – nej du!
Jag slår upp ”Käpphäst” i Stora synonymordboken, Strömbergs:
Käpphäst: vurm, älsklingsidé, ögonsten, hobby, mani, fix idé.
Tja, det är faktiskt första gången – överhuvudtaget – jag skrivit det ordet. Och det var ju för att JG var motsägelsefull i sin behandling av det begreppet. Jag tyckte helt enkelt att detta var intressant att påpeka och problematisera.
Jag tror dig naturligtvis Knut, när du säger att du läst noga. Men jag har dessvärre dåliga erfarenheter av din ”läsning”. Inte minst dina ”läsningar” av mina egna texter som du är bra på att tolka så att jag inte känner igen dem.
Men nu var ju detta bara en del i min artikel som jag länkade till och som bara i sin tur var en sidokommentar till det jag skrev för övrigt i mitt tidigare lite längre inlägg.
Men du kanske inte hittade någon Käpphäst där 🙂
Lasse, men denna ”sidokommentar” var intressant och berättar något om din syn på ”svenskhet” som skiljer sig från min. En människa kan bara vara antingen svensk medborgare eller inte. Att överhuvud taget trassla in sig i olika definitioner av mer eller mindre äkta svenskhet är i mina ögon och öron ”knappologi” (Strindberg i ”De lyckligas ö”).
Joda Knut, jag har vid det här laget förstått att min ”sidokommentar” var mycket intressant för dig. Har du hört talas om projektion?
Skall vi gå vidare eller?
Vad tycker du om det som mitt ursprungliga inlägg handlade om?
I frågan om det nationella oberoendet är vi helt överens, men det visste du nog. Så vi kan sluta här för denna gång.
Frågan om det nationella oberoendet och allmän värnplikt är helt avgörande som LW skriver. Nationellt oberoende är vårt demokratiska systems ryggrad. Globaliseringen fräter ständigt sönder detsamma.
Men varför väljer ni att inte diskutera frågan om en monetär reform. Frågan om kontrollen över penningsystemet är också en fråga om nationellt oberoende. Hur kan en stat vara oberoende om den inte har kontroll över sin egen valuta och har alla lagliga möjligheter att försvara den.
Den högst akuta finanskrisen och den skuldkris som just deras kontroll av penningsystemet framkallat har ju dessutom ställt denna fråga på dagordningen på ett mycket påtagligt sätt. På Islands utreds nu frågan och i de länder som har starkast tradition av att hävda sitt oberoende har diskussioner pågått under en lång tid.
Varför vänstern i Sverige vägrar att inse frågans betydelse och vägrar att ens diskutera den är mycket olyckligt. För det första mister man den erfarenhet och fördjupning som alltid är följden av en diskussion.
För alla som lider av vår generations politiska misslyckande och söker väger för att vända decennier av negativ utveckling – en värdering som jag hoppas de flesta som följer denna blogg delar – borde välkomna varje uppslag även om det bara är en bråkdel av alla förslag som leder framåt.
Knut, menar du verkligen att vi inte kan tala om svensk i såväl medborgerlig som kulturell mening? Visserligen är ordet i den senare användningen vagt , men vaga är ju de flesta ord.
Nej, det är för tidigt att sluta diskussionen här. Vad menar du med att dra gränsen vid medborgarskapet Knut? Det är ju bara intressant för vissa rättigheter. Många som kommer hit har (tvärtemot vad Guillou påstår) inga som helst ambitioner att bli medborgare här. Men de har ändå rätt att stanna här av mångahanda skäl, inte bara de rent formella asylfallen utan numera finns även en reglerad arbetskraftsinvandring.
Jo Bo, tala om det är förstås möjligt och kan dessutom vara intressant på många sätt. Men i en diskussion om invandrarnas skuld till krisen hör det knappast hemma. Medborgarskapet är digitalt, d v s 0 eller 1, vilket är det enda som duger i det sammanhanget. Men, vad som sedan är medborgarrätt eller ska konstituera medborgarskapet måste vara rättssäkert definierat. Inte ska det vara pengar! Inte heller svenskspråkkunskaper eller hudfärg eller religiös tillhörighet eller … Och här har vi förstås diskussionen i en rättsstat.
Men Knut, om det är som Jan W säger, att hade vi inte haft invandrarna som reservarmé, så hade denna bestått av svennar. Svennarna eller de etniska svenskarna är alltså invandrarna ett tack skyldiga. Hur kan vi utesluta att det var det, som statsministern ville säga?
Så kan man resonera. Men jag hade bytt ut de ”etniska svenskarna” mot något bättre. Det etniska ursprunget är sällan entydigt och hör inte hit.
Hur länge skall ni fortsätta att spela på SD:s planhalva och hålla på att älta en ickediskussion. All uppmärksamhet på denna fråga gynnar bara de som vill ha frågan på dagordningen. Det är arbetslösheten som är huvudproblemet. Alla idéer om att vi inte har råd med att ha folk i arbete är genomruttna och enkla att tillbakavisa. Det är en strategi för full sysselsättning som måste upp på dagordningen.
Knut!
Lite förbryllande är det ändå. Vi kan tala om en svensk etnicitet. Men inte om en etnisk svensk. Men svenne går bra? Jan W har kommit på det?
Evert!
Samtliga riksdagspartiers planhalva skulle jag säga. Din halva finns ju i dagens riksdag inte ens representerad. Som Jan W redan har konstaterat. Men ”harm reduction” är väl också legitimt att jobba med?