Monthly Archives: april 2014

Bland maskrosbollar, nässlor och kastanjer

Den TV-sända versionen av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton ser jag med allt större behållning i december varje år. Många av scenerna är lika intagande som avväpnande. I en av dem får en representant för ”samhällets bottenskikt”, kanske en stackars alkis, ta emot vad som möjligen är hans livs första och enda julklapp: Jean-Paul Sartres…

Med FiB mot den gryende fascismen

Folket i Bild var en folklig veckotidning som startades 1934, spelade en viktig roll mot fascismen på 30-talet och för folkets kultur, men som 1962 såldes till Bonniers och då snabbt utvecklades till en porrtidning. 1972 återuppstod FiB i ny form med namnet Folket i Bild/Kulturfront. Den historien är ännu oskriven, men vi lämnar den…

En kulturarbetare har gått ur tiden

En verkligt betydande kulturperson har hastigt gått ur tiden, så pass betydelsefull att kulturredaktionerna inte hade några färdiga minnestexter liggande. Det var Gräsöbonden Dan Söderberg som plötsligt hittades avliden mitt i sitt vardagliga arbete. Något i hjärttrakten hade satt ett snabbt och obönhörligt stopp. Han skulle fyllt 69 i juni, men så blev det alltså…

Biltrafiken speglar det nya klassamhället

Jag är en van och erfaren bilförare. Fick mitt körkort samma dag som John F Kennedy sköts i Dallas, alltså den 22 november 1963. Har alltså kört bil i mer än 50 år. Det låter nästan osannolikt, men så är det. På 60-talet var farten fri utom i tättbebyggda samhällen där det var 50. 1963…

Det er ennå mulig å hindre krigen

Pål Steigan är en norsk författare, skribent och debattör. Han var ordförande för det maoistiska AKP-ml i Norge 1975-1984. Han har bl a skrivit boken “Sammenbruddet” (En gång skall jorden bliva vår i Sverige) där han tar nacksving på alla stora kriser världen idag genomgår – från ekonomi, politik till klimat och miljö. Följande artikel…

Ordblind (7)

Jag är ordblind. Ett handikapp som ingen någonsin gjorde något särskilt åt i skolan, annat än att tro att jag skulle klara mig. Det är jag glad för. Jag märkte tidigt att jag fungerade annorlunda än mina kompisar när det gällde läsning. Det var mitt livs största problem, som kompisarna underligt nog inte tycktes märka.…

Ny familj (6)

Efter skilsmässan flyttade vi till en ny lägenhet. Jag var nio år och fick eget rum. Mina systrar fick dela. Mamma var oförklarligt ledsen och fick en akut psoriasisattack. Hon hade nyligen blivit övergiven av en man som inte var min pappa. Men det gick strax över och en dag kom en extremt stor bukett…

Inte som pappa i alla fall (5)

Min pappa var affärsman, men alla kallade honom för direktör. Att han var affärsman berodde förmodligen på att hans pappa, min farfar, byggde upp företaget Lindelöf & Co efter att ha börjat med två tomma händer med en liten affär. Har man affär blir man affärsman. Jag följde ibland med pappa till jobbet som alltid…

Jag lärde mig inte läsa (4)

Här minnesglimt nr. 4 ur boken Tack för idag, slut för idag. Fler kommer den närmaste tiden.Mitt fjärde skolår, ”fjärde förberedande” som det kallades på Göteborgs Högre Samskola, blev en katastrof. Jag hade lunginflammation och var hemma i nästan tre veckor. Då bestämde min fröken och min mamma att jag skulle gå om. Det verkliga…

Vem har attackerat vem?

När skräckvisionerna om den otäcke ryssen växer sig allt starkare i den svenska ankdammen kan det vara dags att försöka sätta sig in i hur den andre tänker. Vilka upplevelser i nyare och historisk tid som inte kunnat undgå att sätta sin prägel på den ryska kulturkretsens bild av omvärlden. Klockan 03.15 den 22 juni…

Avklämt finger (3)

När sängkammardörren var öppen hade jag ett gömställe mellan den och väggen. Där kunde jag smita in och osedd se vad som hände i just sängkammaren. Även korridoren utanför kunde jag övervaka genom att kika ut genom dörrspringan. Där satt jag nu då mamma och pappa hade ett av sina vanliga gräl. Jag kikade ut…