Minskad ojämlikhet!

Förslag till huvudparoll för S-demonstranter 1 maj 2017

En entreprenör och tidigare ordförande i Ideella föreningen Carlssons skola (Mats Arnhög), en docent i nationalekonomi och tidigare M-riksdagsledamot (Anne-Marie Pålsson), chefen för fackliga idéinstitutet Katalys och S-kongressombud (Daniel Suhonen) samt en tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning och aktiv i Nätverket för en likvärdig skola (Sten Svensson) skriver i på DN-debatt 2017-03-19 – utifrån helt olika utgångspunkter – en gemensam artikel där de tycker att ”de politiska partierna bör ta sig samman och över blockgränsen samarbeta för att ta bort aktiebolagen ur den svenska skolan”. Artikeln kan i alla fall just nu läsas fritt på nätet.

Deras argument är starka. Utvecklingen har närmast övertydligt demonstrerat galenskapen i det system med skattefinansierade aktiebolag som blivit så dominerande i svensk barn- och ungdomsskola. Självklart instämmer jag i deras krav.

Kampanjen ”mot vinster i välfärden”, som drivits av Vänsterpartiet, vänstersossar och många andra i olika nätverk under flera år nu – och som även jag uppmuntrat lite i periferin – måste tyvärr betraktas som helt misslyckad. Ingenting har åstadkommits. Den nedsablade Reepalu-utredning är det enda. Återkommer till den.

Valfrihetsbluffen
Friskolebranschen har tillåtits växa sig stark och vunnit många anhängare, inte minst bland nöjda föräldrar till barn i friskolor och kommunala skolor i trygga bostadsområden. Valfriheten har i barnomsorg och skola fått en konkret tillämpning som ingen idag vill avstå ifrån. Varför ska föräldrar ha dåligt samvete för att de gör aktiva val för sina barns bästa? Genomslaget för detta nya skolsystem är svårutmanat. Att sedan denna sorts valfrihet har ett pris för andra behöver man inte bekymra sig om, eftersom man lever helt avskiljt från dem som får betala priset för skolsegregationen. I praktiken väljer alla idag den närmaste förskolan, kanske finns det två att välja mellan. Båda är lika bra i det trygga bostadsområdet (där alla har jobb och råd att betala de dyra bostäderna), medan valet av en bra skola om man bor i höghus i Fittja eller Rosengård knappast existerar.

Det här borde stå helt klart för alla, men vad man ska göra åt saken vet ingen. Ett är definitivt klart, inga nöjda föräldrar vill riskera sina barns trygghet. Det gäller även mig som morfar till fyra barnbarn som snart ska ”väljas skola” åt. Bussa elever för att blanda kommer aldrig att fungera. Att införa en ny bostadspolitik som slår sönder ghettona och blandar samhällsklasserna är förstås möjligt, men det är ett projekt på mycket lång sikt (det har ju inget politiskt parti ens börjat fundera på ännu).

Inte heller finns det någon väg tillbaka till den gamla likvärdiga grundskolan – före 1989. Det måste alla inse. Men borde det ändå inte gå att stoppa förfallet en liten aning? Varför inte införa en ny socialdemokratisk paroll i stil med 60-talets ”Ökad jämlikhet”? Vad sägs om ”Minskad ojämlikhet!”?

Den skattefinansierade välfärden är ett gigantiskt område som inte enkelt låter sig fångas. Tänk själv… sjukvårdens alla delar, äldreomsorgens alla olika former, barnomsorg, handikappvård, mentalvård, socialtjänst … och skola. Driftsformerna har varierat mycket i olika sektorer och specialområden under lång tid. Inom många håll kan det säkert ha varit väl motiverat att driva verksamheter i företagsformer av olika slag. Smidigt och obyråkratiskt.

Kravet att ”stoppa vinsterna i välfärden” är helt enkelt för oprecist. Att skilja ut skolan som en sektor för drift i offentlig regi tycker jag borde vara självklart. Men vid den tanken har ingen ens snuddat förrän efter Reepalus utredning. Att protesterna varit så stora förvånar mig inte. Det som däremot förvånar mig är att Reepalu lånat sig till att göra en utredning med helt omöjliga direktiv; att ”begränsa vinsterna i välfärden”. Detta måste ju utredas i varje sektor för sig.

Nu har regeringen (och S – som i Shekarabi) äntligen insett att man kanske måste behandla skolan för sig. Det var inte en dag för tidigt.

Kanske kan förslaget från Suhonon m fl bli en liten öppning?

  9 kommentarer for “Minskad ojämlikhet!

  1. Bengt Frånberg
    2017-03-20 kl. 9:54

  2. Lise Blomqvist
    2017-03-20 kl. 13:27

    I praktiken finns ingen valfrihet. De som är vana att ta för sig sätter sina barn i kö till skola samma dag de föds. Den som anlänt lite senare har inte en chans. När de börjar tänka på skolval är alla bra skolor redan fullbokade.

    Samma sak med dagis, äldrevård etc. Ja, i än högre grad med äldrevård. Hur i allsin dar ska en gammal människa kunna sätta sig in i olika boendealternativ när det är så dags? Eller ändra sig om det visar sig att man valt fel? I praktiken finns även här valfrihet bara för dem som har familjemedlemmar som är på hugget.

