Första maj har egentligen aldrig lockat mig särskilt mycket. Dock minns jag 1975 då vi var tusentals i det lilla Umeå som tågade i glädje över vietnamesernas seger och USA:s historiska nederlag. Det borde vara möjligt att även idag samla alla fredsälskande mot USA, Nato, EU och andras som bedriver sina nykoloniala krig för att kunna sno åt sig den billiga oljan eller de strategiska naturtillgångar som råkar finnas där fattiga människor försöker bo och bygga i fred. Men detta är inget man kan ta upp på allvar i ett svenskt 1 maj-tåg idag, då arbetarrörelsens partier inte är eniga om någonting.
Partipolitiseringen har förstört 1 maj sedan många år. Minst fyra demonstrationståg går kors och tvärs genom centrala Uppsala på onsdag. De allra mest lojala inom respektive parti traskar med av plikt och tradition och man upplever säkert lite skön gemenskap. Men talen blir intetsägande, förutsägbara och tråkiga. Arbetarrörelsen håller sig med ett slags sakralt ceremonitvång, som ju ses som ett mått på solidaritet och garanterar tillhörighet. Man kallar 1 maj till och med ”Arbetarrörelsens högtidsdag”. Jag är glad att jag varken är uppväxt med lutheranskt kyrktvång eller detta. Därmed känner jag mig fri att ta ställning i sak.
Socialdemokraternas demonstration på 1 maj är i mina ögon lika sekteristisk som Vänsterpartiets och Kommunistiska Partiets. De blåser alla upp sig så gott de förmår och håller sina förbluffande likartade tal om solidaritet, jämlikhet, fattigdomsbekämpning och fred. I S-tåget i mycket vaga ordalag och i KP-tåget med fokus på den svenska regeringens, Sossarnas och Vänsterns stora svek. Allt färre utanför partierna intresserar sig.
I Uppsala har min partivän i centrala stans S-förening gjort en proffsig affisch helt frivilligt. Den är verkligen välgjord. Men när den visar att huvudtalaren i Uppsalas S-demonstration ska vara Thomas Bodström sjunker min entusiasm till absoluta nollpunkten. Bodström är för Uppsala S-distrikt ett storfräsarnamn som man hoppas ska dra folk till demonstrationen. Men jag vill inte att Thomas Bodström ska representera mig i något enda sammanhang. Jag litar inte på honom helt enkelt.
Nå, jag gillar min S-förening, men partiet på distriktsnivå och uppåt känner jag att jag egentligen inte vill vara med i. Tänk om våra S-föreningar fick ett ord med i laget om hur demonstrationerna skulle organiseras och vem som skulle tala på 1 maj. Då skulle kanske en vitalisering kunna ske.
Men tyvärr har dessa uppvisningståg i år reducerats till lam valupptakt, i Socialdemokraternas fall som Alliansen light ungefär. Blir det något för mig, blir det en säljrunda bland de olika partitågen för att värva provprenumeranter till FiB/Kulturfront.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Socialdemokraterna, 1 maj, Vänsterpartiet, Kommunistiska Partiet, Thomas Bodström
Har dom tagit ut Thomas Bodström ur garderoben för att hålla Första Maj Tal?
Vågar han visa sig för folk? Han kanske springer och gömmer sig som han gjorde när Uppdrag Granskning överraskade honom som ledamot i en av Stockholms Privatskolor för ett antal år sedan! Denne mystiske man som lobbar för USA räds Julian Asange! Han försvarar våra värsta fiender: Riskkapitalister och S-förrädare likt han i Kungsbacka som genom att köpa och sälja skolor förskingrade en kvarts MILJARD av våra gemensamma skattepengar! Nu skall han också försvara sossen med hästsvansen John Emanuel som förskingrat miljoner av våra pengar avsedda för hitkommande flyktingar! Det har gått långt när lobbyister som denne får hålla
Första Maj-tal! Hur kan äpplet falla så långt från trädet? Det är tur att man bor långt ifrån Uppsala. I Göteborg talar Jonas Sjöstedt Vänstern på Gustav Adolfs Torg! Sjöstedt säger NEJ till vinster i välfärden!
Vinster i Välfärden blir en ödesfråga för Socialdemokratin!
NEJ till alla typer av vinster i välfärden säger Jonas Sjöstedt och vänstern!!
Socialdemokratin har inga tankar på att stoppa Riskkapitalisterna!
Vänstern drog 4200 demonstranter i sitt 1:a majtåg – härlig stämning, härligt väder, härliga framtidsutsikter!
Socialdemokratin med en okänd talare drog knappt 2000 personer!
Löfven hade sitt tal skrivit av Persson o Co; småföretagare skall ha mera stöd! Storföretagare skall ha ännu mera stöd!
Bilde, Künstler, – rede nicht! Umeå 2013 YouTube
Googlade och fann SigLennarts Goetecitat: ”Bilde, Künstler! Rede nicht!/Nur ein Hauch sei dein Gedicht.” Eftersom ”Hauch” betyder ”andedräkt” så tolkar jag StigLennart som att jag tar stora ord i min mun, svär i kyrkan liksom. Den demonstration som visas i klippet (jag uppfattade tre olika slags kommunistavdelningar, feminister, syndikalister och anarkister) har exakt den form som vi enhetsfrontsförespråkade bekämpade i Umeå på 70-talet; ett tendensfritt tåg med avdelningar för olika partier och grupper som själva räknar sig allmänt som vänstern. Det ansåg vi som det bästa sättet att hålla vanligt folk utanför politiken och demonstrationer. Vem vill t ex gå i samma tåg som ”bombkastande” anarkister? Inte jag i alla fall. Trotskisterna har tydligen segrat helt i Umeå, vilket jag knappast ser som en framgång för det jag kallar vänstern.
Rackarns vad nedgrävd Du verkar i ett bättre men förlorat förflutet. Och ”bombkastande” anarkister har vi sluppit i just Umeå, troligen på grund av Enhetsarbetet – det har bedrivits länge, som kanske bekant?
”Bilde Künstler” syftade bara på att det Du saknar, gäller det att åstadkomma – inte genom att prata för sin egen (s)partidag utan genom aktionsenhet …
PS första gången jag hört någon som anser sig vara sannare/verkligare/rättare vänster, dra till med att etikettera (v) som ”trotskister” 🙂
Ja, StigLennart, jag är nog ganska nedgrävd i ett förlorat förflutet. Men jag har svårt att bortse från ”vänsterns” problem – och det gäller alla delar i den officiellt etiketterade vänstern (alltså inkl. S) – eftersom en verkligt osekteristisk folkfrontsplattform (utan de skamfilade partisymbolerna) verkar omöjlig. En sådan är mer av nöden än någonsin. Endast breda folkliga protester kan få kursen att ändras. Kriser och krig står ju som spön, medan alla (vänsterorganisationer) slår vakt om sitt mer eller mindre stolta arv och odlar grupphatet. Att KP och (V) traskar patrull med trotskister är för övrigt inget nytt. Men jag erkänner villigt att jag känner mig mycket ensam numera med dessa tankar. Många gamla vänner går numera plikttroget i (V)-, KP- eller (S)-tågen, medan jag spikar på sommarstugan.
Kanske är det så att 1 maj inte ska ses först och främst som en dag för kamp mot mänskligt förtryck i Sverige och i världen, utan som en högtidsdag för den gamla – med betoning på just gamla – arbetarrörelsen. Alltså lite som skolavslutningar med ”Den blomstertid nu kommer”.
Just Knut: dra sig undan eller bidra till ”de breda folkliga protester” som ”kan få kursen att ändras” …
Uppfattningar som ”odla grupphat”, ”att KP och (V) traskar patrull med trotskister”, och ”plikt” får mig att tro att du illa förstått vår praktiska 1:a Maj-lösning.
Att finna den plattform som enar, så att vi frivilligt kan ”traska” tillsammans, och utan att angripa varandra – men också utan att behöva överge eventuell partitillhörighet – är väl just förutsättningen i all ”osekteristisk folkfrontspolitik”?
Men spika istället för att sälja FiB/Kulturfront !
Jo, man är väl lite vrång. Men jag har trots allt svårt att se vad dessa vänstergrupper, ihopsamlade på en rad eller var för sig, ska leda till i den verkliga politiken.
Vrång är aldrig fel och bättre än inledande hätskheten 😉
Emellertid: valet är mellan det gamla, avtynande och det nya, tilltagande … Och det nya kan ej annat än växa fram ur det gamla – old men ought to be explorers?
https://www.facebook.com/editnote.php?draft¬e_id=535975016443776&id=100000015397805
Stig-Lennart har rätt i att vi inte ska vara så hätska mot varandra. Själv är jag nog på intet sätt ”vänster” i hans mening (utan enbart i franska revolutionens allra tydligaste mening), men tycker ändå det är roligt att över 1000 människor tågade tillsammans i Umeå, i syfte att åtminstone bidra till en annan utveckling än ”röda skylten” förespråkar.
Polisens räkning gör mig dock lite konfunderad. Tidigare vet vi att polisen alltid blåste upp systemförsvararnas (vanligen S) siffror och tryckte ner de oppositionella, ungefär som i dagens Ryssland. Misstag och alltför unga och oerfarna ”räknare” kan ju förklara detta, men ni bör inte bli förvånade om ert ännu större tåg nästa år blir betydligt mindre i polisens ögon.
I Uppsala var storleksordningen (som den varit senaste åren, och som Knut inte vet så mycket om, eftesom han inte var närvarande) V – dryga tusen, S -knappa tusen, KD – nästan lika stora, Anarkisterna – ca 500 och våra just nu Syrienfrälsta ´KP:are, med den numera uttalade icke-extremisten (!) Mohamed Omar, ca 200.
🙂
Det är alltför många Umebor – räknande och ickeberäknande – som i alltför många år sett ”Enad vänster” överflygla båda de tidigare (s)&(v)tågen, t.o.m. när ihopräknade, för att kunna vare sig förtigas eller alltför mycket förminskas.
De senaste par åren har ju även (v) anslutit sig till EV, så vi har kanske inte så mycket ”korsande & tvärsande” här som i traditionellare universitetsmetropoler.
Det verkar ju bra, men den vänster man lyckas ena ska helst också dra till sig nya partilösa människor. Det bör ju vara en strategi för att växa och inte bara för att omfördela aktivister.
SÅ rätt, Knut – hur bli ännu bättre och större? 🙂
Den tragiska utvecklingen av 1:a maj med 4-5 tåg har medfört att jag ej går i något demonstrationståg, utan deltar i solidaritetshyllningarna på Masthuggstorget i Göteborg till minnet av dom Spanienfrivilliga. Alltså dom som offrade sina liv för demokratin under spanska inbördeskriget 1936-39. Vad deltagarna i dom olika demonstrationstågen tänker offra är oklart.
Medelklassvänstern har gjort 1:a maj till stora tidnings- och tidskriftsbytardagen och med tillhörande ”mingel”.
Blev övertygad om nödvändigheten att noggrant läsa Jean Bricmonts ”Humanitär Imperialism” efter att ha lyssnat och debatterat med vänsterfolk som hyllar det ”folkliga?” upproret i Syrien. Många har gått vilse.
Stig-Lennart Johansson! Får man fråga vad EV betyder? Är det en fraktion utanför socialdemokratin Vänsterfraktion?
En högst personlig ihågkommelse, Ulla-Britt:
”Enad Vänster” beskrivs enklast inte som en ”fraktion” utan en 1:a maj Plattform, en (icke i andra sammanhang formaliserad) rörelse som kommer och går vid vissa andra aktioner.
Dess politiska ursprung var för bra många år sedan i lokala organisationer utanför (s) och (v), och samlade nästan alla sådana ”utomparlamentariska” aktivister kring dels en gemensam men aktuell Plattform, dels arbets- och beslutsmetoder som byggde på organisatörernas jämlikhet [det var alltså inte storleken som räknades utan kvalitet och aktivitet ;)]
Alla paroller som kan finna gemensam konsensus tillåts – annars får det vara. Inga ”parti”kolonner … Huvudinriktning: 1:a majdemonstration öppen för främst de som inte redan demonstrerar eller som inte är tillfreds med valpartiernas manifestationer.
EV dikterar inte över organisationernas självständighet när det gäller att t.ex. hålla egna möten, inräknat på 1:a maj …
Utveckling: minst av demonstrationerna > större än (s) > större än (v) > större än (s)+(v) tillsammans > inkorporering av minsta lokalpartiet > inkorporering av lokalpartiet (v) …
Not: vid valår och ju mera lokal”partierna” inkorporerats, har dels organisationsegoismen tilltagit (utan att ännu kunna välta hittillsvarande metod- & aktionsenhet), dels massmedias fixering vid (v) i det numera kanske missvisande ”/Enad/ Vänster” ökat spänningarna.