FiB-Uppsala, mer än 40 år

fib-uppsala-40

Anslagstavlan vid järnvägsövergången vid St. Persgatan i Uppsala sent i april 2007

I Uppsala finns en lokalavdelning av Folket i Bild/Kulturfront med en 41 år lång historia. Den var såvitt jag förstått en av de allra största och viktigaste avdelningarna i själva uppbygget av tidningen under hela 70-talet. Jag har varit aktiv och med i föreningen sedan starten, men inte här i Uppsala utan i Umeå till 1975 och sedan i Östhammar.

FiB har haft svaghetsperioder. I Uppsala inträffade en sådan på 90-talet. När jag flyttade hit 2000 var avdelningen nedlagd sedan flera år. Jag kontaktade då stadens FiB-medlemmar och vi blev några stycken som samlade ihop oss till återstart av Uppslaavdelningen. Sedan dess har vi haft regelbunden verksamhet. Tidningen har vi dock inte sålt i någon större utsträckning, men vi har diskuterat politik utifrån våra tre alltjämt geniala vänsterparoller; Försvar för yttrande- och tryckfrihet, För en folkets kultur och Antiimperialism och utifrån tidningens material. För att bredda denna verksamhet ytterligare startade vi ”Tisdagsklubben”, som ibland dragit många intresserade.

För mig har denna krets av fibbare varit av oskattbart värde. Där har jag kunnat stöta och blöta mina funderingar om det mesta på kulturens och politikens område. Det är en unik samling personer i övre medelåldern (med några få undantag) med vitt skilda bakgrunder. Där väger folkskollärarens och vårdbiträdets röst lika tungt som professorernas. Vi diskuterar verkligen fritt i ordets allra bästa mening.

Möjligen kommer denna envisa lilla förening att gå mot en stor renässans. De senaste åren har medlemsantalet ökat stadigt. Inte mycket, men just stadigt, och framförallt – inte minskat, som de flesta andra folkrörelser. Visserligen har organisationen idag stora svagheter, men vårt idéfundament är klockrent i vår globaliserade och krisdrabbade värld. När alla miljörörelser, enfrågerörelser, väckelserörelser, och missnöjesrörelser etc inser att frågorna är komplicerade och måste lösas med yttrandefrihet, antiimperialism och folkets kultur som grundval kan vi bli en flodvåg, ja kanske en liten tsunami.

Det har visserligen inte synts så mycket av detta ännu, men det kan mycket väl inträffa. Då kommer tidningen att ändra karaktär till en tjock och oundgängligt och högintressant sällanutgiven tidskrift, och Internetplattformen bli den självklara plats för snabba artiklar med ett bubblande meningsutbyte i sitt släptåg.

Uppsala firar 40-årsjubileum (och siktar på minst 40 år till) lördagen den 19 januari. Vi är visserligen lite sena, det borde väl ha skett 2012 eftersom allt startade 1972, men att fira 41 är väl ännu vassare. Nå, Åse Fridegård kommer att berätta om sin pappa Jan Fridegårds liv och författarskap. Det blir också dikter av Carl-Johan Bachofner och musik av Jayant Bäckström. Men vi kommer förstås att tala mycket om FiB:s speciella Uppsalahistoria, några har ju varit med här alla 40 åren. De som sedan önskar kommer att avsluta kvällen med en måltid på restaurang. För det krävs dock en förhandsanmälan (Mejla mig om du är intresserad).

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , ,

  37 kommentarer for “FiB-Uppsala, mer än 40 år

  1. Jan Wiklund
    2013-01-03 kl. 14:51

    Är parollerna verkligen så geniala?

    Yttrandefrihet: Sådana försvaras bäst genom att man hävdar viktiga ståndpunkter, det är under perioder med framgångsrika rörelser för samhällsförändring som yttrandefriheten har stärkts. Men går den att försvara abstrakt? Hamnar man då inte lätt i trivial provokationspolitik, à la Vilks?

    Folkets kultur: Vad är det för något egentligen? Amatörkultur? Eller kulturella uttryck med bredast möjliga acceptans? Är inte begreppet sådant att det kan användas av vem som helst för att försvara vad som helst, vilket ju också visas av att det har varit ett slagträ vid diverse maktkamper inom FiB/K?

    Antiimperialism: Det finns ju två fastlagda betydelser av imperialism – stormaktspolitik respektive rika länders exploatering av fattiga. Vore det inte bättre med en paroll som var lite entydigare?