    I vissa danska kommuner finns en regel om att ingen skola får ha mindre än 40 procent danska elever. Det skulle kunna vara en väg att gå även hos oss. Om man dessutom koncentrerar antagningstillfället till grundskolan tidsmässigt, på samma sätt som nu med gymnasieskolan, skulle alla få samma möjlighet. Även om det inte löser situationen för de barn vars föräldrar inte förmår.

  3. Bo Persson
    2017-03-20 kl. 15:28

    Jag håller med Knut om att det politiska handlingsutrymmet i dessa nyliberalismens dagar är ytterst litet. Vi får vara glada om vi åtminstone kan försvara något av det som erövrats.

    Och är det inte just på grund av detta minimala handlingsutrymme som vänstern idag är så konstig. Jan Myrdal anklagar Clarté för att förakta arbetarklassen och Clarté svarar med att stämpla JM som brunröd.

    Men när det nu gäller skolan, måste vi nöja oss med att den stängs
    för aktiebolag. Utan aktiebolag men med skolpeng fortsätter den ju då att vara en marknad.

    • Knut Lindelöf
      2017-03-20 kl. 18:53

      Lyssna på Ann-Marie Pålssons föreläsning som länkats ovan.

  4. Arne Nilsson
    2017-03-20 kl. 16:27

    DN-artikeln från 2017-03-18 argumenterar på förtjänstfullt sätt mot att aktiebolag hör hemma som driftsform för skolor: ”Vi är långt ifrån ensamma om vår analys att aktiebolag är en olämplig driftsform för just skolor.” Eftersom man inte är konsekvent i resonemanget drar man en felaktig slutsats: ”De ideellt drivna friskolorna däremot … är den bästa formen att driva privat/valfri skola.” Detta motiveras med: ”Allt eventuellt överskott i dessa återinvesteras i skolverksamheten till gagn för dess elever i motsats till aktiebolagen som delar ut eventuellt överskott till gagn för sina aktieägare.” Detta är dock inte en riktig beskrivning. Inom ramen för både stiftelser och ideella föreningar är det möjligt för de som kontrollerar dessa verksamheter att plocka ut pengar för egen räkning genom höga löner, fejkade konsultarvoden mm. Artikeln lämnar dessutom fritt fram för andra bolagsformer som handelsbolag och enskild firma.

    Håller med dig när du skriver: ”Kampanjen ‘mot vinster i välfärden’ …måste tyvärr betraktas som helt misslyckad.” Det riktiga kravet är givetvis att avprivatisera all välfärd (vård, skola och omsorg) och låt den drivas i offentlig regi (stat och kommuner). Jag håller således inte med dig då du skriver: ”Att skilja ut skolan som en sektor för drift i offentlig regi tycker jag borde vara självklart.” Såvitt jag förstår är din motivering följande: ”Driftsformerna har varierat mycket i olika sektorer och specialområden under lång tid. Inom många håll kan det säkert ha varit väl motiverat att driva verksamheter i företagsformer av olika slag. Smidigt och obyråkratiskt.” Jag kan försäkra dig att det går att driva offentlig välfärd minst lika ”[s]midigt och obyråkratiskt” som privat driven välfärd.

    (1463 tecken! – max 1000 🙁 )

    • Knut Lindelöf
      2017-03-20 kl. 19:05

      Jag är förvisso emot skattefinansierad välfärd i allmänhet och liksom du övertygad om att dessa kan drivas obyråkratiskt och effektivt. Men frågan är idag hur man ska kunna ta ett litet teg åt rätt håll. Jag tycker att artikelförfattarna är på rätt väg. Ett steg i taget alltså. Allt på en gång är och förblir omöjligt.

  5. Arne Nilsson
    2017-03-20 kl. 16:28

    Du skriver: ”Inte heller finns det någon väg tillbaka till den gamla likvärdiga grundskolan – före 1989. Det måste alla inse.”

    Begriper inte vad du menar med detta. För egen del kommer jag väl ihåg den grundskola jag gick i i början på 1960-talet. För det mesta var det god ordning i klassrummet och vi hade kunniga lärare. Detta borde inte vara omöjligt att återställa.

    • Knut Lindelöf
      2017-03-20 kl. 19:09

      … till den gamla skolan alltså. Vi måste försöka föreställa oss en ny likvärdig skola växa fram genom små kloka steg. När det gäller barn- och ungdomsskolan måste den på sikt återgå till drift i offentlig regi.

  6. Arne Nilsson
    2017-03-21 kl. 9:32

    Knut!

    Avseende förslag på förbud för aktiebolag inom skolan skriver du: ”Men frågan är idag hur man ska kunna ta ett litet steg åt rätt håll.”

    Detta är en otydlig formulering. Om det endast är möjligt att ”ta ett litet steg åt rätt håll” skall man givetvis göra det. Men kan man ta ett större steg bör man naturligtvis göra det i stället. Kärnfrågan är dock om förbud mot aktiebolag inom skolan är ett steg åt rätt håll. Det är inga större problem att omvandla ett aktiebolag till ett handels- och/eller kommanditbolag och profitjakten kan fortsätta i oförminskad omfattning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *