1917 (nr 28) Lenins utrop – myt eller sanning?

Lenins berömda utrop på den första all-ryska sovjetkonferensen i juni 1917 var inte, som påståtts, ett propagandapåhitt, har Anders Persson funnit.

Den omtalade scenen, här på en målning från 1934 av Konstantin Yuon

Historien har berättats många gånger. Den första Allryska Sovjetkongressen öppnades den 3 (16) juni och avslutades den 24 juni (7 juli) 1917. Av de 1029 delegaterna hade 822 rösträtt av vilka 105 var från det bolsjevistiska partiet. Samlingsplatsen var flottkadetternas hus på Vasiljevskijön (sydöstra delen, mot Stora Neva).

På kongressens andra dag, söndagen den 4 (17) juni, höll den ledande mensjeviken och tillika post- och  telegrafministern Irarkli Tseretelli ett tal där han bl a sade, att om alla gör gemensam sak, kan landet uppnå demokrati och seger. Men idag i Ryssland finns det inte något politiskt parti som skulle kunna säga till den nuvarande regeringen: Ge oss makten, dra er tillbaka och vi ska ta er plats!

Men då hördes en röst nerifrån [1] salen:

– Det finns ett sådant parti!

Det var Lenin som ställt sig upp i mängden och som nu förklarade med hög röst:

– Det är det bolsjevistiska partiet!

En förbluffad tystnad bröts av rungande skrattsalvor; bolsjevikerna var ju i klar minoritet.

En sovjetisk myt?
Denna episod gick snart in i den sovjetkommunistiska folkloren. Den gav upphov till en massa sovjetiska konstverk med Lenin som hjälte, ibland assisterad av Stalin, ibland inte. Det  gjordes också en sång:

Yest takaja partija! Det finns ett sådant parti!

Parti, parti, folkets förnuft och samvete
Dina beslut inspirerar era hjärtan
Lenin berättade för er alla under de fjärran åren:
“Det finns ett sådant parti!”
“Det finns ett sådant parti!”
Vi kommer vara trogna till slutet!

Jag har alltid varit skeptisk till den här berättelsen. Den var för bra, för “hollywoodaktig”. Ta denna snutt ur en sovjetisk biograffilm från 1938, som ger det hela en överdriven framställning, bortsett från historieförfalskningen att sätta Stalin vid Lenins sida.

Några av de konstverk som förhärligar Lenins utrop på Sovjetkongressen. En av målningarna inspirerade också bulgariska postverket, under en tid då Stalin fortfarande hyllades, att ge ut ett frimärke till åminnelse av Lenins 30:e dödsdag.

En som också varit skeptisk till det hela är historikern Robert Service, som i sin Leninbiografi inte bara hävdar att Lenin aldrig avbröt Tseretelli, utan att de inte ens talade på samma dag. Lenin talade dagen därpå. Det hela är ett påhitt av kommunisterna.

Hur förhåller det sig? Är Lenins utrop bara en myt, en propagandabluff?

Lenins egen text
Lenins tal finns med i hans samlade verk och kan läsas på engelska eller på svenska på webben. Texten publicerades i Pravda, dock först drygt tio dagar senare och då i två avsnitt, den 15 och 16 juni (28 och 29 juni).

När Lenin börjar sitt tal, beklagade han sig över den begränsade tiden. Han skulle därför bara ta upp de viktigaste principfrågorna, sade han. Men talet blev väldigt långt och publicerades som sagt i två delar i Pravda. Hela talet verkar uppskattningsvis ha tagit över 20 minuter. Ganska tidigt i talet säger han:

“Den föregående talaren, medborgare post- och telegrafministern, sade … att det i Ryssland inte finns något politiskt parti, som skulle förklara sig redo att ta hela makten. Jag svarar: ‘Jo, det finns! Inget enda parti kan avstå från detta och vårt parti gör det inte: varje ögonblick är det redo att ta hela makten.’ (Applåder, skratt) Ni kan skratta så mycket ni vill, men om medborgare ministern ställer oss inför denna fråga sida vid sida med ett högerparti, så skall han få ett lämpligt svar. Inget enda parti kan avstå från detta.”

Här får man ett intryck av att Lenin besvarar Tseretelli först i och med sitt eget tal eftersom han använde presens (“jag svarar”). Detta talar emot att han avbrutit Tseretelli. Å andra sidan hänvisar han till Tseretelli som “den föregående talaren” och det skulle vara lite långsökt om det gällde ett tal denne hållit dagen innan. Här får alltså Service problem: Tseretelli och Lenin verkar ha talat samma dag, enligt dateringen i de Samlade Verken söndagen den 4 (17) juni.

