Andreas Malm fortsätter i Flammans julnummer sitt korståg mot vänstern. Angreppen är till den grad hatiska att var och en som orkar igenom allt svaveloset anar annat än politik bakom det hela. Eftersom han inte talar om vad som egentligen triggar honom kan vi bara gissa, men det är egentligen ganska ointressant eftersom det var politik som skulle diskuteras.

Men utifrån den plattform han nu svingat sig upp till når hans ord långt. Dock tar han en risk. Många kommer sluta lyssna. Minsta lilla kännedom om den vänster som Malm nu demoniserar placerar hans resonemang i just facket stolliga konspirationsteorier, som han ju själv säger sig vara svuren motståndare till. Men många kommer att ta honom till sina hjärtan. Han kan lugnt skickas vart han vill i världen på drakmediernas bekostnad. Han behöver inte ens vara ”embedded”. Snart får vi läsa Andreas Malm från Palestina och/eller Irak som ger en ”nyanserad bild”, garanterat fjärran från den sant blodiga bild som sakta sipprar fram bland annat tack vare ihärdiga ideellt arbetande grupper som IrakSolidaritet, som ju också är dödsdömda av Andreas Malm.

Att Flamman och Aron Etzler ger honom så stort utrymme säger oss att Vänsterpartiet fortfarande har stora problem med både folkrätten samt solidaritetsarbetet med Irak och Palestina.

Föregående artikelOndskan byter skepnad
Nästa artikelOrdning för de ”väl sedda”
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.