Resebrev från Kiev — 3

Hur gör man sig förstådd i Ukraina och Ryssland? Och hur förhåller sig ryskan och ukrainskan till varandra? Om detta berättas i Anders Perssons tredje brevet från Kiev.

Vanliga kommersiella skyltar i Ryssland. De finns också i Ukraina men är då ofta återgivna i originalspråket som Coca Cola, MacDonalds, Starbucks Coffee och Billa Supermarket. Billa lär vara en rysk omplantering av det engelska bill, dvs. räkning.

I de ukrainska storstäderna, liksom i St Petersburg och Moskva förstår och talar unga människor engelska i olika grad, i den mån de kommer över sin blygsel. Med äldre personer fungerar tyvärr inte det knep jag kör med i tysk-, fransk- och finsktalande sällskap, dvs. att rådbråka deras språk och lämna åt dem att avgöra, om de talar engelska (eventuellt svenska) bättre än mitt adakadabra. På så sätt kan jag visa dem respekt, samt avväpna deras osäkerhet. Men i Ryssland och Ukraina går inte det. Jag kan inte tillnärmelsevis så mycket av deras språk som skulle behövas.

Dock har jag imponerat på en och annan västerlänning med mina ”kunskaper i ryska”. Det beror på att jag kan det ryska alfabetet.

Här har ni min lathund som jag hämtat ur läroböcker i ryska. De använder denna eller liknande uppdelningar där man startar med de självklara och lätta bokstäverna och sedan, med ökande svårighetsgrad, arbetar sig inåt i språket:

För att komma ihåg de olika väsande ljuden kan man lägga några berömda namn på minnet: Bre-ZJ-nev, Jel-TS-in,  TJ-ernenko,  SJ-ostakovitj och Chru-SJTJ-ov.

Ett måste är att kunna ryska alfabetet och att kunna dessa ryska tecken borde tillhöra allmänbildningen hos alla européer. Ty med denna enkla kunskap kommer man förvånansvärt långt in i det ryska språket.

Ser det obegripligt ut? Men kolla fjärde ordet TEKCT som ju lätt utläses som TEXT. Tredje (och näst sista ordet) utläses lätt som RUSSKIJ och det sjätte ordet med viss möda som SJVEDSKIJ.

Att NJET betyder NEJ vet ju ”alla” och det stavas på ryska NET. Då kan man gissa att andra ordet i meningen, NE, betyder ICKE eller INTE.

Alltså bara genom att kunna alfabetet, så har vi förstått ungefär hälften av de ryska orden. Här är några andra ord som man möter på skyltar eller i texter.

De två först orden har ju sin direkta motsvarighet i vårt språk, liksom de tre sista. Det femte ordet är bra att lägga på minnet om man blir kissenödig. Det finns fullt med offentliga ställen man kan besöka, bara man förstår vad skylten berättar.

Bara ett av orden kan vålla besvär, nämligen det fjärde, GOROD (=stad) om man inte vet att det är det nordiska GÅRD, som på vikingatiden också användes i ortsnamn (Miklagård för Konstantinopel och Holmgård för Novgorod).

Lägg märke till att det ryska ordet för skola (6:e ordet), bortsett från sj-ljudet, liknar det svenska ordet, tack vare att bägge språken lagts sig nära det latinska originalet schola. På danska och norska heter det ju skole.

Ukrainska – en rysk dialekt?
Hur är det nu med det ukrainska språket? Vid en hastig blick ser en rysk och ukrainsk text hemskt lika ut. Dock har ukrainskan för i-ljudet (och dess varianter) inte bara bakvänt N utan också i och ï (med två prickar). Detta gör det enkelt att skilja en ukrainsk text från en rysk.

Karta som avspeglar språkförhållandena 2001, dvs. andelen av befolkningen som har ukrainska som modersmål.

Denna yttre likhet gjorde, att jag länge trodde, att språken förhöll sig till varandra som svenska och norska. Men min rysklärare Sven JonssonSenioruniversitet i Uppsala rynkade bekymrat på pannan och sade att det var nog mer som mellan svenska och holländska. Andra ryskkunniga bekanta var dock kritiska till jämförelsen, men hade svårt att komma upp med alternativ.

Ukrainska och andra slaviska språk?
Mina ukrainska (tvåspråkiga) kollegor säger, att en ryss som aldrig vistats en längre tid i Ukraina, eller växt upp med språket, har stora svårigheter att förstå det. Däremot är det lättare för polackerna och det verkar som om ukrainskan, trots de visuella likheterna med ryskan, står lite närmare polskan.

En ukrainsk kollega berättade att han hade klarat sig ganska bra i Slovenien: han förstod slovenskan och de förstod ukrainskan – om de talade långsamt. Och det är ju detsamma som mellan oss svenskar och holländare.

Att en del av mina ryskkunniga svenska kontakter skyggade inför jämförelsen med holländska, kan bero på att vi tror, att detta språk är svårare att förstå än det faktiskt är. Detta kan bero på holländarnas gutturala uttal. Men det är inte helt omöjligt att förstå vad en holländsk text handlar om. Ty även om vi inte vet att maar på holländska betyder men förstår vi nog: Dit is niet een Russische tekst, maar een Zweedse geschreven met Russische letters.

