Kommentarer till Harri och stenarna

Av: Knut Lindelöf

Knut Lindelöf — Sat, 19 Sep 2009 14:13:56 +0000

Jag blir djupt berörd av dina reflektioner. Här skulle jag vilja gräva mer. Har alltid själv försökt knyta likvärdiga (jämlika) relationer med andra oavsett personers status. Men jag vet samtidigt att det är omöjligt. Min överhetsbakgrund går inte att dölja, på samma sätt som personer med underklassbakgrund signalerar denna på olika vis.

Men, det är inte omöjligt! Jag tror dessutom att jag har lyckats överbrygga denna klyfta många gånger. Kanske blir det lättare med åren. Kanske är det därför ”folkblidning” är ett för mig närmast sakralt begrepp. Kanske har jag faktiskt delat ”folkets villkor” under så lång tid att de faktiskt satt vissa spår i min personlighet. Jag känner mig idag främmande från mycket i min uppväxtmiljö och bland dessa människor.

Kanske är det här förklaringen finns på varför jag gräver och gräver i min morfars anteckningar, dagböcker och fotoarkiv – ett fascinerande material.

Av: Margareta Zetterström

Margareta Zetterström — Sat, 19 Sep 2009 10:20:08 +0000

Nej, det är inte lätt att vara underklass och umgås över klassgränserna. När någon är snäll mot en kommer omedelbart misstanken att personen i fråga tycker synd om en. Och det är den känslan som är så oerhört svår att hantera. Därför kan det också vara svårt att ta emot och tacka på korrekt sätt. Man vill ju liksom inte förlora den lilla, eventuella, självkänsla och stolthet som man förhoppningsvis ändå har.

Det fina i din berättelse och i ditt lilla tillägg om trimmertråden (vad fan nu det är?) är att du inte skriver läsaren på näsan vad gäller hela denna fråga om samhällsklass och kulturkrockar. Ã„ndå finns den aspekten där, som en osynlig klangbotten.

Det var det jag menade med mina dunkla ord om ”folkets kultur”.

Av: Knut Lindelöf

Knut Lindelöf — Fri, 18 Sep 2009 20:20:41 +0000

Han har mycket svårt att ta emot saker. En gång gav jag honom trimmertråd för att något visa uppskattning för trimmningen av vägkanterna. Då sa han bara lite generat att det fanns en mycket bättre tråd som han brukade köpa. Han vet inte hur man beter sig när man får något. Det är inte lätt att ta emot.

Långt senare sa han till en annan granne – så att jag hörde det – att han verkligen uppskattade att han fått trimmertråd och att någon uppmärksammat att han trimmade våra vägkanter.

Av: Margareta Zetterström

Margareta Zetterström — Wed, 16 Sep 2009 16:45:07 +0000

Knut!
Det var nog bra att du inte tänkte i termer av ”folkets kultur” när du skrev din berättelse om Harri och stenarna. Då hade den nog inte blivit lika bra. Din avslutande fråga (Vad kan jag hjälpa honom med?) öppnar dock för vidare diskussion eller spekulation. Har du redan svaret?

Av: Knut Lindelöf

Knut Lindelöf — Sat, 12 Sep 2009 22:08:34 +0000

Ã„r det det jag på något sätt fångat i denna alldagliga händelse – som var viktig och angenäm för mig?

Av: DZ

DZ — Sat, 12 Sep 2009 18:53:55 +0000

Folkets kultur kan vi aldrig få för mycket av i FiB/K (OBS! Gäller såväl tidning som föreningen!).

Av: Knut Lindelöf

Knut Lindelöf — Wed, 09 Sep 2009 16:36:57 +0000

Du har fria händer att föreslå publicering i FiB.

Av: Martin

Martin — Wed, 09 Sep 2009 16:03:19 +0000

Kanontext. Det här borde vi ju ha i FiB.

Av: Knut Lindelöf

Knut Lindelöf — Fri, 04 Sep 2009 12:43:21 +0000

De gamla stenarna räckte inte riktigt, så jag måste skaffa lite mer sten. Det blir nog offerdalsskiffer från Landbergs i Norrskedika. Måste bara låna en släpvagn.

Av: Julia

Julia — Fri, 04 Sep 2009 12:06:51 +0000

Vad fint det blev! Får ni upp storstenen också?