Klass 9A

18
Feb

TidningsomslagFörst till det som faktiskt Àr mycket bra med programmet.

Det kan funka bra pÄ ungdomar som ser det. De kan fÄ hopp om att det finns bra lÀrare som kan och orkar med dom. Dom ser att det gÄr att bryta en ond spiral. De ser att man fÄr vara olika.

Det var i första programmet mÄnga fina glimtar som visar sÀtt att hantera klasser och elever.

+ Killen som talar typisk blattesvenska, visar sin suverÀna sprÄkförmÄga nÀr han hÀrmar lÀrare pÄ perfekt skÄnska.
+ Samme kille vÀgrar idrott. LÀraren driver inte till konfrontation. TillÀmpar inte nolltolerans i vanlig mening. BehÄller en utvÀg och skakar hand. De kommer överens.
+ SprÄklÀraren som övertygar killen och tjejen, som bÄda Àr sÄ dÀr smÀrtsamt typiskt pubertalt osÀkra, att de kan sÀga nÄgot de Àr bra pÄ.
+ LÀshastighetsprovet. Vilka djur finner man i texten? Stressigt, mÄlmedvetet men effektivt och nödvÀndigt för att komma Ät elevers kunskapsluckor. Och göra elever medvetna om att det gÄr att bli bÀttre.
+ Den grekiske mattelÀraren som omedelbart visar de tre viktigaste kriterierna för en framgÄngsrik lÀrare. Han tar i eleverna och skapar en varm relation. FörvÄnar och visar pÄ framgÄngsvÀgar. BerÀttar om sin egen svaghet som liten.

SÄ till problemen. Det viktigaste Àr att mÄnga kommer att bli besvikna nÀr den mÀktiga kÀnslan av att befinna sig i allas blickfÄng försvinner; nÀr tittarmassorna inte lÀngre följer det vÀlregisserade skeendet och tidningarna inte lÀngre intresserar sig för klassen. NÀr de nÀrmast inblandade och alla som trott pÄ programmets  framgÄgnsrecept inser att det inte hÄller. Sufflén kommer dÄ att sjunka ihop. Vardagen kommer dÄ Äter.

SjĂ€lva ”sĂ„paeffekten” pĂ„ klassen, som förstĂ„s kommer att starkt bidra till att man lyckas fĂ„ ett osannolikt bra resultat, kommer att tonas ner av programmakarna, för att den inte passar medias egen sjĂ€lvbild.

Det hela kommer alltÄs att ge en falsk bild av skolans problem idag. Det blir som TV4:s ISAF-soldater i motljus. Genom att de undanskuffade lÀrarna fÄr Äsneöron, förstÀrks förestÀllningen att skolans problem Àr dess dÄliga lÀrare, alltsÄ att det först och frÀmst Àr en frÄga om pedagogik. Det hÀr Àr vad man tror i det officiella skolsverige idag (Àven pÄ SVT förstÄs) och vad man frÄn början bestÀmt sig för att bevisa. Men det Àr alltsÄ inte sant. Skolans problem idag Àr segregationen i friskolesystemets och marknadstÀnkandets slÀptÄg. Om detta inte ett ord.

Kommentera