Vanliga kommersiella skyltar i Ryssland. De finns också i Ukraina men är då ofta återgivna i originalspråket som Coca Cola, MacDonalds, Starbucks Coffee och Billa Supermarket. Billa lär vara en rysk omplantering av det engelska bill, dvs. räkning.

I de ukrainska storstäderna, liksom i St Petersburg och Moskva förstår och talar unga människor engelska i olika grad, i den mån de kommer över sin blygsel. Med äldre personer fungerar tyvärr inte det knep jag kör med i tysk-, fransk- och finsktalande sällskap, dvs. att rådbråka deras språk och lämna åt dem att avgöra, om de talar engelska (eventuellt svenska) bättre än mitt adakadabra. På så sätt kan jag visa dem respekt, samt avväpna deras osäkerhet. Men i Ryssland och Ukraina går inte det. Jag kan inte tillnärmelsevis så mycket av deras språk som skulle behövas.

Dock har jag imponerat på en och annan västerlänning med mina ”kunskaper i ryska”. Det beror på att jag kan det ryska alfabetet.

Här har ni min lathund som jag hämtat ur läroböcker i ryska. De använder denna eller liknande uppdelningar där man startar med de självklara och lätta bokstäverna och sedan, med ökande svårighetsgrad, arbetar sig inåt i språket:

För att komma ihåg de olika väsande ljuden kan man lägga några berömda namn på minnet: Bre-ZJ-nev, Jel-TS-in,  TJ-ernenko,  SJ-ostakovitj och Chru-SJTJ-ov.

Ett måste är att kunna ryska alfabetet och att kunna dessa ryska tecken borde tillhöra allmänbildningen hos alla européer. Ty med denna enkla kunskap kommer man förvånansvärt långt in i det ryska språket.

Ser det obegripligt ut? Men kolla fjärde ordet TEKCT som ju lätt utläses som TEXT. Tredje (och näst sista ordet) utläses lätt som RUSSKIJ och det sjätte ordet med viss möda som SJVEDSKIJ.

Att NJET betyder NEJ vet ju ”alla” och det stavas på ryska NET. Då kan man gissa att andra ordet i meningen, NE, betyder ICKE eller INTE.

Alltså bara genom att kunna alfabetet, så har vi förstått ungefär hälften av de ryska orden. Här är några andra ord som man möter på skyltar eller i texter.

De två först orden har ju sin direkta motsvarighet i vårt språk, liksom de tre sista. Det femte ordet är bra att lägga på minnet om man blir kissenödig. Det finns fullt med offentliga ställen man kan besöka, bara man förstår vad skylten berättar.

Bara ett av orden kan vålla besvär, nämligen det fjärde, GOROD (=stad) om man inte vet att det är det nordiska GÅRD, som på vikingatiden också användes i ortsnamn (Miklagård för Konstantinopel och Holmgård för Novgorod).

Lägg märke till att det ryska ordet för skola (6:e ordet), bortsett från sj-ljudet, liknar det svenska ordet, tack vare att bägge språken lagts sig nära det latinska originalet schola. På danska och norska heter det ju skole.

Ukrainska – en rysk dialekt?
Hur är det nu med det ukrainska språket? Vid en hastig blick ser en rysk och ukrainsk text hemskt lika ut. Dock har ukrainskan för i-ljudet (och dess varianter) inte bara bakvänt N utan också i och ï (med två prickar). Detta gör det enkelt att skilja en ukrainsk text från en rysk.

Karta som avspeglar språkförhållandena 2001, dvs. andelen av befolkningen som har ukrainska som modersmål.

Denna yttre likhet gjorde, att jag länge trodde, att språken förhöll sig till varandra som svenska och norska. Men min rysklärare Sven JonssonSenioruniversitet i Uppsala rynkade bekymrat på pannan och sade att det var nog mer som mellan svenska och holländska. Andra ryskkunniga bekanta var dock kritiska till jämförelsen, men hade svårt att komma upp med alternativ.

Ukrainska och andra slaviska språk?
Mina ukrainska (tvåspråkiga) kollegor säger, att en ryss som aldrig vistats en längre tid i Ukraina, eller växt upp med språket, har stora svårigheter att förstå det. Däremot är det lättare för polackerna och det verkar som om ukrainskan, trots de visuella likheterna med ryskan, står lite närmare polskan.

En ukrainsk kollega berättade att han hade klarat sig ganska bra i Slovenien: han förstod slovenskan och de förstod ukrainskan – om de talade långsamt. Och det är ju detsamma som mellan oss svenskar och holländare.

Att en del av mina ryskkunniga svenska kontakter skyggade inför jämförelsen med holländska, kan bero på att vi tror, att detta språk är svårare att förstå än det faktiskt är. Detta kan bero på holländarnas gutturala uttal. Men det är inte helt omöjligt att förstå vad en holländsk text handlar om. Ty även om vi inte vet att maar på holländska betyder men förstår vi nog: Dit is niet een Russische tekst, maar een Zweedse geschreven met Russische letters.

Men i Flandern lär man tala mindre grötigt och i nordligaste Holland har man en dialekt som ligger närmare frisiskan, som i sin tur är en blandning av alla omkringliggande språk. Så jag vill nog hålla fast vid Sven Jonssons jämförelse.

Ett stöd för detta fick jag från en finlandssvensk bekant i Moskva, som vill likna förhållandet mellan ryska och ukrainska som det som råder mellan finska och estniska. Detta är en jämförelse som kanske lämnar 90 procent av läsarna oberörda, men jag vill nog skriva under. Finländare i min bekantskapskrets, inklusive min finska hustru, kan förstå vad en estnisk text handlar om, men inte detaljerna, ungefär som vi med holländskan och förmodligen ryssarna med ukrainskan.

Detta mycket vanliga ord ser kanske väldigt ryskt eller ukrainskt ut, men är mycket anglosaxiskt om ni ger en möda att översätta det till latinska bokstäver med hjälp av lathunden ovan.

På ryska och ukrainska
Men tillbaka till huvudspåret. Med era nyförvärvade kunskaper i det ryska och ukrainska alfabetet bör ni kunna klara er ganska bra — åtminstone överleva. Ty många mystiska ord kan vara låneord och till och med gemensamma i både ryska och ukrainska, som exemplet på bilden till höger.

Vem var Smalun?
Men det ryska språket bjuder på nya överraskningar. I ett resebrev från Ukraina och Vitryssland nyligen, återgav Mats Larsson en affisch från 1946 från det stora fysikinstitutet i Charkov, Ukrainas största forskningsinstitut. Affischen är intressant, inte bara för att hela texten är på ryska och inte på ukrainska, utan också för de avslutande orden:som betyder Ordförande i Folkkommissariernas råd i Sovjetunionen. Och vem det var är ju allom bekant. Men vad är det för en jeppe som undertecknat affischen? Med lite halvdana kunskaper i ryska alfabetet, skulle vi kunna tolka hans efternamn som Smalun – och om honom har vi inte hört något.

Nästa avsnitt: Finns det ett annat ryskt alfabet?

Föregående artikelVem styr i Vita huset?
Nästa artikelEn färgstark artist med svartvitt psyche

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.