Mohamed Omar söker nu åter komma på talefot med det utomreligiösa Sverige. Det var väntat. Han är ju som katten – kommer alltid ner med fötterna före.

Hans djupa engagemang med palestinierna efter Gazakriget 2008 var förståeligt. Han följde sitt hjärta, sorterade instinktivt sin värld i vänner och fiender – till palestinierna – och kallade sig islamist. Denna grova sortering ledde till obskyra individer och sällskap och till religiös ytterlighet som få svenskfödda varit i närheten av. Han har gjort en kulturpolitisk upptäcksfärd av betydelse. Den vill jag läsa om. En (ny) dåres försvarstal kanske?

hans blogg pågår nu en uppgörelse med islamismen. Scrolla tillbaka till den 13 maj, däromkring börjar det. Han för diskussioner med sina ”islamistvänner”, som känner sig svikna. Med enkla fraser avfärdar han dem med elegans, ganska underhållande faktiskt. Han får också medhåll bland andra muslimer. I en artikel på Newsmill instämmer han i kritiken mot svenska imamers dubbelmoral som framfördes i Uppdrag granskning häromdagen. Det är lätt att instämma i vad han här skriver, välformulerat som alltid.

Men, vägen tillbaka blir säkert både lång och knagglig. Det är mycket att ta itu med eftet tre år ute i tassemarkerna. Än har han inte berört kontakterna med kristna antisemiter på den nationella kanten eller konspirationskramarna som finner judar bakom allt. Jag väntar med spänning också på det, för jag vill gärna tro på hans ärliga frihetssträvan.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , ,

Föregående artikelMonstret som alla försvarar
Nästa artikelFrån adivasis till Zaremba
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

3 KOMMENTARER

  1. Intressant ! Det var ju ett tag sedan han var ett stående inslag i bl.a. ” Tankar för dagen” i P1.

  2. Omar har varit på väg ”tillbaka” länge! Kanske ända sedan han var ”på väg bort”?

    Vi rör oss alla i ett intellektuellt landskap där den rätta kursen kanske inte alltid har ritats in med blyskrift! Den kampanjhysteri som bloggaren (av för mig ännu dolda, i varje fall i huvudsak, skäl) sökte beröra redan vid Omars ”avfall” (förvisso mycket snabbare medialiserat i dagens digitaliserade värld jämfört med Geijer) faller platt till marken i historisk belysning. Låt oss alltid se till vad vår motståndare eller (som det kanske visar sig senare) allierade tycker när han fått ordning på tankebanorna!

    Låt tabloiderna (och även FiB/K) och deras okunniga ”tyckare” köra sitt eget race i den alltmer förgängligare kampen om upplagorna. Stå upp för sanningen!

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.