Den 10 oktober firas i Finland varje år Aleksis Kivi-dagen. I det finsktalande Finland är Aleksis Kivi nationalskalden. Hans Sju bröder är märkligt tidlös och har alltid inspirerat finländska författare. Ett av de stora litterära priserna i Finland är Aleksis Kivi priset. Aleksis Kivi är en pseudonym för Alexis Stenvall. Han levde under svåra omständigheter mellan 1834 och 1872. Aleksis Kivi är Finlands första ursprungliga poet på finska språket. Den bildade klassen i Finland var länge helt svenskspråkig och all högre undervisning var på svenska. Det finska språket diskriminerades. Först 1860 hävdes ett förbud som förbjöd tryckning av annan finskspråkig litteratur än religiös och ekonomisk.

Aleksis Kivi hade finska som modersmål men lärde sig också svenska. Han var son till en skräddare och uppväxt i det finska språkområdet i Palojoki by, Nurmijärvi socken i Nyland några mil norr om Helsingfors. Han kom att bo som vuxen i det svenska språkområdet i Sjundeå kommun väster om Helsingfors. Kivi kände sig dock hela livet som finsk och hans litterära landskap var i huvudsak Nurmijärvi med skogar och sjöar, finskt språk och finsk bykultur.

Som tolvåring skickades Aleksis Kivi till Helsingfors för studier. Han fick avbryta sina studier på grund av fattigdom och svält. Dock lyckades han som 23-åring ta studentexamen. Han var konstnärligt lagd och även duktig att teckna. Han tyckte också om att vandra i skogen och även att jaga. Han var beläst på de stora klassikerna som Shakespeare men också på Runebergs Fänriks Ståhls sägner och Elias Lönnrots Kalevala. Kivi tillhörde också en löst sammansatt grupp under studietiden som verkade för att utveckla en finskspråkig
humanistisk kultur.

Även om Kivi var en stor konstnärsbegåvning var det inget som imponerade på hans samtid. Där var traditionellt hårt jordbruksarbete som räknades i både Nurmijärvi och Sjundeå. Kivi fick dessutom tidigt ekonomiska-, psykiska- och även alkoholproblem. Någon familjebildning var inte heller att tänka på i och med hans svaga ekonomi. När han var 29 år hyste han in sig hos en äldre ensamstående kvinna, Charlotta Lönnqvist, som drev någon form av hushållsutbildning för unga flickor. Kivi fick där en hemmiljö, arbetsro och även möjlighet att äta sig mätt. Charlotta Lönnqvist godtog också hans psykiska egenart.

Kivis mest kända verk är det tragiska ödesdramat Kullervo från 1864. Där är Kivi influerad av Kalevala-eposets dikter. Vidare även Sockenskomakarna och framförallt Sju bröder från 1870. Berättelsen om de sju föräldralösa tavastländska bondpojkarna i Sju bröder som lever ett fribrytarliv i skogen vid Impivaara ödemark är den finskspråkiga litteraturens största klassiker. Kivi skrev också vackra dikter och många har tonsatts och lever hos det finska folket som till exempel Mitt hjärtas sång. (Övers. Elmer Diktonius. Tuoni = dödsriket i Kalevalamytologin)

Tuonis dunge, fridens dunge!
Där är sandens fina vagga,
Dit skall jag föra mitt gullebarn.
Där har barnet gott att vara,
Där på Tuoniherrens ängder
Vallande Tuonelas hjordar.

Tuonis dunge, fridens dunge!
Fjärran hatet är och kivet,
Långt bort världen den falska.

När Sju bröder 1870 först utkom i Finland blev den totalt nedgjord av en ledande kritiker August Ahlqvist som skrev: ”Verket är löjeväckande och en skamfläck i den finska litteraturen. Särskilt innehåller det en elak kränkning av den finska allmogen, där upphovsmannen påstår sig ha gjort skildringarna efter naturen. Denna allmoge är ingenstans sådan – som hjältarna i denna bok; det tysta och allvarliga folk som röjt Finlands ödemarker för odling – är av helt annan art än nybyggarna på Impivaara.”

Kivis roman ansågs sammantaget av etablissemanget som genomprimitiv och en skamfläck för finsk diktning. Förläggaren (Finska litteratursällskapet) blev förfärad och drog in upplagan som publicerades i sin helhet först tre år senare. Även Runeberg instämde i August Ahlkvists kritik mot Kivis verk trots att han inte kunde läsa på finska. Motgångarna med Sju bröder tog knäcken på Aleksis Kivi. Han blev intagen 1871 på sjukhus i Helsingfors med diagnosen melancholia chronica. Som möjliga orsaker till sjukdomsutbrottet antecknades Anemi? Superi? Sårad författareära? Våren 1872 blev han utskriven till sin bror Albert Stenvall i Tusby som tog emot honom mot viss ersättning från fattigvården i Nurmijärvi. Aleksis Kivi var dock fortfarande sjuk och förvirrad. Han dog troligen i lunginflammation på årets sista dag 1872.

Aleksis Kivi lever i sina verk och då framförallt Sju bröder. Så här presenteras bröderna i inledningen av boken:

”Bröderna heta från äldst till yngst: Juhani, Tuomas, Aapo, Simeoni, Timo, Lauri och Eero. Av dem är Tuomas och Aapo ett tvillingpar och likaså Timo och Lauri. Juhani den äldste av bröderna är fem och tjugo år gammal, men Eero, den yngste har nätt och jämnt sett aderton solvarv. Till kroppsväxten är de stadiga och breda, längden är lagom utom hos Eero som är mäkta kort. Längst av dem alla är Aapo fastän ingalunda bredast över axlarna. Sistnämnda försteg och ära tillkommer Tuomas som är med rätta berömd för sin skulderbredd. En egenskap som präglar dem alla gemensamt är deras bruna hy och styva halmgula hår, vars strävhet särskilt hos Juhani är i ögonen fallande.”

Jukolabröderna är mäkta populära i Finland och deras eskapader spelades också som utomhusteater i en föreställning vid vridläktaren i Närpes där artikelförfattaren hade sin sommarbostad. Det blev succé. I Nurmijärvi kommun spelas Sju bröder varje sommar av teateramatörer. Kommunen hedrar också sin store son Aleksis Kivi genom att bröderna finns i kommunvapnet. Naturligtvis finns också ett museum i Kivis födelsetorp i Palojoki by.

Föregående artikelJag tror att Ukrainakriget snart kommer att ta slut
Nästa artikelSTINA OSCARSSON: GALET – SKA NYA LAGEN GÅ UNDER RADARN?
Rolf Karlman
Socionom, och frilansskribent. Upppvuxen i industrisamhället Hallstahammar vid Kolbäcksån, som länge dominerades av en storindustri, “Bulten”.

13 KOMMENTARER

  1. Rolf K!
    Tack för en härlig genomgång av Aleksis Kivi. Hans ”Sju bröder” har, som du skriver, satts upp i många versioner. Själv minns jag med glädje (och lite äckel) Jouko Turkkas filmatisering 1989.

    Det finns en viktig scen där bröderna ska försöka sig på att lära sig läsa. Men bokstäverna ligger helt fel i munnen och de dreglar, kämpar och ”köijes” (som man säger i Jämtland). Den scenen använde jag ibland när jag arbetade med och förläste om dyslexi.

    Alltså, tack för att du åter uppmärksammar de finska storverken.

  2. Jag läste Sju bröder på 1980 talet tyckte den borde läsas eftersom boken tillhör klassikerna inom nordisk litteratur. Minns att jag hade lite jobbigt med dynamiken eller dynamiten i beskrivningen av sju bröder som agerade på de mest omöjliga vis som tänkas kan. Författarödet liknar konstnären van Goghs på något sätt, hur eftervärlden postumt belönar konstnären.

  3. Jag hittade bara 1:a avsnittet, av 3, av Jouko Turkkas filmatisering 1989 på nätet. Verkar rätt stökigt för min smak. Om inte jag minns fel gjorde han skandal på Stadsteatern i Göteborg på 1980-talet.

    Har reserverat Sju bröder på biblioteket.

    Seitsemän veljestä (TV Mini Series) (novel – 3 episodes)
    – Lukkarin koulu (1989) … (novel)
    – Toukolaiset (1989) … (novel)
    – Tähtiä kuin Otavassa (1989) … (novel)

    Endast finskt tal.

    Dan Kotka!

    Har försökt på finska YLE hitta något som liknar SVT:s Öppet Arkiv men misslyckats. Krävs något EU-ID? Vet du om det går att se finska filmer, TV-serier m m för oss i Sverige?

  4. Tommy S!
    Tack för länken.

    Jo, Jouko Turkka var en virtuos i äckel-päckel. Den finska finkulturens hatobjekt. Han fick till och med ett 15-årigt konstnärsstipendium med förbehållet att han inte skulle inneha någon annan tjänst.

    Det är ju också intressant att Rolf K kan skriva ”Finlands nationalförfattare” utan att blinka. I Sverige kunde/kan inte den förra eller den nuvarande kulturministern uttala sig om vad som är svensk kultur (men persisk kunde hon tala hur länge som helst om).

    Leve Finlands nationalförfattare. Och de svenska dito – om det funnes några.

    Arma Sverige.

  5. Leif Str!
    Det har man ju förstått sedan långt tillbaka att kultur är inte så viktigt, man har ju satsat helt fel när man sätter kulturen i högsätet. Vänsterpartiet föreslog i årets valrörelse att om man fick välja kulturminister, BABBEN LARSSON!

    Jodå, vi har några ”Nationalförfattare” vad det nu står för. Strindberg, Astrid Lindgren och Ivar Lo.

    Tråkigt att finskan är för mig svårtolkat för att tillgodogöra mig en större del av deras författare, utom dom som är översatta.

    Utöver Aleksis Kivi har ju Finland, V Linna och Runeberg.

    För den som är intresserad av Skandinavisk Kultur kan man söka på NRK.No, där kan man hitta Tv-teater från 1962-?
    I Danmark har man arkiverat Tv-Serier, Pjäser under rubriken BONANZA.

  6. År 2003 gjordes en opinionundersökning om vilken finnarna tyckte var den deras bästa författaren (Finska Gallup gjorde undersökningen bland drygt 1000 personer på uppdrag av nyhetsbyrån FNB)

    Veinö Linna hamnade högst på 18 procent tätt följd av Aleksis Kivis med 17 procent och Mika Waltaris Sinuhe med 15 procent. Som fyra på listan placerade sig Kalle Päätalo.

    Aleksis Kivis verkar alltså ha en stor plats i det finska folkets medvetande. Veinö Linna borde fått nobelpriset, men fick det inte. Torpartriologin är den litteratur som hittills gett mig den största läsupplevelsen.

  7. Aha, Kalle Päätalo är så högt rankad. Han finns inte mycket översatt till svenska. Men en bra spelfilmfilm ”Päätalo” om hans yrkesliv finns på DVD. Med finskt tal och svensk text.

    För ett tag sedan såg jag en film om Tove Jansson. Den var också bra; en rejäl inblick i finländskt (och svenskt) kulturliv. Finns/fanns på SVT Play.

  8. Har man gott sittfläsk så hittar man till slut.

    Här kan man låna DVD:n om man befinner sig i Uppsala och har lånekort. Grattis.
    Päätalo [Videoupptagning] / tuottajat: Marko Röhr … ; käsikirjoitus: Elina Halttunen ; ohjaus: Hannu Kahakorpi
    Päätalo [Videoupptagning] / tuottajat: Marko Röhr … ; käsikirjoitus: Elina Halttunen ; ohjaus: Hannu Kahakorpi
    Utgivningsår: [2009]
    Språk: Finska, Svenska, Engelska
    Medietyp: DVD
    Kategori: Facklitteratur
    Förlag: Nordisk film

    Anmärkning:
    Bygger på Kalle Päätalos romaner och Miisa Lindéns bearbetning
    Region 2; bildformat: 16:9 anamorfinen (1.85:1); ljudformat: Dolby digital 5.1
    Skådespelare: Kai Lehtinen (Kalle Päätalo), Susanna Anteroinen, Nina Jääskeläinen, Pirjo Leppänen, Antti Virmavirta … ; foto: Jarkko T. Laine ; musik: Pessi Levanto
    Antal sidor: 1 DVD-Video1 tim., 43 min. ljud, färg

    https://bibliotekuppsala.se/web/arena/savjabiblioteket

  9. Idag gjorde jag ett undantag, köpte Aftonbladet. Det sker högst 3-4 gånger året, 30 kronor. Besökte Kungsbacka Bibliotek i Fyrens Kulturhus. Var tvungen att lämna böcker där. Gick till Pressbyrån och köpte AB, började läsa TV-programmen idag, till min stora överraskning så skall dagens BABEL i SVT 2 kl 1900 innehålla:

    Anneli Jordahl, Andrea Lundgren, Cleo

    Anneli Jordahl är Augustprisnominerad med sin Björnjägarens döttrar där hon hämtat inspiration från Aleksis Kivis 1800-talsklassiker Sju bröder. Den boken har jag missat helt. Tur att man är observant.

    I dagens överhettade medier är det lätt att gå vilse.
    Från 13/11 i SVT2. Även i SVT24 senare i kväll, SVT2 19/11 och SVT24 19/11

  10. På tal om klassiker så räknas väl Ilmari Kianto, som 1909 utkom med sin mest kända bok, dit.

    ”Det röda strecket, som utkom 1909 och genast utnämndes till ett mästerverk inom den finska folklivsskildringen. Romanen, eller snarare novellromanen, utspelas kring tiden för det första lantdagsvalet 1907. Kianto skildrar noggrant och insiktsfullt den politiska kampen som lovar lycka i detta livet och som ersätter religionen och dess löften om evig salighet. Han ådagalägger hur även det nya systemet använder sig av de fattigas utsatthet.”

    Dagens filmfynd är: Punainen viiva (1959) AKA The Red Line

    Här kommer länken till filmen: https://rarefilmm.com/2019/11/punainen-viiva-1959/

    Tal: Finska
    Text: engelsk

  11. Rolf K!
    När jag satte på radions P2 kl.17:00 idag så berättade programledaren att det var KALEVALA-dagen idag, första gången jag hörde detta så jag (googlade) och fann denna sida för intresserade. https://finlandabroad.fi/web/swe/aktuellt/-/asset_publisher/T01HPEq0q7JC/content/kalevaladagen-finska-kulturens-dag/384951

    1968-74 arbetade jag på Grundbergs Mekaniska Verkstad i Trollhättan och där arbetade också Ingmar Svensson, senare Nylund. Jag som plåtslagare och han som svetsare.
    1987 utgav I N boken ”Underbara kaos” som han fick pris av Kommunal, han arbetade då som Kyrkovaktmästare i Bohuslän.
    1992 utkom ”Heliga enfald” av I N som handlade om hans och våran miljö som arbetade på G.M.V. Men boken var så upplagd att halva boken beskrev i detalj arbetet som svetsare, jag är med som Tomas. Men halva boken var också hämtad ur KALEVALA som ett försök att förnya arbetarlitteraturen.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.