Fan va roligt!

Bild från WikipediaDenna människa Pia Johansson växer rakt upp ur folkliga myllan och är idag en mogen kulturfrukt. Jag hör henne framför allt i radions På minuten. Hon har gjort en väldig massa omtalade saker (se listan på Wikipedia), men man behöver bara höra henne berätta en historia så är man såld. Infallen och blicken för det tragikomiska värmer, stärker och lockar till riktiga flatgarv. Fan, va roligt! vill jag ropa på brett umemål. Men när jag gör det låter det alltid tillgjort.

Jag såg henne i OD:s Caprice i Uppsala i december 2007. Där var hon liksom bara rolig, kom inte till sin rätt riktigt i den studentikosa inramningen. Det var fel sammanhang för henne.

Nu har hon emellertid gjort det igen; alltså gjort ett bra sommarprogram. Genom att fortsätta berättelsen om sin alkoholiserade och älskade pappa (Hon började den i sitt förra sommarprogram för tre år sedan), den store starke och vackre dykaren från Umeå, förmedlar hon tänkvärda historier och visar att livet är roligt, komlicerat och tragiskt. Continue reading

Vad var det jag sa?

Foto funnet på nätetJo, att de som spelar duvor och änglar riskerar att komma i blåsväder. Redan vid sitt första framträdande lyckades Karadzic få fart på båda fredsduvorna Holbrooke och Bildt. De flaxade till ordentligt idag. De förnekade på vanligt vis att Karadzic ljuger om att han lovats frihet mot att han håller sig borta från offentligheten. Bildt anklagar honom till och med för att vara mytoman. Drygt 40 svenska tidningar har rapporterat exakt vad de sa. Inte dåligt.

Men lita inte mer på fredsduvorna än på Karadzic. Han har redan förlorat det mesta, så han har inte mycket att förlora på att tala sanning. Det har däremot de änglalika fredsduvorna. Att tappa glorian lär vara smärtsamt. 

Karadzic är en som faktiskt har vissa möjligheter att förmedla uppgifter om vad som verkligen hände i spelet om Daytonavtalet 1995 och den så kallade freden i Jugoslavien. Jag väntar med spänning på nästa rond.

För övrigt anser jag att alla krigsförbrytare borde skaka galler.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,  

Antonia i sommar

Foto: Jörgen HildebrandtAntonia Ax:son Jonsson visade upp sig i sitt sommarprogram (2008-07-15) som en välformulerad och helgjuten överklasskvinna. Inte en sekund darrade hon på manschetten. Hon kände väl sitt värde. Därför blev det ett mycket bra program.

 

Det är viktigt att lyssna och lära av de makthavare som verkligen besjälas ända ut i fingerspetsarna av sin upphöjdhet. Det är ingen slump att de förmår lägga folk för sina fötter. Det överhetsklingande språket satt för en gångs skull på en person som stod för sin klass. Utan att urskulda sig. Antonias bakgrund med brasiliansk mamma (med portugisikt kolonialt ursprung) och svenske ”familjeföretagaren” som pappa, en lycklig tidig barndom i en levnadsglad, äventyrlig och spännande omgivning formade henne till en stark och skapande människa (kvinna). 

Continue reading

Hur dum får en regering bli?

Efter Irakkonferensen i Upplands Väsby kan man fråga sig hur dum (alt. falskspelande) vår regering kan bli. Konferensen skulle blicka framåt, d v s bortse från att USA ockuperar och skövlar landet på dess tillgångar. Det kan bara finnas ett skäl till att man resonerar så; att det är USA som defacto bestämmer vår politik. När de kallar på oss (denna gång via Ban Ki-moon) så blir vi villigt deras knähund. Flera har skrivit just detta före konferensen, bland andra Carl Tham och Sverker Åström, men dessa röster marginaliserades helt.

 

Alla mässade samstämmigt om att inte se bakåt. Ockupationen var visserligen fel, men den är nu ett faktum som inte kan ändras. Nu ska man istället blicka framåt och hjälpa den Irakiska regimen att få till så mycket säkerhet att man kan få igång affärerna.

 

Varför resonerade man inte likadant i fallet Danmark och Norge under andra världskriget? - det vill säga struntade i folkrättsbrotten, ockupationerna, lät krigsförbrytarna få som dom ville och bjöd in dem på konferens för att bara blicka framåt? Varför resonerade man inte likadant när Irak angrep Kuwait? – det vill säga struntade i folkrättsbrotten etc. Varför resonerade man inte likadant när Sovjet ockuperade Afghanistan? – det vill säga struntade i folkrättsbrotten, ockupationen och lät krigsförbrytarna och deras marionetter få som dom ville samt bjöd dem till konferens för att blicka framåt? Ska man förresten resonera likadant i dagens Afghanistan, det vill säga strunta i folkrättsbrotten, ockupationen och låta krigsförbrytarna och deras marionetter få som dom vill och bjuda dom till konferens för att blicka framåt?

 

Och slutligen. Ska man resonera likadant i Palestina, det vill säga strunta i folkrättsbrotten, ockupationen, folkfördrivningen och låta krigsförbrytarna i Israel få som dom vill och bjuda dom på konferens för att blicka framåt? Ja, det sista har provats många gånger under de senaste 60 åren, med känt och avskräckande resultat.

 

Vad är folkrätten till för om inte för att hindra stora och små makter att angripa andra suveräna stater. Det kan i alla fall inte vara fråga om att hindra dödande. I Irak talas om 1 miljon döda och 5 miljoner på flykt sedan mars 2003. Nej, ju längre ockupationen tillåts fortsätta, desto blodigare blir den ofrånkomliga slutuppgörelsen med ockupanten och dess kollaboratörer. Folkrätten är i upplösning och utgör en stor risk för oss alla.

I regeringskansliet ser man inga ökade risker och lägger ner hela det svenska försvaret. Skönt i alla fall att vi inte har en massa olja i landet.