Crudos förlisning
Okt
Den 7 februari 1973 rapporterade M/S Crudo maskinhaveri strax öster om Käringön väster om Orust. Det blåste 25 m/s västlig storm när TV-102 avgick från Käringön och TV-254 från Hälleviksstrand. När haveristen siktades stod hon redan uppe på klippan vid Kråksundsgap, alldeles intill fyren. För att rädda besättningen hade man gått rakt upp på land. Man fick över två man till räddningsfartygen med hjälp av linor. Kurt Warås tog bilden stående på hyttaket till TV-254. Crudo skars senare ner med svetsbrännare.
Dessa uppgifter stod handskrivet på ett ark papper som låg i samma kuvert som fotot. Jag fann kuvertet i en byrålåda i det hus i Edshultshall där min mamma tillbringat de senaste 25 somrarna. Antagligen fanns kuvertet där redan innan hon kom i besittning av huset.
En googling på Kurt Warås visar att han är en känd fotograf. Dessutom stavas hans förnamn med C. Han måste alltså ha fått nys om förlisningen och snackat med sig på TV-254 som utgick från Hälleviksstrand den där februaridagen 1973 i full storm.
PÃ¥ fotots baksida stÃ¥r stämplat “GP-foto – Denna bild fÃ¥r ej överlÃ¥tas, utlÃ¥nas eller användas för annat bruk än överenskommits.” Den regeln har hÃ¥llits tills nu. Jag tog mig friheten att lägga ut den här, kunde helt enkelt inte undanhÃ¥lla er denna dramatik. Den för osökt tankarna till Taubes visa om briggen Bluebird of Hull, som visserligen aldrig förliste utanför HÃ¥llö en bit norr om KrÃ¥ksunds gap, men som mycket väl skulle kunna ha gjort det, med tanke pÃ¥ vad som verkligen hände 101 Ã¥r senare.
Kanske någon kan berätta något mer om denna händelse?
Andra bloggar om: förlisning, sjöfart, Blue Bird of Hull, Kråksunds gap
Denna kommentar om Crudos förlisning lämnades 11/10 av Per-Anders Karlsson. Något tekniskt fel gjorde att det inte gick ut på rätt sätt. Nu lägger jag ut allt på nytt.
_____________________
Besättningen på Crudo bestod av två män, var av en av dem hette Arne Karlsson som var min farfar. Crudo var på väg ut ur Kråksundsgap utan last. När de sedan kom ut i stormen, så var de för lätta, och stormen förde upp dem på grund. De två männen bestämde sig då för att stanna i båten, men paniken drabbade farfars kollega och han hoppade i land. Till saken hör att mannen var delvis rörelsehindrad. Detta föranledde min farfar att hoppa efter eftersom stormen höll på att dra ner farfars kollega i det stormiga havet. Farfar räddade livet på mannen, och de kröp över grundet samtidigt som vågorna piskade febrilt. De kröp över till läsidan där de väntade tills sjöräddningen kunde undsätta dem. De klarade sig utan större skador, men fick ändå ligga på lasarett över natten för inspektion.
Två veckor efter hemkomsten var det farfars tur att läsa inledningsordet i gudstjänsten i missionskyrkan på Donsö, han började med att tacka Gud för att han levde.
Jag har inget mer att berätta, men är fascinerad av både bild och dramatik. Vilket scoop!
Gick in på din sida nu på morgonen. Du kan väl ringa Curt Warås? Han bor i Vänersborg.
Hoppsan! IgÃ¥r tittade 124 personer in pÃ¥ denna artikel om Curdos förlisning. Vad är orsaken till det? 124 besök, men inte en enda kommentar. NÃ¥gon hade sökt pÃ¥ “edshultshall orus” och funnit sidan. Det är allt jag vet. Kan nÃ¥gon förklara?
Tack för ett intressant inlägg och för att du la in bilden. Letade lite information om Kråksundsgap med tanke på båten som förliste. Om du undrar ifall du får några besökare på sidan just nu kan det bero på att jag lagt in en länk i min blogg om 12-timmarssegling, där vi just passerade Kråksundsgap.
Vad har du fått Vänersborg ifrån? Han bor i Turkiet om jag minns rätt och det var för övrigt han som var den som halade ner sig med rep och räddade de två männen.
Detta är det enda jag kunde finna om händelsen på webben, minns tydligt hur jag fick följa med min farfar och hans bror till Holmen grå innanför Kråkesund för att försöka bärga Crudos livbåt endast åtta år gammal, två andra män hann före och livbåten finns fortfarande kvar i Edshultshall i gott skick, många tror felaktigt att detta hände stormen -69.
Min vän Hans Pettersson är väl en av de få som fick se dramat live från sin morfars köksfönster.