Fyra bilder över Lilla Bommen i Göteborg

Lilla-bommen-2000

Fram till och med första halvan av 1800-talet var Stora hamnkanalen Göteborgs hamn. Men när industrierna byggdes ut och kol, skog, och annat skulle skeppas in och ut i större kvantiteter och med allt större tonnage, behövdes också en större hamn med längre kajer och djupare vatten. Handelsstaden förvandlades till industristad.

Segelfartygen höll på att ersättas av ångfartyg. På 1870-talet* flyttade till exempel skutskepparen Axel Broström ned till Göteborg från Kristinehamn med sin verksamhet. Alldeles invid Lilla Bommens hamnbassäng fanns Tullhuset, Packhuset och Packhuskajen. Allt var rationellt samlat i samma område. Idag står det imposanta Broströmiahuset som monument över Broströms och rederinäringens storhetstid under första halvan av 1900-talet.

Det fanns en upphöjd plats invid Lilla Bommen där Percy Lundwall tog fyra bilder. Hittills har jag bara betraktat dem var för sig, men när jag försökte se sambandet dem emellan fann jag att de satt ihop i par som bättre visar hur området såg ut 1907.

Bilden ovan visar hamnbassängen vid Lilla Bommen, som anlades på 1860-talet för kanalbåtar, alltså de som trafikerade Göta älv upp till Vänern, Trollhätte kanal och Göta kanal ända till Stockholm förstås. Vi ser ångbåtarna, ångmolnen som stiger mot den grå himlen, segelskutorna, hästskjutsarna, järnvägsvagnarna, människorna i svarta rockar, de kallt snöbeklädda granitknallarna i bakgrunden, som idag är osynliggjorda av alla hus.

Längst till vänster på bilden syns Länscellfängelset i sin pampiga medeltidsstil, som var Göteborgs- och Bohusläns fängelse i 50 år, fram till just 1907. Vi ser det alltså under sitt sista år.

Rikets ständer beslutade 1844, på den filantropiskt lagde Oscar I:s initiativ, att bygga nya fängelser i landet. Kungen hoppades – trots att fångarna begått brottsliga handlingar – att de skulle besinna sig. ”De äro ju trots allt våra bröder med rätt att behandlas som sådana!”

Länscellfängelsena ansågs som ett stora framsteg jämfört med tidigare fånghålor. Detta fick ersätta det sanitärt och mänskligt undermåliga stadsfängleset på Sillgatan (numera Postgatan) några kvarter bort. Nu fick varje fånge egen cell, driften var effektiv efter senaste ”managementidéer” med rastgård, tvätteri, storkök och sjukstuga.

1907 hade det blivit för trångt, då flyttade verksamheten ut till det nybyggda Härlanda. Fram till rivningen i februari 1972 hyrdes byggnaden ut till Frälsningsarmén som drev härbärge och det kallades Rosenborg. Därefter sprängdes också kullen bort som det stått på, för att lämna plats åt den nya Oscarsleden.

Från samma plats som ovan svängde Percy Lundwall kameran åt höger norrut, tog följande två bilder och fångade hur också det området såg ut. Uppströms efter Göta älv från Lilla Bommen mot Gullbergsvass hade Västergötland-Göteborgs Jernväg byggt sitt första stationshus. Hamn hade byggts för Västgötabanans trafikområde och pråm- och kolhamn för gasverket.

Lilla-bommen-1907-3-2000

Den smalspåriga Västgötabanan hade tillkommit efter Västra stambanan och var tänkt som ett konkurrenskraftigt och mycket snabbare alternativ till ångbåtstrafiken längs älven. Men det blev ingen succé. Den billiga, men långsamma, båttrafiken behöll sina passagerare, medan järnvägen hade svårt att nå lönsamhet.

Adrian Crispin Peterson hette arkitekten till stationshuset på bilden och alla andra stationshus efter banan. Denne oerhört produktive arkitekts signatur står på mängder av bruksbyggnader i det då snabbt växande Göteborg. Några exempel i tidsordning: Handelsinstitutet 1882, Kvarteret ”Adrianopel” 1884, Sjömanshemmet 1886 (revs 1942), Epidemisjukhuset 1886, Restaurang Trädgårn ”Konsertsalongen” 1887 (brann ner 1965), Nya Elementarläroverket för flickor 1890, Landalaskolan 1892, Majornas småbarnsskola 1892, Holtermanska sjukhuset 1894, Landala vattentorn 1894, Oscar Fredriksskolan 1897, Lundby kommunalhus 1897 (polisstation 1929-1984), Kjellbergska flickskolan 1898, Utsikts- och vattentornet i Slottsskogen ”kikaren” 1899, Kvibergsskolan 1901 (revs 1959) och Götabergsskolan 1906 där jag faktiskt gick tre år då det hade blivit tekniskt gymnasium.

