Kinaresa

Många har varit i Kina, men inte jag. Dom har klättrat på kinesiska muren och imponerats av Himmelska fridens torg, besökt den förbjudna staden, shoppat i Shanghai eller strosat omkring i Hongkong. Innan jag blir för stel och orörlig ska jag trampa kinesisk jord, känna lukten och försöka insupa atmosfären (ursäkta klyschan). Det har länge varit en tanke. Men jag ska inte resa till Peking, Shanghai eller Hong Kong, där inbillar jag mig att man inte ser skogen för bara trän (ursäkta igen).

Hittills har det inte blivit av, mycket för att jag inte lyckats få någon att resa med, det är ju mycket långt bort i världen.

Nå, då far jag väl utan resesällskap. I våras bestämde jag mig, och anslöt mig till en av Ulf Nilssons Kinaresor till ”Natursköna Guizhou och Yunnan i sydväst”. Det ska väl ge en glimt av det ”riktiga Kina”, där människor, arbete, bebyggelse, natur och kultur fortfarande i viss mån kan beskådas IRL.

Dessa provinser har upptagits i UNESCO:s världsarvslista som Sydkinesik karst, ett slags bergsområde där mjukare delar vittrat och hårdare blivit kvar, ofta kalksten. Den berömda ”stenskogen” är ett exempel, som finns nära storstaden Kunming i Yunnan. Området genomflyts av tre stora floder; Jinsha, ett av Yangtseflodens källflöden (når havet vid Shanghai), Lancang som längre ner mot havet heter Mekong (når havet i Vietnam) och Nujiang som rinner ut vid Rangoon i Burma. Delar av området anses vara det ekologiska och kulturella system i världen som påverkats minst av den moderna utvecklingen. Minns hur imponerad av jag blev av Pompeji – trots alla turisterna.

Resplan
Flyg till Chongqing från Helsingfors, 10 timmar och 40 minuter. Därifrån direkt inrikesflyg till Guiyang, Guizhouprovinsens huvudstad. Därifrån buss till Jidao nära staden Kaili.

I detta område bor miaofolket sedan 2000 år. Under 1800-talet gjordes en rad uppror i Guizhou mot den sista kejsardynastin. Under 20- och 30-talen rekryterades miao av kommunisterna som efter Folkrepublikens grundande fick visst självstyre. Miaogrupper har migrerat ända ner till Vietnam, Laos och Thailand där de kallas ”hmong”. I Vietnam och Laos rekryterades de av USA under Vietnamkriget…

Vi besöker en skola och en familj i byn Qingman, ser gammal papperstillverkning i byn Shiqiao och besöker byn Basha, den enda by där invånarna får gå omkring beväpnade. I byn Zhaoxing med bara 6000 invånare bor vi några nätter. Fotvandring genom det odlade landskapet till byn Tang’an.

Höghastighetståg tillbaka till Guiyang varifrån vi flyger direkt till storstaden Kunming i provinsen Yunnan där vi bl a beskådar ”Stenskogen”.

Buss västerut 33 mil till Dali; landsbygd, marknad, mat och båtfärd på Erhai-sjön med säreget fiske.

Buss norrut knappt 20 mil till Lijiang, naxifolkets huvudstad. Mycket tid att ströva omkring, spektakulär scenföreställning med Jadedrakens snöklädda berg i fonden samt linbana upp i snön på 4.500 möh – resans final.

Näst sista dagen inrikesflyg åter till Chongqing, avskedsmiddag. 15:e dagen långa flygresan till Helsingfors och Arlanda.

Varför Kina?
Varför inte Nya Zeeland, Australien eller Argentina? Jo, för att med alla sinnen försöka förnimma just Kinas särart och storhet. Man kan läsa hur mycket siffror som helst, göra vilka grafiska jämförelser man vill och se på alla kartor man har… Men inte förrän man har upplevt myllret, olikheterna, mångfalden, avstånden och civilisationens och naturens ogreppbara storhet, får man kanske denna lilla smak av Kina och respekten för vad detta land ska bli framöver – inbillar jag mig. Och, även om detta område med all sin ursprungskultur redan genomgått stora förvandlingar finns ändå konturerna och mycket liv från ursprunget ännu kvar.

När nu Kina på allvar ska kliva fram på världsscenen kommer säkert än större förändringar. Kina håller ju på att ta över som världens ledande nation i snart allt. Ännu är det bara dess militärmaskin som inte når i topp. I övrigt marscherar man med stora kliv förbi USA på alla områden. Därför vill jag få denna glimt av Kinas djup och storhet.

Om Kina ”tillåter” och Internet fungerar ska jag försöka få iväg något under resan, vi bor ju på hotell med god standard. Men ni får antagligen räkna med lite stiltje här på bloggen fram till den 22 oktober, då jag åter landar här i bloggstolen i Uppsala full av intryck och minneskortet i kameran fullt. Vi hörs snart igen…

  8 kommentarer for “Kinaresa

  1. Suzanne Loman
    2017-10-07 kl. 8:33

    Varmt Lycka till!

  2. Knut Lindelöf
    2017-10-07 kl. 8:46

    Tack! 11:33 kliver jag på bussen till Arlanda…

  3. Leif Stålhammer
    2017-10-07 kl. 9:08

    Önskar jag vore med! Sedan får du vara välkommen hem tillbaks till vår lilla amerikanska delstat. Den 51:a är det väl.

    Själv skulle jag inte ha nåt emot en resa till Koreas norra del som verkar ha blivit en böld i häcken på Kina.

  4. Hans Andersson
    2017-10-07 kl. 9:33

    Samma härifrån. Intressant att få tillgång till din berättelse senare.

  5. Per Konradsson
    2017-10-07 kl. 11:02

    Lycka till Knut! Vad roligt att du åker, ser fram emot allt du sen har att berätta.

  6. Maria Truedsson
    2017-10-07 kl. 12:18

    Ha en bra resa du kommer säkert att få se jättemycket spännande och intressanta saker. Jag har gått på muren, varit i Peking, sett Himmelska fridens torg tom sett Maos lik, men det var många år sedan och Peking har förändrats sedan dess. Men din resa verkar mycket intressant.
    Lycka till

  7. Viveca Isberg
    2017-10-07 kl. 13:00

    Knut Lindelöf!

    Jag kommer att sakna dig Knut här på bloggen. Vi hörs längre fram. Önskar dig all välgång och lycka till på din fantastiska resa!

    Och glöm inte att vid din hemkomst när du förhoppningsvis är utvilad, full av nya intryck och energi? Så börjar det hårda arbetet att återta makten för de utsatta svaga! De som inte kan föra sin egen talan att bygga den nya rättsstaten Sverige!

    ”Att inte resa är att dö en smula”…

  8. Stefan Selen
    2017-10-07 kl. 23:06

    Trevlig resa,
    Att Kina håller på att bli en ledande nation finns det inga tecken på, dock om den ekonomiska utvecklingen håller i sig kan dom snart
    vara en medelinkomst nation.

    Steget upp till exempelvis Sverige är enormt, för det behöver dom
    tredubbla sin bmp samtidigt som Sverige har nolltillväxt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *