Abdul Rahman, SOHR
Rami Abdurrahman – Ossama Suleiman – Abdul Rahman, chef för SOHR

Den mest citerade källan för direktinformation från krigets Syrien är det så kallade Syriska människorättsobservatoriet baserat i London. På engelska heter det ”The Syrian Observatory for Human Rights” och förkortas SOHR. Huffington Post, Reuters, CNN, Fox och inte minst svenska TT förstås, som i sin tur citeras i våra övriga stora svenska medier, alla använder de SOHR som källa för mycket av sin Syrien-rapportering.

Webbsöker man på ”människorättsobservatoriet” får man 435 sökträffar i DN, 579 sökträffar på SvD och 154 sökträffar i AB o s v. Det bevisar kanske inget, men man kan i alla fall konstatera att stora medier använder SOHR utan att tveka. Ingenstans i dessa medier har jag läst någon granskning av denna organisation, med sitt auktoritativt klingande namn.

Vad är det då för en organisation? Så här står det på den engelska versionen av deras hemsida:

The Syrian Observatory for Human Rights is not associated or linked to any political body. The SOHR was founded in May of 2006.

Description
Towards a country for all…
A country in which all citizens are equal before the law.

We are a group of people who believe in Human Rights, from inside and outside the country, documenting the Human Rights situation in Syria and reporting all Human Rights violations, filing reports and spreading it across a broad Human Rights and Media range. We cooperate with Human Rights organisations in Syria, the Arab world and the international community with what goes along with our goals and aspirations: Democracy, Freedom, Justice and Equality.

Director and founder of the Syrian Observatory for Human Rights: Rami Abdurrahman (Ossama Suleiman)

Men vad döljer sig bakom denna fasad?

För att få reda på lite mer får man gå till oetablerade medier för att vaska fram något av det som uppenbarligen de etablerade mörkar. Wikipedia har en del information.

SOHR verkar vara ett enmansverk av den sunnimuslimske mannen Abdel Rahman. Denne omger sig säkert med många medarbetare, men inga fler namn än hans förekommer. Han verkar sitta i sin tvårummare i Coventry söder om London och driver samtidigt någon slags privat affärsverksamhet i samma hus.

Enligt Wikipedia finns det två SOHR-webbsidor som verkar hata varandra, och båda anklagar varandra för att ha stulit idén och webbplatsen från varandra. På webbplatsen Syriahr.org påstås – såvitt jag förstått – att Abdel Rahman (eller Rami Abdulrahman som han här kallas) i själva verket bara är ett täcknamn och att han kapat webbplatsen och stängt av alla oönskade ”SOHR-medlemmar”, vad det nu kan betyda. Övertagandet lär ha skett 2011 och då skapades även den rivaliserande webbplatsen Syriahr.org, som nu är oläsbar för alla som inte kan kinesiska – obegripligt varför.

Saken är alltså minst sagt förvirrad. Vem Rahman är verkar ganska oklart. Men en rysk journalist från ryska RT lyckades efter stora besvär få tag i Rahman och få honom att svara på några frågor. Han säger då (klippet ovan):

”Jag är inte en medieorganisation. Jag arbetar från mitt hem, mitt privata hem.” Han påstod att han lever under dödshot.

I en senare intervjun framkommer att han knutit ca 200 SOHR-aktivister till sig inne i Syrien, som rapporterar till honom. Han känner inte personerna i fråga, men litar på dem, de får verka under en försöksperiod på sex månader och varje kandidat måste vara bekant för någon från organisationen eller någon annan tillförlitlig person. Pålitlig ur hans synpunkt alltså. Rahman har själv inte varit i Syrien på 15 år. På webbplatsen refereras aldrig till några källor.

Är detta en källa ur vilken medier i demokratiska länder okritiskt bör söka sin information? Man måste nog konstatera att västerländska medier i Syrenfrågan mest springer efter varandra, citerar varandra och förstås är i stort behov av att kunna referera till något som låter seriöst.

Med tanke på hur mycket information som SOHR produceras hela tiden på sin hemsidan, på god engelska, kan man nog – utan att göra sig skyldig till någon större överdrift – utgå ifrån att SOHR inte är något annat än en västsponsrad propagandakanal för sunnisidan i Syrenkonflikten, alltså från Turkiet, Saudiarabien och USA.

Föregående artikelVäxjö Art Site och Pissed Elin?
Nästa artikelSionismen skapade konflikten mellan judar och araber
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

7 KOMMENTARER

  1. En annan (än Olle Wästberg) som oförtröttligt varnar oss för lömsk propaganda är SvD:s Mats Johansson(m). Liksom Wästberg säger han många kloka saker och allt den vakne läsaren behöver göra är att byta ut vissa namn för att få en klar uppfattning om hur man undviker att bli lurad av västliga propagandacentraler.

  2. Men inte behövs det väl så särskilt mycket sponsring för att driva en webbplats? Är man bara lite nördig och har gott om tid och ett stort engagemang kan man åstadkomma ganska mycket – vilket inte minst du själv, Knut, är ett gott exempel på!

    Det finns knappast något skäl att misstro Rami Abdelrahman (eller Abd-el-Rahman som borde vara det korrekta namnet, ”Abdel” är aldrig ett namn på arabiska). Att han säkert är partisk och utgår från sitt eget intresse diskvalificerar honom inte i och för sig.

    Däremot är det givetvis helt i strid med alla journalistiska principer att ta en partsinlaga för ”sanningen”. Svenska och västerländska media är lata och mer intresserade att sälja läsare till sina annonsörer än att sälja nyheter till sina läsare. Som dåvarande Miljöförbundets legendariska ordförande Björn Eriksson brukade säga: Media är i underhållningsbranschen och har ingen skyldighet att berätta något viktigt.

  3. Jan W!
    Håller med dig. Det går att göra mycket med den nya tekniken. Men att producera så mycket material som Rami gör varje dag verkar ganska orimligt – utan betalda medarbetare. Som jag skrev: Jag utgår ”ifrån att SOHR inte är något annat än en västsponsrad propagandakanal för sunnisidan i Syrenkonflikten, alltså från Turkiet, Saudiarabien och USA.” Men min kritik riktar sig inte först och främst mot honom, utan mot aningslösa och lata västjournalister. Så vi är nog överens här.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.