Dessa bilder visar den osminkade versionen av Göteborgs förvandling från en handelsstad till stor och självmedveten industristad. Just i den förvandlingen var fotografen verksam och byggde upp en liten firma, AB Trätälja, som handlade med trävaror från Värmland, Dalarna, Dalsland ut i världen. Han reste mycket med tåget upp mot Vänern och vidare upp i Värmland. AB Trätälja hade ett virkeslager på pråmar nere vid älven. Här var han en person som kände sig hemma och som många kände igen. Men frågan är i vilken byggnad han stod när han tog dessa bilder. Kan det vara i gamla Tull- eller Packhuset? Och klicka på bilderna så får ni se dem i större format.

* 2013-11-13 Rättat från 1970 till 1870 efter vaket påpekande.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , , , ,

  6 kommentarer for “Fyra bilder över Lilla Bommen i Göteborg

  1. Kjell Martinsson
    2013-10-30 kl. 16:24

    Rosenborgs fängelse låg ungefär där man idag kan höra fängslande musik på Göteborgs operan. Jag läste om fängelset i Kuno Beckholmens ”Socialdemokratin i Göteborg 1882-1892” för några år sedan. Just med anledning av att publicisten Pehr Erikson tycktes bortglömd av stadens namnberedning. (Numera har han dock en namngiven plats i Haga!)

    Pehr Erikson satt i 365 dagar för tryckfrihetsbrott. Orsaken var två artiklar i ”Folkets Röst”, där Erikson var redaktör. Tidningen var ”En radikal Folktidning för Vestra Sverige”, som dog den 9 november 1889. Fast Pehr Erikson blev en fri man till sist. Men syftet från myndighetens sida blev förstås uppnått.

    De två artiklarna som av rätten ansågs stötande och som ”smädelse mot riksdagen”. Även ett poem av den anonyme skalden – Sigvald Götsson – som var skarp i kritiken mot ”medborgare Oskar Fredrik Bernadotte” d v s kungen, fick överklassen att se rött.

    Nå, även om inte denna tidiga stora smäll mot arbetarrörelsen i Göteborg gav upphov till följande vits …

    En utsocknes: Varför bryr du dej inte om ”The Big Bang”?
    Göteborgar´n: Näh, vi har ju Lilla Bommen.

    … så kanske den platsar i detta sammanhang?

  2. Knut Lindelöf
    2013-10-30 kl. 18:21

    Tack för denna historia med vits på slutet. Vad är en göteborgare utan sina vitsar? Du borde gå med i facebookgruppen ”Det gamla Göteborg”. Där finns mycket för dig att kolla på.

  3. Ludvig
    2013-11-10 kl. 21:08

    Som vanligt spännande att läsa dina historeskildringar! Såg bara att det i andra stycket stod att Axel Broström flyttade till Göteborg på 1970-talet. Gissar att det skall vara 1870-talet?

  4. Knut Lindelöf
    2013-11-10 kl. 22:11

    Självklart Ludvig! Tack för påpekandet.

  5. 2017-07-31 kl. 9:34

    Fängelset låg inte där operan ligger. Där låg bron till Hisingen. Fängelset låg på en delvis bortsprängd utskjutning av Kvarnberget som sträckte sig ut mot älven. D v s till höger om St. Eriksgatan där den är som högst belägen.

  6. 2017-07-31 kl. 9:44

    Syftet med VGJ var inte att konkurrera med båttrafiken på älven. Banan gick ju inte ens längs med älven. Syftet var nog snarare att transportera havre från västgötaslätten till Göteborg för export.

    Den järnväg som lades längs med älven var Bergslagernas Järnväg, och den var mycket framgångsrik och tog över en stor del av järn- och trävarutransporterna från Dalsland, Värmland och Bergslagen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *