forskning

Resebrev från Sankt Petersburg VII: Opraktiska teoretiker?

Varför kunde inte Sovjetunionen, med sina internationellt erkända stora vetenskapliga teoretiker, åstadkomma ännu mer, undrar Anders Persson i detta hans sista resebrev från St Petersburg.Det lät kanske lite hårt, att i slutet på förra resebrevet citera den franske fysikern Pierre Gille de Gennes, som i sin bok De ömtåliga föremålen, talar om ”matematisk imperialism”. Men…

Resebrev från Sankt Petersburg VI: Matematik och sunt förnuft

Utifrån sina utländska erfarenheter, senast i Ryssland, har Anders Persson alltmer börjat ifrågasätta om matematiken är ”Vetenskapens drottning”.Sista dagen i Nevastaden finslipade jag texten till det inlägg jag hade haft på undervisningskonferensen 14—15 juni, om svårigheten att tolka matematiken i dynamisk meteorologi (vetenskapen om atmosfärens rörelser). Där driver jag tesen, att eftersom de matematisk-naturvetenskapliga vetenskaperna…

Fyraårige Kevin, professor Christianson och döden

1969 mördades en liten flicka i Kalifornien utan att någon gärningsman kunde gripas. Tjugo år senare började en yngre kvinna vid namn Eileen Franklin, uppvuxen i samma område som mordoffret, att gå i psykoterapi för psykiska besvär. I sakta mak och efterhand allt mer detaljerat började Eileen minnas att hon som barn hade utsatts för…

Inget nytt om Jupiter

Bilderna från Jupiter är intressanta och vackra, men bekräftar bara vad man skulle kunna vänta, anser här Anders Persson.De senaste dagarna har vi fått höra om nya fantastiska upptäckter på Jupiter: att planeten har en massa cykloner på högre latituder, i polarområdet. Jo, det är sant att vi först med en satellit som kan gå…

Resebrev från Moskva – 2

I det här andra resebrevet från Moskva undrar Anders Persson över varför ryska kvinnor är så osedvanligt duktiga.När vi tänker, läser och talar om Ryssland och ryssar, så är det förmodligen ryska män som dyker upp för vårt inre öga. Men det är, som allmänt omvittnat också av denne skribent, i mångt och mycket kvinnorna…

Resebrev från Kiev – 5

I Kiev blev det mest föreläsningar med det genomgående temat att det inte räcker med att härleda matematiska ekvationer. Man måste också på ett djupare plan sätta sig in i vad matematiken berättar. Det blev Anders Perssons huvudsakliga budskap till meteorologistudenterna i Kiev.Jag var inte med om något särskilt spännande i Kiev. Dagarna har uppfyllts…

Resebrev från Odessa till Kiev

Anders Persson fortsätter med glimtar från sin resa till Ukraina för att föreläsa i meteorologi.På sådana här föreläsningsresor är det inte mycket tid över för egna nöjen. Första dagarna möter man åhörare man aldrig mött förut. På vilken nivå ska jag lägga mig? Vad intresserar dem mer eller mindre? Kan jag ta någon av deras…

Resan i västerled

I Los Angeles var produktionen i full gång med att förse kärnvapenroboten Minuteman med elektroniska komponenter. Henrik Linde berättar här om Transistorgruppens studieresa i USA 1964. När vi från Transistorgruppen planerade vår USA-resa fick vi vara sparsamma med de resebidrag vi fått och valde därför det billigaste flygbolaget för färden över Atlanten. Det var det…

Dialog i zoologiska trädgården

En bedårande vårmorgon 1959 – för närmare sextio år sedan – råkade sju blinda män stöta ihop med en präktig elefanthane i Köpenhamns zoo. Vad hände då? Den savannälskande elefanten tillhörde släktet Loxodo’nta africa’na, var uppfödd i södra Tanzania och hette Innocent, eftersom han ingick i de oskyldigas första krets. Mats Parner återger här hela…

Den gåtfulle Stellan Arvidsson

Stellan Arvidsson var absolut den viktigaste enskilde personligheten i grundskolans tillkomsthistoria. Han kallades till och med ”Grundskolans fader”. Hans meritlista var minst sagt omfattade: lång lärar- och rektorskarriär, socialdemokratisk skolpolitiker, huvudsekreterare i skolkommissionen 1946, medlem av skolberedningen 1957, riksdagsman, litteraturhistoriker (med 1700-talsförfattaren Thomas Thorild som specialitet), poet och skönlitterär författare. Men efter 1946 var skolan…

Genetiken som förklaring

I dagens SvD skriver Ivar Arpi apropå BRÅ-rapporten om brottsutvecklingen fram till 2015 på ledarsidan att brottslighet förmodligen är delvis ärftligt. Är det inte lite nattståndet? Han menar att det faktum att BRÅ inte intresserar sig för rena ärftlighetsfaktorer som förklaring till personers brottslighet är ett misstag. Själv har han funnit tre studier som pekar…