Anders Persson

Resebrev från Odessa – 2

Vår resande gästskribent Anders Persson är i Odessa för att vid universitetet förläsa i meteorologiska ämnen. Men det finns lite tid över för annat. Odessa byggdes upp efter italienska mönster i slutet av 1700-talet. Kejsarinnan Katarina den Stora ville ha den som komplement eller motvikt till Sankt Petersburg i norr. Den del där jag bor…

Resebrev från Odessa – 1

Anders Perssons första resebrev, som skrivs i en lya han hyrt 300 meter från Svarta havet – i Odessa. Han är där som meteorologisk ”diplomat”.Kanske ligger Odessa på ungefär samma breddgrad som Venedig, men med vinden från det kalla havet är det inte mer än +9°, mest mulet och blåsigt. Vad gör jag här? Ja,…

Ukraina 1919 – Kaotiskt inbördeskrig

Detta har hänt: Efter oktoverrevolutionen 1917 ville ukrainarna nog vara självständiga för att undgå den bolsjevistiska smittan. För säkerhets skulle sökte de också hjälp hos Kejsar-Tyskland, vilket äntligen gav tyskarna en chans att förverkliga sina gamla ”alltyska” koloniala planer med avseende på ”kornboden” Ukraina. Men efter det tyska nederlaget i november 1918 är Ukraina återigen…

Ukraina 1918 – Mellan tyskar och bolsjeviker

Detta har hänt: Efter februarirevolutionen kunde Ukraina utveckla ett egenstyre, dock fortfarande som en del av Tsar-Ryssland. Men krigströttheten var lika stor bland ukrainarna som bland ryssarna. Och bolsjevikerna i Ukraina var inte starka nog att haka på vad deras partikamrater gjorde norr om gränsen.Den 22 januari 1918 förklarade sig Ukrainas Folkrepublik som helt självständig,…

1917 – 7. Var ”februarirevolutionen” en misslyckad tsaristisk kupp?

Under vinjetten 1917 kommer här del 7 i Anders Perssons serie om revolutionsåret i Ryssland. Vi är nu framme vid februarirevolutionen. Att tsardömet föll samman under ”februarirevolutionen” efter arbetarklassens demonstrationer, har vi alltid fått lära oss. Men vad låg egentligen bakom demonstrationerna?Ville den tsaristiska aristokratin provocera social oro för att få ett svepskäl till separatfred…

1917 – 6. Parvus – en av de stora marxisterna?

Under vinjetten 1917 kommer här del 6 i Anders Perssons serie om revolutionsåret i Ryssland. Han ställer nu frågan: Var ryssen Alexander ”Parvus” Helphand, jämte Lenin, den främste marxisten av sin tid?I Svenska Dagbladet kunde man den 2 mars se rubriken ”Den väntade revolutionen i Ryssland”. I ett telegram från Berlin hade en rysk politiker…

1917 – 5. Frihet genom ett nederlag?

Under vinjetten ”1917” kommer här Anders Perssons femte artikel i serien om revolutionsåret i Ryssland. Lenin var alltid beskrivits som ensam och isolerad i sin uppfattning att vägen till Rysslands frihet var ett nederlag i första världskriget. Men han hade stöd från oväntat håll – från svenska Dagens Nyheter!1915, halvtannat år före revolutionen, hade en…

1917 – 4. Men vad tyckte Lenin?

Under vinjetten ”1917” kommer här Anders Perssons fjärde artikel i serien om revolutionsåret i Ryssland. Att Lenin blev överraskad av revolutionen förklaras kanske av vad han skrev under de första månaderna 1917.På sajten marxists.org kan vi enkelt och bekvämt ta del av Lenins samlade verk, i synnerhet vad som sysselsatte hans tankar fram till den…

Husbondens pacifistiska röst

Illustrationen till Henrik Lindes intressanta artikel om falska nyheter fick Anders Persson att höja på ögonbrynen: vad var det för en filur som satt och skrek i Goebbles knä?Namnet ”Krenchel” kunde man tolka som dimmunitiv till ”Krench”, men namnet var dock helt okänt för mig från den danska ockupationshistorien. En halvannan timmes forskning gav detta:…

1917 – 2. När såddes revolutionens frön?

Under vinjetten ”1917” kommer här Anders Perssons andra artikel i serien om revolutionsåret i Ryssland. Den revolution som utbryter i februari (rysk tid) hade sina rötter bakåt i tiden. Men hur långt bakåt? Bakgrunden består bland annat av misslyckade krig, revolutionen 1905 och stora arbetaruppror… Ursprunget till ryska revolutionen 1917 kan man i princip spåra…