I Wikipedia läser jag:
”Han betraktas av många kännare som det arabiska språkets allra främste nu levande diktare och har nämnts som en tänkbar nobelpristagare. Hans mest kända verk, diktcykeln Sånger av Mihyar från 1961, hålls som en höjdpunkt i nyare arabisk poesi, och i modernistisk poesi över huvud taget. Ali Ahmad Said är också en betydande litteraturteoretiker. Han har spelat en framträdande roll i arabiskt kulturliv som redaktör först för Shi’r och därefter för Mawaqif (’Ståndpunkter’) i Beirut.”
Denne Adonis, den arabiska kulturens portalfigur, är född i Syrien, har suttit i fängelse för sin opposition mot regimen i Syrien och lever nu i exil i Paris.
Nu brinner det i Syrien. Jag läser i tidningarna och hör rapporterna i alla våra stora medier som samstämmigt fördömer regimens dödande av demonstranter på gatorna. Ropen på militärt ingripande (humanitärt) utifrån är ofta kulmen i dessa nyhetsinslag. Idag rapporterades till och med om strider inne i Damaskus. Den syriska regimen är tveklöst en militärdiktatur och Bashar al-Assad pekas ut som massmördare.
Men det är något som inte stämmer. Bashar al-Assad är inte den våldsman som beskrivs. Han är en stillsam och västerländskt välutbildad läkare som förmodligen inte alls valt att bli militärdiktator. Stödet för regimen är otvivelaktigt mycket stort och krafterna som ligger bakom upproret vet man inget om. Syrien är en sentida politisk konstruktion med en befolkning bestående av många olika folkgrupper och befinner sig i en svår geopolitisk position. Många krafter kan ha intresse av att destabilisera detta land.
Därför är det nu mycket intressant att få reda på vad den väl insatte Adonis har att säga om resterna av den arabiska våren i allmänhet och om det akuta läget i Syrien i synnerhet. Han gav häromdagen en intervju i den österrikiska tidskriften Profil. Denna intervju har återgivits i franska TV24, i Aljazeera och på en rad arabiska webbplatser. Men intresset i västerländska medier, inklusive de svenska, har uppenbarligen varit svalt.
Eftersom jag efter Balkan, Irak, Afghanisten och Libyen är svuren motståndare till alla så kallade humanitära interventioner måste detta på alla sätt förhindras i Syrien. Det vore minst lika hopplöst som Afghanistan och Irak. Men de har olja …
Vad Adonis nu har att säger blev jag därför mycket nyfiken på. En länk på facebook från en vän gav mig länken till ett referat på Syrian News på tafflig engelska. Innehållet var så intressant så att jag gjorde en översättning till läsbar svenska. Det blev en artikel på Folket i Bilds hemsida där du nu kan läsa hur Adonis ser på saken.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Adonis, Syrien, västerländska medier
Tack Knut! Intressant text och Adonis åsikter får mina farhågor bekräftade. Islamsk fundamentalism är en mycket reaktionär rörelse. Trist nog verkar de ha starkt folkligt stöd i hela Mellanöstern. Det kan vi tacka USA och västmakterna för.
Bra att Adonis blev översatt. Tyvärr misstänker jag att de som skulle behöva ta del av hans synpunkter vid det här laget är så uppjagade att de inte hör någonting annat än sitt eget mässande!
Fantastiskt fint översättningsjobb av dig, Knut! Du formulerar ovan det många känner, det måste bli slut på alla USA- och Natoledda militära krigsinsatser under den humanitetens och preventionens täckmantel. Det kommer det självklart inte att bli, men ändå.