    Om jag hade varit med när FiB/K bildades, och begrep vad jag begriper nu, hade jag nog föreslagit något i stil med ”En publicistisk plattform för demokratisering av samhället, i Sverige och världen”. Det är inte heller särskilt exakt, men utger sig inte heller för att vara mer exakt än det är. Dvs man vet vad man ansluter sig till, och det är svårt att manipulera.

  2. Knut Lindelöf
    2013-01-03 kl. 15:05

    Tack för dina synpunkter. I det du skriver finns mycket att diskutera. Ska inte gå in på det nu, utan be dig komma till våra möten, så tar vi upp det i ett samtal.

    En sak dock. Stadgans § 2 säger att: Föreningen ger ut tidningen Folket i Bild/Kulturfront. Utgivningen av tidningen skall ske i enlighet med föreningens program.

    Ditt förslag om att vara ”En publicistisk plattform” kan faktiskt vara en vettig anpassning till dagens mediala värld. Men när det gäller formuleringen ”demokratisering av …” så blir det varken klarare eller vassare.

    Vi är en demokratisk förening där man motionerar till stämman och föreslår stadgeändringar etc. Välkommen till föreningen.

  3. 2013-01-03 kl. 19:25

    I FiB träffar man många intressanta människor och en del knäppskallar. Jag vet inte vilken kategori jag själv tillhör.

  4. Jan Wiklund
    2013-01-03 kl. 22:09

    Nej, det här är ingen huvudsak för mig. Man får välja sina engagemang, utifrån var man tror man gör mest nytta.

    Jag inser fuller väl att mitt förslag inte är klarare – men poängen är att det inte heller utger sig för att vara entydigt. Vem som helst fattar att ”demokratisering” kan tolkas olika, beroende på vilken politisk uppfattning man har. Det är också möjligt att diskutera, och argumentera för utifrån helt vanliga kunskaper och bakgrunder.

    Men vad betyder ”folkets kultur”? vad betyder ”anti-imperialism”? De är begrepp som gör intryck av att vara tydliga, och som en hel del folk under FiB/K:s historia har ansett vara glasklara – men tyvärr har klarheten oftast bestått i att de har tittat alltför djupt i den ena eller andra marxistiska grupperingens grundböcker. Vilket har gjort diskussionerna en smula esoteriska. Kanske är det en orsak till att FiB/K inte blev den breda samling den verkade bli i början.

  5. Tommy Sjöberg
    2013-01-04 kl. 20:15

    Håller med Jan W. Så genialiska är inte parollerna. Det är ju bara att se hur lite förankrade dom är i den allmänna debatten. Har alltid varit frågande till ”Folkets kultur”, den tillämpas inte ens i tidningen. Läser från och till i Ivar Öhmans bok om Folket i Bilds historia. Dom första decennierna innehöll tidningen texter som ”Folket” kunde IDENTIFIERA sig med. Sedan ca:1 år tillbaka har man bytt namnet FOLKET I BILD på förstasidan mot fib, som i och för sig stämmer med innehållet, texter som vänder sig till övriga vänstern.
    Anti-imperialismen dominerar ju i förhållande till dom 2 andra parollerna utrymmesmässigt i tidningen, ändå har den svårt att få fäste hos folkflertalet och hos vänstern. Och i yttrandefrihetsfrågor bör man nog vara professor för att hänga med i alla turer.

  6. Bo Persson, Piteå
    2013-01-05 kl. 10:44

    Jan!
    Visst finns det ett problem med att ordet ”antiimperialism” har de två skilda användningar du är inne på. Dels den gängse beskrivande: mot stormaktspolitik och för statssuveränitet. Dels den gängse ideologiska: anti-kapitalism.

    Men är inte det ett problem vi får leva med? Och det i synnerhet i enhetsfronter av olika slag. Där vi inte är intresserade av vilka skäl som medlemmarna har för de ställningstaganden det handlar om.

    Och här tycker jag att FiB har haft en klar linje. Eller har du hittat någon ideologisk minsta gemensam nämnare i de antiimperialistiska ställningstaganden vi gjort. Vietnam på 70-talet, Afghanistan på 80-talet. Afghanistan igen det senaste decenniet. Irak under samma tid. Libyen igår. Syrien idag.

    Men visst är det svårt att alltid avhålla sig från att vädja till en ena eller andra ideologiska frändskapen. Det finns det nog många exempel på i det senaste halvseklets svenska antiimperialistiska rörelse. Just nu t.ex. irriterar det mig en smula att Syriensolidaritet så ofta talar om att Syrien är en sekulär stat.