Men i Flandern lär man tala mindre grötigt och i nordligaste Holland har man en dialekt som ligger närmare frisiskan, som i sin tur är en blandning av alla omkringliggande språk. Så jag vill nog hålla fast vid Sven Jonssons jämförelse.

Ett stöd för detta fick jag från en finlandssvensk bekant i Moskva, som vill likna förhållandet mellan ryska och ukrainska som det som råder mellan finska och estniska. Detta är en jämförelse som kanske lämnar 90 procent av läsarna oberörda, men jag vill nog skriva under. Finländare i min bekantskapskrets, inklusive min finska hustru, kan förstå vad en estnisk text handlar om, men inte detaljerna, ungefär som vi med holländskan och förmodligen ryssarna med ukrainskan.

Detta mycket vanliga ord ser kanske väldigt ryskt eller ukrainskt ut, men är mycket anglosaxiskt om ni ger en möda att översätta det till latinska bokstäver med hjälp av lathunden ovan.

På ryska och ukrainska
Men tillbaka till huvudspåret. Med era nyförvärvade kunskaper i det ryska och ukrainska alfabetet bör ni kunna klara er ganska bra — åtminstone överleva. Ty många mystiska ord kan vara låneord och till och med gemensamma i både ryska och ukrainska, som exemplet på bilden till höger.

Vem var Smalun?
Men det ryska språket bjuder på nya överraskningar. I ett resebrev från Ukraina och Vitryssland nyligen, återgav Mats Larsson en affisch från 1946 från det stora fysikinstitutet i Charkov, Ukrainas största forskningsinstitut. Affischen är intressant, inte bara för att hela texten är på ryska och inte på ukrainska, utan också för de avslutande orden:som betyder Ordförande i Folkkommissariernas råd i Sovjetunionen. Och vem det var är ju allom bekant. Men vad är det för en jeppe som undertecknat affischen? Med lite halvdana kunskaper i ryska alfabetet, skulle vi kunna tolka hans efternamn som Smalun – och om honom har vi inte hört något.

Nästa avsnitt: Finns det ett annat ryskt alfabet?

  13 kommentarer for “Resebrev från Kiev — 3

  1. Jan Arvid Götesson
    2017-04-18 kl. 11:14

    Med hjälp av de grekiska bokstäverna i skolans fysik och matematik kommer vi ytterligare en liten bit på vägen med de ryska bokstäverna.
    Delta – för differens
    Pi – för cirkelns omkrets
    Lamba – för våglängd
    och några till.

  2. Lars Jansson
    2017-04-18 kl. 15:02

    Jag lärde mig det grekiska alfabetet inför en resa till Kreta för många år sedan. Det gick då lättare att läsa gatuskyltar eller affärsskyltar. Det kyrilliska alfabetet bygger ju på det grekiska så det borde inte vara så svårt att lära sig. Jag har också varit i Antwerpen några gånger och jag blev förvånad över hur lätt det var att läsa och förstå vilka varor affärerna saluförde.

    Jag är ledare i långfärdsskridskor, och föreningarna som sysslar med detta har byggt upp ett skridskonätverk, http://www.skridsko.net. De flesta anslutna klubbar finns i Sverige, men även i andra länder och naturligtvis Holland. Många holländare kommer till Sverige och åker skridskor och använder då nätet för att lägga ut både is- och färdrapporter. Ibland på engelska men ofta på holländska. Då kan man pröva om man kan förstå och det går bättre än man kan tro. Speciellt som de slänger in istermer på svenska som inte finns på holländska, t.ex. råk eller stöpis. Det gör rapporterna både spännande och roliga.

  3. Mats Larsson
    2017-04-19 kl. 7:45

    Jag kan bekräfta vad de tvåspråkiga ukrainarna säger om att ryssar som inte kommit i kontakt med ukrainska har svårt att förstå det.

    En av mina ryska vänner, på den tiden han bodde i Sverige, berättade en dag att han skulle på fest på kvällen. Dagen efter frågade jag hur festen var. ”Inget vidare, bara ukrainare som pratade ukrainska, jag förstod ingenting”.

    Ett ord som är lätt att läsa på kyrilliska, som stavas på samma sätt på ryska och ukrainska, och som man ser överallt, är ”Apteka”, där p blir bokstaven pi i grekiskan, vilken alla känner från skolan. Dessutom användbart!

    Polska ord skulle bli betydligt lättare att uttala för en svensk som kan kyrilliska om man använde kyrilliska alfabetet istället för det latinska.

  4. Bo Persson
    2017-04-19 kl. 19:39

    Om jag förstått det rätt så är det inte särskilt många som i Ukraina har ryska som sitt modersmål, men mångfaldigt fler som till vardags talar ryska. Om det är rätt uppfattat hur kan det komma sig, då likheten mellan ryska och ukrainska inte är större än mellan svenska och holländska.

