Ett liv, en tid – 1884–1973 genom kameraögat

Västra Hamngatan i Göteborg 1926

Som jag tidigare berättat disponerar jag ett omfattande fotoarkiv, dagböcker och annat efter min morfar, som alltså är tänkt att bli till en bok. Igår satt jag hela dagen och gick igenom boken (som till igår bara fanns i min dator) med förläggaren Kjell Warne och hans proffessionelle bokmakare Totte Wiberg. Hittills är det jag som har hållit i spakarna, men nu har jag äntligen – efter sju års pulande – överlämnat mitt material i deras händer. Nu börjar jag faktiskt tro att det kommer att bli en stor fin fotobok till våren. Plats och preliminärt datum för boksläpp är till och med bestämt. Den 7 maj på Galleri Canewaz (Vasagatan 5B i Göteborg) ska det ske. Men till det är det ännu lång tid.

Bokens titel blir En tid ett liv – 1884–1973 genom kameraögat. Omslaget får en trafikbild från Västra Hamngatan i Göteborg 1926. På ena omslagsfliken sammanfattar jag de 89 åren på följande sätt:

”Bondesamhället tynar bort. Ståndriksdagen avskaffas och representationsreformen genomförs. Folkrörelserna stiger fram. Kvinnor blir fullvärdiga medborgare och börjar lönearbeta. Folkundervisningen slår igenom och barnen börjar på dagis. Industrialiseringen har sin absoluta storhetstid. De stora entreprenörerna tjänar enorma förmögenheter. Arbetana organiserar sig och bildar parti. Automobilen och telefonen revolutionerar kommunikationerna. Människan landstiger på månen. Teater, konserter och litteratur får konkurrens av film, radio, grammofon och television. Man finner kol och olja till industriernas maskiner. Man bygger broar och torn av stål och skyskrapor av betong och atomkraftverk. Kolonialväldena börjar vackla. Det blir två världskrig med bara 21 års mellanrum och industriell slakt av oönskade människor – som tidigare bara förekommit i kolonierna – genomförs mitt i Europa. Världen delas av en järnridå med USA på ena och Sovjet på den andra. Och mitt i allt detta kunde många leva ett ganska gott liv.”

För mig återstår nu lite småsaker, annars är jag alltså klart. Det känns tomt, men min tid har befriats till att fyllas med nya projekt. Men just nu känns det som jag lever i en tidslucka med valmöjligheter. Nu ska jag ta itu med julkorten utan stress, avsluta Jan Guillous Dandy och fortsätta med Totte Wibergs om konstmecenaterna Fürstenberg i Göteborg, deras galleri och deras konstnärer på 1880-talet. Jag fick den igår. Den har direkt anknytning till min bok.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *