Resebrev från Kiev – 4

Förmågan att läsa rysk skrivstil ett måste för varje resenär österut. Ty det dyker jämt och ständigt upp på skyltar och texter, också i historiska sammanhang.

Ukrainsk affisch inför valet till Högsta Sovjet 1946 — det första valet efter kriget.

När jag höll på  med min korta serie om Ukrainas historia 1917-21 stötte jag bl.a. på ovanstående politiska affisch från 1946. Mina problem att avkoda texten berättar lite grand om skillnaden mellan ryskan och ukrainskan, men också vad de har gemensamt – det kursiva kyrilliska alfabetet.

1. Vilket språk? Det är ukrainska vilket man kan se på förekomsten av latinska i-n på några ställen.

2. De sista två raderna låter sig lätt avkodas eftersom orden KOMUNISTIV är ett låneord och BEZPARTIJNIX kan man, om man delar upp ordet i BEZ-PARTIJNIX  förstå som politiskt oberoende eller partilös. I lexikonet lär man sig att BEZ betyder utan i meningen avsaknad. Och det lilla ensamma ukrainska i-et  emellan betyder och liksom ett ensamt bakvänt N i ryskan. Alltså: KOMMUNISTER OCH PARTILÖSA.

3a. Högst upp står det ett datum: 10:e och 1946. Men vilken månad? Det står LJOTOGO, vilket är februari på ukrainska. Medan ryska språket har ungefär samma ord som vi för månader (JANVARJ, FEVRALJ, MART osv.) har ukrainskan, liksom finskan (men inte estniskan) poetiska namn där, i detta fall, namnet för den andra månaden på året betyder något i still med den hårda, sträva eller ogästvänliga månaden.

3b. Sista ordet är ROKU vilket är mycket olikt det ryska GOD. Alltså: 10 februari år 1946.

4. I nästa stycke DENJ VIBORIV DO VERXOVNOIJ RADJ SRSR är det bara ordet RADJ som är ukrainska och betyder råd, i meningen församling, vad vi i ryskan känner som SOVJET. Men många av oss vet kanske, att dagens ukrainska parlament heter rada. Alla de andra orden hittar man, med lite annorlunda stavning ibland, i ett ryskt lexikon. Alltså: 10 februari år 1946 är dagen för valet till Högsta Sovjet i De Socialistiska Rådsrepublikernas Union”.

5. Men vad står därefter?

5a. Tredje ordet ZA betyder enligt det ryska lexikonet bl.a. för och har vi tur betyder det samma sak på ukrainska. Sista ordet BLOKU kan betyda block.

5b. Fjärde ordet kan utläsas KANDUDATIV vilket liknar det ryska ordet KANDIDAT. Men vad har U där att göra? Den bokstaven finns ju varken i ryskan eller ukrainskan. Det är nu vi ramlar in i en ganska ny värld – det kursiva (eller handskrivna) kyrilliska alfabetet.

5c. Det första ordet, med stora obegripliga tecken, hoppar vi över och koncenterar oss på det andra ordet, som med hjälp av lathunden ovan kan dechiffreras till HOLOSUJEMO vilket betyder rösta.

5d. Det första kursiva ordet som ser ut som dUl består av ett kursivt M samt ett kursivt I (bakvänt N) och betyder vi på ukrainska – men inte på ryska där det stavas Mbl !

Alltså efter någon timmes slit kan vi läsa: ”10 februari år 1946 är dagen för valet till Högsta Sovjet i De Socialistiska Rådsrepublikernas UnionVi röstar för blockkandidaterna – kommunister och oberoende”.

Denna östkarelska glass av märket Plombir tillverkas i Petrozavodsk och är jättegod. Lägg märke till de finstilta finska texterna. Vad som på västfinska heter jäämaito (ismjölk) heter på östkarelska jäämaido.

Svårt men nödvändigt
Det ryska (dvs. kyrilliska) alfabetet skulle ju vara så enkelt att lära sig, skrev jag i det tredje resebrevet från Kiev. Men innan jag lämnade Sverige fick jag, tack vare Senioruniversitetets ryska kurs, upp ögonen för att också det skrivna ryska alfabetet är så gott som nödvändigt att lära sig. Det handlar inte om att skriva brev på ryska eller ta emot brev på ryska. Det handskrivna alfabetet dyker upp överallt som kursiv stil på skyltar och i texter. Ett av mina glada ögonblick i S:t Petersburg ifjol var, när jag kunde stava mig igenom vidstående ryska text och förstå att det var Karelsk glass.

Men vad jag då inte visste, men tack vare Senioruniversitetets kurs i ryska blev klar över, är att de två sista bokstäverna inte är några u-n, utan kursivstil för i (dvs ”bakvända N”) och j (”bakvända N” med en brevis.

I vårt latinska alfabet skiljer sig den tryckta versionen bara obetydligt från det skrivna eller kursiva. Så inte i det kyrilliska.

Här är min lathund med de tecken understrukna i rött som vållat mig mest huvudbry:

Det kursiva kyrilliska alfabetet. Lägg märke till att kursivt D ser helt ”latinskt” ut medan dess gemena d har blivit ett g. En hel del kursiva tecken är lätta att förväxla, som t.ex. M och ”bakvända N”. Stora T har fått tre fötter och dess gemen ser ut som lilla m.

Rysk- och ukrainsktalande kollegor säger att de ibland har svårt att tolka handskriven text.

Namnet ”Lishili Lilii” är ett extremt exempel på svårigheten att tolka det skrivna eller kursiverade kyrilliska alfabetet.

Matvarukedjan ”Pjatjårotjka” hittar man inte om man inte vet att ”m-et” betyder ”t”.

Om dessa kursiva bokstäver bara förekom i handskrivna brev eller gamla historiska dokument skulle mycket vara lättare. Men ryssar, ukrainare och andra som använder det kyrilliska alfabetet, verkar vara estetiskt förtjusta i det lite rundnätta och snirklande kursiva alfabetet, ty det förekommer ymnigt i stadsbilden på skyltar och texter.

Nästa bild föreställer tre ord som är rätt vanliga, men blir obegripliga om man inte känner till det kursiva kyrilliska alfabetet.

Lägg märke till att i ordet system förkommer i kursivversionen både M i betydelsen M och m i betydelsen t.

Nedanstående goda öl kan man inte beställa om man inte vet att det heter ZJIGULI och inte MUPYLU eller något ditåt.

I följande propagandaaffisch från sovjettiden vitsar man med likheten mellan orden sport och sprit (som heter spirt på ryska). Gossen, en pionjär med röd halsduk, byter ut den u-liknande bokstaven för i mot ett o.

Med bokstaven O – styrka, med bokstaven I – graven heter det på den här sovjetiska anti-rusdrycksaffischen med kyrilliska kursivbokstäver där i ser ut som u och t som m. Lägg märke till strecket ovanför m som förtydligar att det gäller t och inte m. Bokstaven T har ju, som ni sett ovan, i rysk kursivstil tre ”ben”.

Som 70+åring har jag givit upp mina ambitioner att kunna tala ryska eller förstå talad ryska. Men däremot tror jag det är helt möjligt, att med lexikon och lite språklig fantasi skaffa sig en uppfattning om vad en rysk text handlar om, och i många fall komma fram till en god översättning.

  9 kommentarer for “Resebrev från Kiev – 4

  1. Hans Andersson
    2017-04-20 kl. 17:49

    Med intresse följt de fyra artiklarna och kommenterar och ställer frågor med utgångspunkt från samtliga.

    Det djupaste intrycket blir för mig bilderna från Majdan före och efter statskuppen, som av en del benämns revolutionen, samt även de vidriga bilderna från Fackföreningarnas hus. I kombination med filmerna från händelserna väcks vreden och förtvivlan återigen.

    Det ekonomiska läget med försvagad valuta och den för andra länder billiga importen av ukrainska varor och den dyra oljenotan visar väl att fram till nu har den praktiserade politiken med tvångsorientering mot EU i framtiden blivit grogrunden till en ekonomisk total kollaps inom 5 år.

    En yrkesfråga till dig Anders. Hur går diskussionerna inom den vetenskapliga världen i Ukraina kring klimatfrågornas olika aspekter? Följer den exakt det västerländska (förutom USA under Trump) för mig närmast religiösa icke evidensbaserade konsensus som har som huvuduppgift att vilseleda från de verkligt avgörande frågorna?

    I Sverige är svenska skolungdomar idag djupt ångestladdade och mer engagerade för stigande temperaturer och stigande havsnivåer än för de pågående brutala ekonomska krigen som endast har profiten som Gud. Som staplar likhögar världen över.

    • Anders Persson
      2017-04-21 kl. 7:10

      Någon, kanske Mikael Nyberg, berättade för mig någon gång på 80-talet, att höjdarna på något toppmöte i Davos eller Aspen, kommit fram till att det är viktigt att allmänheten alltid har något att vara rädd för. Det är inte så viktigt vad, bara de är rädda, ty de är lättare att kontrollerna och manipulera då.

      Vad gäller klimatfrågan i Ukraina (och Ryssland) så vet jag inte, eftersom jag själv håller en viss distans till den frågan. Min ”gut feeling” säger mig dock att frågan inte är så högt prioriterad bland deras meteorologer, kanske därför att de saknar de stora anslag som deras kolleger i väst har.

      Till alla er som läsare och nu förfasar er över att jag håller viss distans till frågan vill jag säga att det beror på att jag anser att i denna fråga, liksom i många andra, inklusive prognoser för oväder under veckoslutet, bör anlägga ett sannolikhetsperspektiv. Detta är förresten något jag framhållit också i mina föreläsningar i ”Öster”.

  2. Leif Stålhammer
    2017-04-20 kl. 20:03

    Följer resebreven med stort intresse. Roliga, informativa och pedagogiska. Får lust att ta upp ryskan igen som jag en gång började på. Mer tack!

  3. Bengt Svensson
    2017-04-22 kl. 3:54

    Instämmer med Leif S. Att kunna alfabetet och deschiffrera skyltar, varunamn m.m. gör en enorm skillnad. Som synes ovan har ryskan 33 bokstäver mot engelskans 25. Besökte för sju år sedan och minns t.ex. ett kvassmärke (KBAC) som hette ”ickecola” (NEKOLA, här med fusk-L), eller det för turisten nödvändiga PECTOPAH (restaurang med fonetisk transkribering från franskan). Själv heter jag som bekant CBEHCCOH.

    En lustighet är att ryskan, vars grammatik annars får den tyska att blekna, saknar bestämd och obestämd artikel, något som ofta avslöjar ”ryssen”, när han talar eller skriver ett främmande språk. Där är en bok/boken = Tam kniga (Där bok).

    Nej, jag kan inte heller ryska men minns något från lumpen. I baracken på Järvafältets rand lärde vi oss sjunga

    ”…Volga, Volga, matj radnaja,
    Volga russkaja reka…”
    (Volga,…, moder vår, Volga ryska flod)

    Och man tänkte den olämpliga tanken att kanske de sovjetiska beväringarna, våra årsbröder, sjöng samma låt medan de klafsade omkring i issörjan på Volgaflodens strand.

    Från exilryssar har jag lärt att ”ukrainska” låter gammaldags, obildat och lantligt. Jag antar de menar den ryska dialekten i Ukraina (”på gränsen”) och inte den riktiga ukrainskan.

    Kan ju också vara kul att veta att ryssen har svårt för bokstaven H,h som saknas i deras alfabet och därför ersätts med G,g. (Stockholm/Stokgol’m, Helena/Galina, Herman/German, Henry/Genri, Hillary C/Gillari K).

    • Mats Larsson
      2017-04-27 kl. 9:04

      Bengt Svensson har helt rätt i att bestämd och obestämd artikel saknas i ryskan. Jag har under årens lopp läst och korrigerat otaliga engelska texter skrivna av ryssar, vitryssar, ukrainare och polacker, och just artiklarna
      är det ständigt återkommande problemet. Som en sa: ”först skriver jag utan artiklar, sedan saltar jag texten lite godtyckligt med artiklar”.

      Helt rätt också gällande bokstaven H. Hur många gånger har jag inte frågat ryska vänner om de ska med och ta en ”Gamburger”. Men det finns undantag. Tror mig aldrig ha hört en ryss säga ”Gelsinki”.

      Jag har faktiskt en gång träffat en person som endast kunde ukrainska men inte ryska. På ett tåg mellan östra Ukraina och Kiev. Han var kanadensare med ukrainska föräldrar. Man pratade ukrainska i hemmet, men aldrig ryska,

  4. Torbjörn Wikland
    2017-04-25 kl. 20:35

    Anders Perssons folkbildningsnit när det gäller ryska språket är verkligen berömlig (alltså ”stort A” i gamla betygsordningen).

    Jag och en kompis i realskolan följde Sven Wahlströms radiokurs i ryska i början på 60-talet. Det ledde indirekt till att jag hamnade på Försvarets Tolkskola i lumpen. Det i sin tur ledde till reseledande i gamla Sovjet. Där lärde jag känna ett mycket gästvänligt folk, oavsett den brutala inmarschen i Tjeckoslovaken.

    När nu hetsen mot Ryssland har blivit den påbjudna doktrinen uppifrån är det viktigt att fler lär känna vanliga ryssar och deras kultur (den består inte bara av vodka).

