1917 (nr 21) Första maj – men var är Lenin?

Folkmassor på Palatstorget i Petrograd den 23 april (1 maj) 1917. Land och frihet står det på standaret i mitten.

Tisdagen den 18 april var helgdag, den internationella arbetardagen, eftersom det enligt  västerländsk tideräkning var den 1 maj. Utländska turister hade en svår dag. Inga rum i hotellen städades och inga måltider serverades. Affärerna på stan var stängda liksom restaurangerna.

Mer än en miljon människor deltog i strålande sol. Alltifrån morgonen drog oräkneliga tåg från när och fjärran mot Petrograds centrum. Broarna var fullpackade av människomassor. Över Röda bron (över Mojka strax sydväst om Nevskij) passerade revolutionära grupper, men också grupper av professorer och studenter. Muslimer från Turkestan sågs bära standar med paroller om religionsfrihet.

De olika tågen konvergerade vid Marsfältet, på St Isaacstorget eller i någon park där varje liten demonstration sedan höll sitt eget lilla möte. Överallt hördes militärmusikkårer spela populära låtar, men mest Marseljäsen eller Marsilijuza, som den hette på ryska. På Nevskij Prospekt delade tyska och österrikiska krigsfångar ut flygblad med krav att kriget skulle sluta. De sjöng samma sånger, fast på andra språk. Framför Vinterpalatset hängde en bred banderoll Länge lever Internationalen!“, framför Mariinskipalatset med texten Länge leve Tredje Internationalen!

Den utsände journalisten från Retj noterade, att det talades mycket om den “förföljde” Lenin. När det kom till häftiga debatter sades det bero på “leninister”, som det verkade finnas en hel del del av. Men var höll Lenin hus? Russia Today hävdar på sin webbplats om 1 maj 1917, att Lenin höll ett tal om klasskamp och nödvändigheten av att dra sig ur kriget. Det var nog vad Lenin skulle ha sagt – om han hade talat vid någon av demonstrationerna. Men vi har inga belägg för att han någonsin höll något tal denna dag, än mindre deltog ute i folkhavet. I olika samtida personers memoarer nämns ingenting.

Den mensjevikiska veckotidningen Iskra (Gnistan) utgavs i Moskva och hade i sitt nummer den 23 april (6 maj) ett bildreportage från firandet där. Översta bilden är från Röda Torget, den nedersta från Tvergatan (under sovjettiden Maxim Gorkij-gatan). Klicka för något större bild.

denna webbplats kan man bläddra i ett urval dagstidningar och veckortidningar från 1917. Den liberala Retj från den 20 mars (3 maj) har ett reportage från 1 maj-firandet på sidan 4. Men såvitt jag kunnat se, sägs det inget om att Lenin deltog och höll tal. Hade det varit ett tal från balkongen från kontoret i bolsjevikhögkvarteret i Ksjesinskajas palats hade det återfunnits i hans samlade verk. Även om talet bara hade refererats i någon tidning, så hade det kommit med (liksom talet vid Finlandsstationen).

Var han, i den upphetsade stämningen som ännu rådde mot honom, rädd för sitt liv? Att bli lönnmördad eller lynchad? Det hände nästan dagligen att bemärkta politiker, militärer eller andra impopulära personer blev attackerade och ibland dödade. Med den hatiska stämningen som rådde mot Lenin, hade det varit mycket riskabelt att ge sig ut i stora folksamlingar. En lönnmördare kunde snabbt försvinna i mängden. Och att ge sig ut i vimlet med 6–10 livvakter hade dels inte sett bra ut, dels hade de ändå varit chanslösa i det enorma folkhavet.

Men om Lenin höll sig hemma och förberedde sitt politiska handlande, hade han goda skäl till detta. Ty samtidigt som miljoner firade Internationella arbetardagen, höll den provisoriska regeringen på att exekvera det första av de politiska självmål, som på sikt skulle föra Lenin och bolsjevikerna till makten.

Nästa avsnitt: Drömmen om Tsargrad

... är läst 155 gånger!

  2 kommentarer for “1917 (nr 21) Första maj – men var är Lenin?

  1. Björn Nilsson skriver:

    Dubbelkoll: Stod det verkligen “Länge leve Tredje Internationalen” på banderollen? Tredje, alltså? Den fanns ju ännu inte, möjligen som en idé men inte mycket mer.

  2. Anders Persson skriver:

    Björn N! Jag vet inte, måste förlita mig på dåvarande ögonvittnen, i detta fall vad Trotskij skriver i sin historik över ryska revolutionen (sid 291 i den svenska upplagan). Detta finns inte bekräftat av andra källor, men dels bedömer jag det inte som osannolikt att någon fick den idén, dels är jag beredd att sätta tilltro till Trotskij i detta avseende, dels anser jag inte saken hemskt kritisk för vår värdering av revolutionen.

    Trotskij var inte närvarande 1 maj, utan kom till Ryssland drygt två veckor senare. Hans historik, varav jag bara läst de delar som täcker den tid jag skriver om, har hittills visat sig pålitlig. När han skrev boken 10-15 år senare i exil hade han tillgång till rikt källmaterial, bl.a. klipp ur ryska dagstidningar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.