Svenska och ryska tidningar
Går man till svenska tidningar: DN, SvD och UNT, så ger de den 20 juni 1917 samtliga ett sakligt reportage från Svenska Telegrambyrån (föregångare till TT, Tidningarnas Telegrambyrå).  Som framgick av slutet på förra avsnittet, där Lenin ställde i utsikt att ta statsmakten, framgick inte att det skedde genom att avbryta en annan talare.

I de ryska tidningar jag haft tillgång till, Retj och Birzjevje Vedomsti, verkar reportagen vara av ungefär samma typ som i den svenska pressen, raka referat av talarna i ordningsföljd: Lieber, Tseretelli, Lenin och Kerenskij. Inget om att Lenin på ett dramatiskt sätt avbröt Tseretelli. Det framgår dock att Tseretelli och Lenin talade samma dag.

Jag har inte haft tillgång till Pravda och vet därför inte vilken typ av reportage deras journalist gjorde. Men den dramatiska scenen då Lenin avbryter Tseretelli är ingen myt? Beviset kommer från ganska oväntat håll, nämligen från finländska tidningar!

Finländska tidningar
Huvudleveratören av nyhetsmaterial till tidningar i Tsarryssland, inklusive Finland, var Petrograds Telegrafagentur (Petrogradskoe Telegrafnoe Agentsvo) som bildats 1904 och är föregångare till våra dagars TASS. Följer man dess reportage i ryska och finländska tidningar under händelserna från februari 1917 och framåt så får man, tycker jag, hyfsad och saklig information. Men vid öppnandet av den första all-ryska sovjetkongressen händer något. Öppningsdagens anföranden av framstående socialistrevolutionärer och mensjeviker, rapporteras utförligt, men i rapporteringen från andra dagen, söndagen den 4 (17) juni utelämnas Lenins tal. Bara de av Lieber, Tseretelli och Kerenskij omnämns.

Detta censurerade reportage kan läsas i de finländska tidningarna tisdagen den 6 (19) juni. Men på Hufvudstadsbladet i Helsingfors anar man oråd. Förmodligen har man tillgång till alternativ information och vet att Lenin också hade talat. Ty onsdagen den 7 (13) juni införde man en “komplettering” till de redovisade talen i föregående dags upplaga:

“Lenin hade i sitt anförande, som omedelbart föregick Kerenskijs, bl.a. betecknat [den provisoriska] regeringens hållning till Finland och Ukraina som absolut omöjlig. Hur hans ord egentligen fallit framgår ej av de oss tillhandakomna ryska bladen, vilka i allmänhet ytterst ofullständigt och ej utan inflätade egna reflexioner återger bolsjevikernas anföranden.”

Hufvudstadsbladet hade uppenbarligen ingen egen korrespondent i Petrograd, men det hade liberala finskspråkiga Helsingin Sanomat och konservativa Uusi Suometar (senare Uusi Suomi, Nya Finland). Det verkar ha varit en och samme person, ty samma onsdag kunde man i de båda tidningarna läsa en mycket livfull skildring av vad som sades och gjorts på sovjetkongressen, i synnerhet av hur Lenin avbryter Tseretell med utropet “Det finns ett sådant parti!”

Men varifrån hade de fått informationen? En vägledning kan vi få, om vi går till socialdemokratiska Työmies (Arbetaren) dagen efter den 21 juni. Ty den innehåller en så gott som identisk beskrivning av Lenins och Tseretellis munhuggning. Att de inte är helt identiska kan beror på att samme journalist givit olika tidningar lite varierande referat, men troligare är att de finska texterna är översättningar från ett ryskt original.

För er som kan lite finska. Textklipp ur Uusi Suomentar 20 juni (t.v) och Työmies 21 juni 1917 (t.h). Texten i Helsingin Sanomat är identisk med den i Uusi Suometar. Båda klippen beskriver dock i nästan identiska ordalag Lenins utrop den 4 (17) juni på sovjetkongressen.

Vi hittar också i slutet  på Työmies långa reportage en hänvisning till den ryska tidningen Birzjevje Vedomsti (Börs Nytt). Det är troligen därifrån de tre finska tidningarna hämtat sitt reportage, men sedan anlitat olika översättare. Här är den delen av reportaget i svensk översättning (det är alltså Tseretelli som talar):

“… Ryssland befinner sig i ett tillstånd av hård maktkamp, och ändå finns det ingen politiskt parti i Ryssland som har är villiga att ta makten.

 – Det finns det!

Det var ett rop från yttersta vänstern. Han som ropade var Lenin. Många människor reste sig för att se denna självrådige revolutionäre hjälte.

– Hittills har vi hört det motsatta. Eller hur, kamrat Lenin? sade Tseretelli.

– Nej, svarar Lenin.

– Om så är fallet, sade Tseretelli,  har vi att göra med ett nytt levande väsen som vi kan lyssna på om ungefär fem minuter.”

Detta finska tidningsreferat vederlägger eftertryckligt Robert Service påstående, att historien om Lenins utrop Det finns ett sådant parti!”  skulle vara en propagandalögn.

Just i “pressläggningen” hittade jag på sidan 3 i Ryska Invaliden, en tidning utgiven av ryska krigsmakten, den 3 (19) juni ett reportage från samma tillfälle som återger samma meningsutbyte, fast med lite annorlunde formuleringar.

 

För er som kan lite ryska. Passusen i Ryska Invaliden den 3 (19) juni som, oberoende av Börsnyheter, återger episoden då Lenin avbryter talaren Tseretelli. Ordningsföljden av meningsutbytet är lite annorlunda än i Börsnyheter, men syftar uppenbarligen på samma tillfälle.

Efter att så ha berört den provisoriska regeringens ekonomiska politik uppehåller sig Tseretelli detaljerat kring frågan om den strid, som pågår i landet om makten.

– Inte något parti säger: Ge oss makten! Inte ens Lenin säger: Överlämna makten till oss! Eller hur, kamrat Lenin?

– Nej nej, det är inte sant, svarar Lenin från sin plats.

– Åtminstone fram till idag har bolsjevikerna inte uttryckt någon önskan att ta makten i egna händer, genmäler talaren.”

När det  blev Lenins tur att tala, upprepade han vad han sagt, som vi kunnat se ovan. Längre fram väckte han uppståndelse med att kräva, att Rysslands inhemska bankirer som satt i regeringen skulle häktas:

“– Arrestera dem, avslöja deras manipulationer, ta reda på deras förbindelser – men det gör ni inte, fastän ni har mäktiga organisationer, som det inte går att göra motstånd mot … i Ryssland finns det ingen grupp, ingen klass som skulle kunna sätta sig emot sovjeternas makt . . . Om denna revolution i dag eller i morgon föreslog fred åt alla folk genom att bryta med alla kapitalist-klasser, så skulle den mycket snart få instämmande från folken i såväl Frankrike som Tyskland, därför att dessa länder går under, därför att läget för Tyskland är hopplöst, därför att det inte kan rädda sig och därför att Frankrike … “

Ordföranden: – Tiden är slut.

Jag slutar om en halv minut … (Sorl, krav från auditoriet att talaren skall få fortsätta, protester, applåder)

Ordföranden:Jag informerar kongressen om att presidiet föreslår, att talarens tid förlängs. Vem är däremot? Majoriteten är för att taletiden förlängs. “

Målning från 1970 av Yakushevsky Stanislav Faustinovich

Efter Lenins tal hade sedan Kerenskij en retorisk vidräkning med honom. Han drog upp Frankrike 1792, ett årtal som ofta förekom i debatten vid den här tiden [2]. Vad hade hänt efter 1792? Jo, den franska republiken hade fallit och berett plats för en diktator, utropade Kerenskij.

Sovjetkongressen röstade sedan som Kerensky ville och avslog nästan alla bolsjevistiska förslag. Så slutade det första och enda personliga mötet mellan Lenin och Kerenskij [3] med Lenins nederlag – men det var han som kom att skratta sist…

Nästa avsnitt: Rysslands första fria val!

Noter
[1] Berättelserna skiljer sig vad avser Lenins placering. Än sitter han längst bak, än längst fram, än i mitten.
[2] Kerenskij ville gärna jämställa Ryssland 1917 med Frankrike 1792 i det avseendet att båda länderna hotades av invasion och att fosterlandssförsvar därför var nödvändigt också nu. Mot detta hävdade Lenin att Rysslands läge, om man nu alls skulle jämföra med Frankrike, snarare liknande 1914, dvs. ena parten i ett imperialististkrig.
[3] Kerenskij och Lenin var från samma lilla stad Simbirsk (nuvarande Uljanovsk) öster om Moskva. Kerenskijs pappa, som var lärare, hade varit Lenin, då lyssnande till namet Vladimir Uljanov, behjälplig med skolgången.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.