    Även om min ryska nu mer inte är i toppform så har jag haft stor nytta av den i mina kortare semesterresor i Östeuropa (egentligen ”Mittelosteuropa” som tyskarna säger, d v s från Estland ner till Bulgarien). Trots vad rysshetsarna, och kanske en del andra, tror så blir det glada miner när de man möter i Östeuropa förstår att man kan ryska (möjligen undantaget Estland). Eftersom slaviska språk dominerar i Östeuropa så kan man ganska lätt läsa sig till vad som står på skyltar, restaruangmenyer m.m. Även i länder som Ungern är det många som kan ryska och gärna pratar det.

    Den hets mot Ryssland som många makthavare i Östeuropa ger uttryck för kan nog till viss del knytas till den ström av rikare amerikaner av östeuropeisk härkomst som gjort karriär i dessa länder. Jag gissar att den strömmen har underlättats av CIA. En finsk sagesperson har sagt mig att i det estniska utrikesdepartementet är amerikansk engelska umgängesspråket. Det där borde modiga undersökande journalister gräva i.

    (Denna kommentar är 1346 tecken, 34,6% för lång. Men tack vare dess pregnanta innehåll godkänns den – som ett sällsynt undantag. /Redax)

    • Anders Persson
      2017-04-26 kl. 9:38

      Tack Torbjörn. Om det är så att russofobin är starkast i Estland så kan man nog inte bara skylla amerikanarna utan också det svenska inflytandet i landet, bla. genom den betydande estnisk diasporan. Estland är kanske det land i Norden där Sveriges röst räknas mest.

      Esterna, liksom finnarna, förskansar sig gärna bakom sitt, som de tror ”ointagliga” språk och ser med stor misstänksamhet på alla som söker ”hacka” sig in. De håller sig dessutom med två mytfloror, en på utländskt språk som ska väcka sympati hos omvärlden, en annan intern på eget språk som står närmare den historiska sanningen.

      Vad som rör sig i de estniska folkdjupen är viktigt att hålla reda på, eftersom en eventuellt provocerad kris kan komma att utspela sig just i Estland. Själv kollar jag regelbundet Enn Kokks blogg, nu senast det här. Men esterna gör inte alltid som omvärlden förväntar sig, se även det här.

  5. Mats Larsson
    2017-04-26 kl. 16:18

    Bra att vi fått tagit del av resebrev från Ukraina som inte enbart kommer från en minoritetsröst på denna blogg (i.e. övertecknad). En sak som nu torde vara helt klart för alla läsare är att ukrainska språket inte är en rysk dialekt.

    Skulle varit intressant med en jämförelse av meteorologi-institutioner i ett rikt land (Ryssland) och ett fattigt land (Ukraina). Den jämförelsen kan ju endast Anders P göra.

    En mycket intressant artikel av Norges försvarsattaché i Kiev (kan som kuriosa nämna att Sverige var representerat av sin försvarsattaché i Kiev vid firandet av 300-årsdagen av slaget vid Poltava, då jag fanns med i publiken).

    Intressant också att läsa vad Robert Fisk skriver om Ukrainas förre president Janukovitj (som Fisk inte ens nämner vid namn) i den dagsaktuella intervjun: ”The President of Ukraine run away. He is somewhere in Russia. We do not even see him. He left Kiev, but Assad did not leave Damascus”. Inget tal om statskupp, utan snarare samma formulering som Vitrysslands president använde om Janukovitj.

    Slutligen ett tänkbart svar på hur meteorologerna har det i Ryssland. För de torde höra till den stora majoritet som räknas till folket.

  6. Anders Persson
    2017-04-27 kl. 8:33

    Mats: Jag vet för lite om meteorologin i Ukraina vs Ryssland för att kunna göra någon jämförelse. Vad gäller levnadsbetingelse brukar meteorologer ha det som folk i allmänhet – utom de i TV!

    I Kiev gjordes jag uppmärksam på tidningen ”Kyiv Post” som trots att den är USA- och EU-vänlig skriver mycket om korruptionen i Ukraina. Samma linje finner vi i den EU-vänlige Peter Johnssons Ukraina i historien (Carlssons, 2015). Slutkapitlet utgör en total utskåpning av det sätt som Ukraina styrs med en ekonomi på ”ruinens brant”:

    ”Landet saknar också ett stabilt politiskt system.Istället för att skapa en transparent och fungerande demokrati har Ukraina ju fler år som förflutit sedan självständighetsförklaringen 1991 färdats allt längre in i en mörk tunnel av korruption, maktmissbruk och politisk instabilitet . . . en svulst som landet måste skära bort för att kunna göra anspråk på att inordnas i ett västeuropeiskt demokratiskt system.”

    Ukrainas vänner i EU är frustrerade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *