Sovjetunionen

1917 (nr 39) ”Julidagarna” – Kaos och död

Vad hände egentligen i Petrograd under de kaotiska ”julidagarna” 1917? Anders Persson försöker kartlägga.De s.k. julidagarna kulminerade tisdagen den 4 (17) juni med omfattande oroligheter med hundratals dödsoffer. Vem började? Vem sköt på vem? Vems var skulden? Källorna är många, men också motsägelsefulla. Det som följer är ett försök kartlägga händelserna i grova drag. Söndagen…

1917 (nr 38) Julidagarna — upptakten

Var det bara protester från krigströtta ryska soldater som utlöste de tumultartade ”julidagarna”? Eller fanns det också andra rörelser, undrar Anders Persson. De så kallade julidagarna började på måndagskvällen den 3 (16) juni, då militanta soldater drog ut på Petrograds gator och uppmanade andra soldater och arbetare att följa dem. Dessa julidagar kulminerade tisdag—onsdag 4—5…

1917 (nr 37) Kerenskijs offensiv

Den stora offensiven emot de österrikiska trupperna i Galizien den 18 juni (1 juli) 1917 skulle vända krigslyckan för den ryska armén. Istället kom det att bli startsignalen för Rysslands politiska och militära upplösning, berättar Anders PerssonEfter ett par dagars artilleribombardemang inleddes så den i förväg mycket omtalade Kerenskijoffensiven den 18 juni (1 juli). Den …

1917 (nr 36) Slutet för Durnovokollektivet

När myndigheterna gjorde processen kort med kollektivet i Durnovos datja, blev det stor uppståndelse bland folket, berättar Anders Persson.Jag har i den här serien ägnat en hel del uppmärksamhet åt vad som hände från april till juni 1917. Mycket  av det som hände då, har fått undanskymda platser i historieskrivningen, men utgör i själva verket…

1917 (nr 35) Fritagningen från ”Korsets fängelse”

När myndigheterna satte åt anarkisterna i Durnovos datja var deras egentliga, strategiska mål att komma åt Lenin och bolsjevikerna i deras högkvarter i ballerinan Ksjesinskajas hus, hävdar Anders Persson.I historieskrivningen kring revolutionen 1917 har ockupationen av Durnovos villa (eller datja) inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjänat. Till skillnad från andra samtida  husockupationer i Ryssland,…

1917 (nr 34) Demonstrationen som blev bolsjevistisk

De folkliga demonstrationerna i Petrograd den 18 juni (1 juli) 1917 utgjorde en vändpunkt i den politiska kampen.I avsnitt 30 skrev jag avslutningsvis angående den av bolsjevikerna hastigt planerade, men sedan inställda, demonstrationen lördagen den 10 (23) juni: ”I historieskrivningen har man utgått från att mensjevikerna och socialistrevolutionärerna i sovjeten av politiska skäl ville sätta…

Oktober 1917 – revolution med tycke av statskupp

Att samtiden fick bevittna en genuin folkresning i det ryska tsarväldet för 100 år sedan kan anses höjt över varje rimligt tvivel. Upproret ägde rum i februari (eller i mars enligt vår europeiska tidtabell) och innebar tsarismens slutliga fall efter månghundraårigt förtryck. En provisorisk regering löste av den störtade Nikolaj II:s hovkamarilla, och en hel…

1917 (nr 33) Kampen om Durnovos datja

Den framlidne Durnovos datja, var det ett ”anarkistiskt näste” eller ”proletärt kulturcentrum”? Om detta av historien förbisedda sommarhus berättar Anders Persson.Som tidigare nämnts hade anarkister efter revolutionen, troligen i april 1917, ockuperat ett hus som en gång tillhört ämbetsmannen och (reaktionäre) politikern Pjotr Durnovo (1845-1915), men som nu stod tomt. Man konverterade huset till ett…

1917 (nr 32) Anarkister och provokatörer

Problemet i alla tider med anarkistiska grupper, i Ryssland och annorstädes, har varit (och är) att de är så lätta att infiltrera, berättar Anders Persson.Anarkismen, läser jag i Sten Högnäs bok Idéernas Historia, kan mycket kort sammanfattas i en tro att människan är god, men fördärvad av staten, det organiserade samhället. Staten härskar genom sin…

1917 (nr 31) Anarkister och bolsjeviker

Bolsjevikerna visste inte riktigt om de skulle betrakta anarkisterna som fiender eller möjliga bundsförvanter, berättar Anders Persson.Efter den inställda bolsjevikdemonstrationen den 10 (23) juni, skrädde dess motståndare på högerkanten inte orden. Bolsjevikerna beskylldes för att ha försökt iscensätta ett ”kuppartat maktövertagande”. Men läser man de kritiska rösterna noga finner man att inte bara bolsjevikerna utpekas…

1917 (nr 30) Lenin under press: – Vågar vi demonstrera?

Bolsjevikpartiets hastiga tillväxt våren 1917 ledde till att de ofta hade svårt att kontrollera sina medlemmar och sympatisörer, menar Anders Persson.Den här serien kommer till på någon slags ad hoc-basis: när jag skrivit ett avsnitt och sätter mig ner för att författa nästa, vet jag aldrig riktigt vad det kommer att handla om. Ett tillfälligt…