    • Anders Persson
      2017-04-20 kl. 8:16

      När jag letade efter fakta för att svara på din fråga hittade jag följande artikel av slavisten Sven Arne Bodin från 2009 från Forskning och Framsteg som kan vara intressant. Den ger dock inget svar på din fråga, mer än att de ukrainska myndigheterna redan före 2014 motarbetade ett närmande mellan ukrainskan och ryskan.

      Man ska dock vara försiktig med förhastade slutsatser. Språkexperter framhåller gärna att dagens svenska, trots att de flesta svenskar talar bra eller flytande engelska, är mycket lite påverkad av detta oss närliggande främmande språk.

  5. Mats Larsson
    2017-04-20 kl. 9:12

    En ukrainsk lingvist berättade för mig att den talade ryskan i Ukraina är tämligen enhetlig, medan den talade ukrainskan uppvisar stora variationer. Förmodligen är det också en generationsfråga. Surzjyk (blandning av ryska och ukrainska) talar en av mina unga medarbetare när han hälsar på mormor i östra Ukraina. Samma gäller för en god vän i Kiev när han hälsar på sin gamla mamma i Poltava oblast.

    Min vuxne bonusson i Kiev kan växla mellan ren ryska och ren ukrainska, vilket jag tror gäller för många unga ukrainare. Surzjyk talas inte av unga ukrainare (annat än i den speciella situation jag nämnde).

    På den tiden min fru bodde i Kiev och intervjuades i TV ställdes frågorna på ukrainska medan hon svarade på sitt modersmål ryska.

    Jag har hört från flera att den vackraste ukrainskan talas i västra Ukraina, men det är naturligtvis en subjektiv bedömning. Var i Sverige talas den vackraste svenskan?

    • Knut Lindelöf
      2017-04-20 kl. 10:41

      I Göteborg!

  6. Hans Andersson
    2017-04-20 kl. 13:10

    Goa gubbar i Göteborg! Knut har helt rätt. Dessutom genuint genomgående härliga människor med härlig dialekt dessutom.

  7. Anders Persson
    2017-04-20 kl. 13:24

    Till mig sades det också att ryskan uppvisar få regionala skillnader (dialekter) medan ukrainska har en massa (liksom de flesta andra språk). Någon ville förklara bristen på ryska dialekter med att myndigheterna i ett par hundra år hållit på att deportera folk hit och dit. Men då borde ju de stackars ukrainarna inte ha mycket dialekter kvar, som de sägs ha blivit deporterade.

    Jag tror snarare att det har att göra med större social rörlighet bland ryssarna, inflyttning från landsbygden till industristäderna samt utflyttning till Sibirien, och då inte till Gulagarkipelagen utan längs stråket kring Transsibiriska järnvägen.

    Till sist förtjänar det att påpekas att det som bidrog till Gorbatjovs impopularitet vara inte bara att han pratade för mycket, utan att han hade en sydrysk dialekt som många norröver tyckte lät ”illa”.

  8. Mats Larsson
    2017-04-20 kl. 15:48

    Apropå Göteborg och tidigare resebrev från Odessa. Semesterveckan 2016 i Odessa fick mig att leta jämförelse mellan Odessa och en svensk stad. Det närmaste jag kunde komma var just Göteborg.

    Hamnstad, sackbahnhof, Avenyn motsvarande Deribasovskaya, och den speciella humorn. Vet inte om Anders P håller med?

    • Anders Persson
      2017-04-21 kl. 9:13

      Nog för att jag är född på Masthugget och känner mig som göteborgare, men jag var inte länge nog i Odessa för att kunna göra någon koppling.

      Dock under mina två veckor i Odessa ringde i mina öron Martti Jäppiläs hit från 1962 ”Odessa” som ni har här med finsk naturromantik.

      Men mig lurar inte finnarna. Jag har under decennierna kommit på att en massa av deras ”finska” låtar egentligen är ryska. Det tog mig inte många minuter för att upptäcka att så var fallet också i detta fall. Kompositören hette Modest Tabachnikov (1913-1977) som här sjunger en annan sång om ”Min stad”. Kolla också hans ”Vid Svarta Havet”. Låten om Odessa verkar på ryska heta ”Onkel Vanja – Ack, Odessa”. Den mulliga sångerskan heter Olga Kulicheva.

      Men den bästa finsk-ryska kompromissen finns nog på på denna länk, som hos mig väcker sentimentala minnen och kanske kan få en och annan av er att göra ett besök i Odessa (dagliga flygningar från Arlanda med LOT).

    • Bo Persson
      2017-04-21 kl. 19:53

      Vi hade tänkt resa till Lissabon i höst, men efter att ha läst din senaste kommentar på den här tråden högt för min hustru, så har vi ändrat oss. Det blir Odessa. Lissabon får vänta.

    • Anders Persson
      2017-04-21 kl. 20:10

      Ett tips: om du är ute och strosar i Odessa och behöver kissa, så gå in på McDonalds i gamla stan upp på andra våningen. Det gör ”alla”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *