lindelof.nu

Bilden intill är tagen på Västbdaskolans i Farsta skolavslutning 2007. En beslöjad mamma fotoraferar frimodigt dansande lärare i ett uppträdande för barnen. Vad tänker hon? Vad ser hon? Finns här ett problem, eller är det bara vi som läser in ett sådant? Förmodligen är det så.

Halal-TV är nu pÃ¥ alla debattsidor. En lÃ¥ng rad “rättänkande” invandrade kvinnor representerande en lika lÃ¥ng rad “rättänkande” organisationer (Barnen Först, Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, Nätverket mot hedersrelaterat vÃ¥ld, Kvinnors nätverk, Iranska Flyktingars Riksorganisation, Women Aid, Kurdisk närradio, Centret för försvar av barns rättigheter i Irak-Sverige, Organisation of Women´s Freedom in Iraq-Sweden och Kvinnors rätt) fördömer Halal-TV i Aftonbladet 2008-11-11 eftersom varje slöja i deras ögon är ett uttryck för religiöst (läs muslimskt) kvinnoförtryck. De resonerar pÃ¥ samma fyrkantiga sätt som ateisterna i Humnisterna och andra fundamentalister; varje religiös symbol är ett övergrepp pÃ¥ religionsfriheten. Sambandet är glasklart eftersom Sara Mohammad, ledamot av Humanisternas styrelse i Expressen 2008-11-10 (länkad frÃ¥n Humanisternas hemsida) skriver att “SVT lÃ¥ter tre företrädare för politisk islam göra sin religiösa plikt genom att leda programmet ´Halal-tv´”.

Denna renhetsiver är oroande. Föreställningen att samhället och kulturen kan rensas från religiösa eller förtryckets symboler är djupt olustig, vars rötter är det gamla vanliga föraktet för avvikande, skräck för det främmande, som i sin värsta form blir förakt för svaghet. Då hänger snart yttrandefriheten löst och brunkänslan blir påtaglig.

Läs även andra bloggar om ateister, Humnisterna, Halal-TV, religiösa symboler, Sara Mohammad, yttrandefrihet