  7. Bo Persson, Piteå
    2013-01-05 kl. 11:21

    Tommy!
    Jag är inte alls förvånad över att den antiimperialistiska kampen har så ”svårt att få fäste”, som du formulerar det. Motsatsen skulle vara mer förvånande. Att Vietnamrörelsen blev så stor beror ju på att de flesta i den drevs av ideologiska skäl. Inte av antiimperialistiska. Och beviset på det är att så få i den såg några paralleller mellan USA i Vietnam på 60-och 70-talen och Sovjet i Afghanistan på 80-talet. Den vite mannens hybris super vi i våra länder fortfarande in med modersmjölken.

  8. Evert Larsson
    2013-01-05 kl. 16:42

    Angående parollen om yttrande- och tryckfrihet:
    I augusti hölls fredssamtal i Degerfors, eftersom jag bor i närheten anmälde jag mig. I e-post blev jag nu informerad om att jag var välkommen att ställa ut ett bokbord. Eftersom jag gjort mig till ombud för två volymer dels, Bill Stills video ”The secret of OZ” (finns på nätet) och dels Ellen Browns bok ”Bankerna och skuldnätet” tyckte jag att ett bokbord kunde var en bra ide.

    Jag anmälde intresse för ett bokbord, men blev nekad plats med motiveringen att endast litteratur som behandlade ”krig och fred” var aktuella. Eftersom jag känner till vad som brukar finnas på dessa bokbord förstod jag att det bara var ett svepskäl och replikerade att de skulle komma bli ett väldigt censurerande av bokborden om denna regel skulle följas. Mina invändningar saknade naturligtvis relevans för den ”politiske sekreterare” som handlade mitt ärende.

    Väl på konferensen bekräftades mina aningar, här fanns en uppsjö av alster som brukar förekomma på fib:s arrangemang. Var detta brott mot yttrandefrihet ett misstag? Upprepade försök att rätta till skändligheten nonchalerades. Själv tror jag att det inte är ett olycksfall i arbetet, utan ett uttryck för fib:s ideologiska blindhet och oförmåga att knyta an till nya idéer som entrar den politiska scenen.

    På samma sätt bemöttes de ungdomar som 2009 gick ut på gator och torg för att diskutera och informera om 911. Som alla andra ”vuxna medelklassare” har fib behandlat dessa som konspirationsteoretiker. Denna ”sanningsrörelse” var av samma ”skrot och korn” som min ungdoms FNL-rörelse, d v s med ögon som såg att den tidens kejsare faktiskt var naken.

    Men tror man att alla tiders sanning står att läsa i böcker av Marx och Lenin då kan det knappast bli på annat sätt. Eller vad var det som gjorde att resterna av 68-rörelsen då inte förstod att känna lukten (Elmer Diktonius) av vän och fiende? Det är bara ni inom rörelsen som kan svara på dessa frågor, och som så innerligt behöver ett svar.

  9. Dennis Zackrisson
    2013-01-06 kl. 1:38

    Gott Nytt År på er, alla debattörer här på bloggen.

    Den här diskussionen, med intressanta och viktiga frågor från Jan Wiklund (sekunderad av Tommy Sjöberg) och Evert Larsson, kan bli väldigt stor och spretig. Vissa svar ges av Bo Persson och Olof Rydström, men det återstår givetvis en hel del att betänka och förklara.

    Om ”Folkets kultur” är fibbare för det mesta oense, men på ett mer grundläggande plan kan vi enas. Då gäller det i korthet en inställning ”vi härnere mot dom däruppe”.

    Och givetvis att allt är möjligt att diskutera.

    Så även våra paroller, men det mest fantastiska med dem är ju att de fortfarande fungerar! Vår erfarenhet under 40 år lär oss undvika alltför stor ”entydighet”, utan i stället värna det flexibla i nuvarande paroller. Läget i världen och Sverige ändras ju med tiden.

    FiB/K har under åren alltid lyckats undvika sekterism. Det som Evert tar upp låter, att döma av beskrivningen han gör, som sekterism. Det bör då noteras att det inte var Föreningen FiB/K utan lokalavdelningen i Stockholm som var med och organiserade Degerfors-samtalen! Då kan det givetvis smyga sig in sekteristiska tendenser. Men det är svårt att bedöma utifrån de uppgifter du lämnar, Evert.

    När det gäller 911 har Evert säkert rätt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *