Männen med guldbyxor

money

Jag minns hur kul det var att undervisa om och resonera om pengar med mina mellanstadieelever. Pengarna är till för att göra det lättare att köpa och sälja saker. Pengarnas värde står tydligt tryckt på sedlar och mynt, det är bara att räkna. Bara kungliga myntverket får tillverka pengar. För om alla fick trycka sedlar hemma på skrivaren skulle alla kunna bli stormrika utan att göra ett nyttigt handtag. Det skulle ju bli orättvist och kallas falskmynteri. Nej, det skulle inte funka. Ingen skulle ju vilja arbeta eftersom det är lättare att trycka sina egna pengar. Det där förstod alla mina mellanstadieelever utan problem.

Sedan dess har mycket hänt på det här området som varit helt utanför min fattningsförmåga. Jag minns till exempel när Kjell-Olof Feldt övertygade alla makthavare och fick tyst på alla skeptiker om att alla regleringar på finansmarknaden skulle avskaffas. Om allt får sköta sig själv utan hinder av klåfingriga politiker skulle allt bli bra.

Ta nu en titt på denne ganska lättbegriplige engelsman som förklarar vart denna ”befrielserörelse” fört oss.

Riksbankerna skapar bara kontanter; mynt och sedlar. Dessa utgör 3% av alla pengar i ekonomin. Vem gör då de övriga pengarna (97%)? De skapas ur tomma intet i bankernas datasystem varje gång banken ger ett lån, som bankerna sedan tjänar pengar på. En fin affär för bankerna alltså. Detta är ett orimligt privilegium som privata banker fått. Borde inte staten ha kontroll på penningskapandet? Det förefaller mig fullständigt självklart.

Men, bankerna skapar idag pengar i allt snabbare takt för att kunna låna ut ännu mer för att få in ännu mera räntor för att kunna låna ut ännu mer till alla som måste kunna betala sina allt högre räntor o s v.

Det är mycket enklare för en bank att låna ut pengar till fastigheter och spekulation än till investeringar i verklig produktion. Därför strömmar pengarna in i spekulationssektorn istället för i riktig värdeskapande verksamhet. Därför stiger också arbetslösheten o s v.

Den här trådändan fick jag tag på av Evert Larsson, en flitig kommentarskrivare, som tipsade om en rad artiklar av Yoshi Frey i Fria Tidningen. Denne för mig okände skribent levererar inte mindre än en lösning på finanskrisen. Det låter visserligen lite för bra för att vara sant, men efter att ha surfat runt lite och bland annat funnit ovanstående YouTube-klipp är jag benägen att tro att det faktiskt kan vara ett fruktbart spår.

Varför hör man så lite om detta? Vad säger politiker och ekonomer av facket? Är det kanske en för enkel lösning för att finanseliten ska gå med på den, de har ju länge levt på att ingen riktigt förstår var pengarna finns och hur värden skapas och hur allt färre har blivit så astronomiskt rika?

Det hela känns mycket tilltalande för mig inte minst för att det stämmer så väl med hur jag försökte förklara det där med pengar för mina mellanstadieelever.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , ,

  34 kommentarer for “Männen med guldbyxor

  1. Bo Persson, Piteå
    2013-01-17 kl. 18:28

    Men så är det väl ändå inte, Knut. Banker kan inte låna ut pengar som de inte själva lånat in. Och mycket har de lånat av sina respektive riksbanker. Och här finns åtminstone en spärr i den meningen att ingen bank kan tvinga sin respektive riksbank att ”trycka” de pengar som banken ifråga vill låna. Och i Sverige kan inte ens regeringen göra det. Och det är väl bara när en regering kan göra detta, som t.ex. i USA, som man talar om att låta ”sedelpresserna” gå.

    Eller har jag missförstått något här?

  2. Knut Lindelöf
    2013-01-17 kl. 18:50

    Ja Bo, du har nog missat samma som jag – innan jag läste artiklarna av Yoshi Frey i Fria Tidningen. Se Everts kommentar efter mitt förra blogginlägg Mångkulturalismens rötter. Jag tror vi håller på att lära oss (vi gamla lärare) något nytt.

  3. 2013-01-18 kl. 10:52

    Kapitaltäckningskravet på bankerna ligger bara på några procent. Även vid den höjning till 10 % som är ambitionen inom EU, så kan alltså bankerna tillverka de återstående 90 % ur luft. Dessutom räknar bankerna skuldebrev för exempelvis bolån som tillgångar. De har alltså bokföringsmässigt kvar pengarna trots att de är utlånade.

  4. Bo Persson, Piteå
    2013-01-18 kl. 17:18

    Per!
    En fåga: Hur kan banker då gå i konkurs? Var kommer skulderna från?

  5. Knut Lindelöf
    2013-01-18 kl. 19:25

    Bo!
    Det är ju det dom inte kan! Inte i Tyskland och Sverige (i Europa kanske man kan tillägga) i alla fall.

  6. Bo Persson, Piteå
    2013-01-18 kl. 19:45

    Knut!
    Ja, men det är ju en annan sak. Staten tar över dem. Aktieägarna blir lottlösa och rekapitaliserar dem sedan. Och rekonstruerar dem. The swedish model. Och bjuder sedan ut dem på marknaden igen. Och kan kanske staten till och med tjäna en slant på den operationen?
    Sätter till nytt kapital alltså. Tar dom också det kapitalet från luften? Och varför klagar i så fall skattebetalarna?

  7. 2013-01-18 kl. 20:20

    Så här kan det beskrivas:

    Bankerna kan i princip skapa alla de pengar/krediter/betalningsmedel som efterfrågas av hugade låntagare. Banken öppnar helt enkelt ett konto som fylls på med siffror.

    Dock kan banken få problem med:
    1. Kapitaltäckningen (datakörningar som görs vid varje månadsskifte) och redovisas till Fi. Man brukar tala om ”mark to market” vilket ska betyda att det är aktuella marknadsvärden som ska användas. F.n Basel II med lite tuffare Basel III som kommer under en övergångstid.
    2. Behov av kontanter. Köpes från egna penningdepån (ägs gemensamt av bankerna) 500 kr kostar 500 kr + tryckkostnaden. Bankerna strävar ju också efter ett kontantlöst samhälle
    3. Oron som sprider sig vid nedgångstider. Kunder klarar inte sina lån etc. Marknadsvärden sjunker så säkerheterna försämras. I sådana tider måste egna kapitalet stärkas och det blir tufft då hävstångseffekten (FRB) ju verkar åt andra hållet.

    Sådana tider börjar vi märka av nu. Skuldkrisen har gått över i en skuldmättnadskris och bankerna blir försiktigare med utlåning och försöker dra ned på företagens checkkrediter … även för lönsamma företag vilket självfallet försämrar sysselsättningsläget.

    Vad gäller bankernas likviditet så används två metoder. 1. sälja obligation och 2. emittera egen obligation ”bankdirektören”.

    Här är också svaret på varför ekonomer, politiker och journalister har tigit … så här långt.

  8. Bo Persson, Piteå
    2013-01-18 kl. 23:33

    Johan S!
    En fråga: Vad betyder ”skapa” här? Det sägs ofta att alla de nödlånspengar som Grekland fått inte varit särskilt bra för Grekland, men däremot för många tyska och franska banker som suttit på grekiska statsobligationer, och som skulle ha gått omkull annars. Men varför det om det nu är så att bankerna ”snyter sina pengar ur näsan”?

  9. Bo Persson, Piteå
    2013-01-19 kl. 0:28

    Knut!
    Jag tror att problemet är löst nu. När bankerna talar om att skapa pengar och när centralbankerna (riksbankerna) gör det handlar det om två skilda användningar av ordet i fråga. Ett ord men två begrepp.

  10. 2013-01-19 kl. 23:45

    Det man skapar är konton som man fyller med siffror men man måste ha kapitaltäckn enl Basel II och snart Basel III. Det fungerar bara i tillväxttider. I nedgångstider blir det ju brist på eget kapital.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *