alliansfriheten.se: ”Den humanitära katastrofen får inte leda oss till att bli krigförande”

Bild och bildtext från DN 17 mars. ”Den tidigare ambassadören har kritiserats för konkreta uttalanden – och anklagats för att gå Kremls ärenden. Foto: Robin Bäckman”

EN AV FÅ röster i vårt avlånga land som offentligt uttalar sig för avspänning och förhandlingar är aliansfriheten.se. En annan röst – tätt sammankopplad med just alliansfriheten.se är förre Rysslandsambassadören m m Sven Hirdman, som nu plötsligt intervjuas i våra stora svenska opininsbildande medier, SvD, SR (söndagsintervjun) och nu senast i DN under rubriken: ”Tidigare Rysslandambassadör: Jag ångrar ingenting” *. I nästa nummer av FiB/K kommer ytterligare en intervju med honom kan jag avslöja, kommer i dagarna.

Men dessa små glimtar av sans och förnuft dränks av övriga mediers flod av krigshetsande, Putinhatande och russofoba kampankjjournalistik.

Vad vår kanske mest erfarne Rysslandskännare, säkerhetsexpert och diplomat på området Ryssland säger vrängs även det till misstänkliggöranden. Till exempel att han några dagar före kriget uttalade att han inte trodde på en rysk invasion kletas gång på gång fast på honom som något mycket komprometterande och trovärdighetssänkande. Det faktum att han för många år sedan hjälpte IKEA och Ingvar Kamprad utveckla sina Rysslandsförbindelser framställs också som om han varit inblandad i korruption. Så här kan det låta:

”Den tidigare ambassadören har också kritiserats för att ha förminskat hoten från Ryssland – samtidigt som han suttit i styrelser med ’ryska intressen’.” […] Sven Hirdman har följt Ryssland under större delen av sitt liv. Men trots det blev han tagen på sängen när Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina i slutet på februari. Bara några timmar tidigare hade han stått i SVT:s Aktuellt och sagt att han inte tror på en invasion. […] Sven Hirdman har varit styrelseordförande för Varyag resources, senare Rusforest, vars syfte var att investera i onoterade ryska bolag. Han har också suttit i styrelsen för Moskvas statliga institut för internationella relationer. Ordförande under samma period var Sergej Lavrov, då som nu Rysslands utrikesminister.” (Från DN-intervjun)

Så skriver man om man vill förminska en person. Visserligen får han svara, men allt är mycket skickligt redigerat i syfte att minska hans trovärdighet.

Möjlgheten att resonera offentligt om de övergripande frågorna för allas vår framtid (förutom klimatfrågan) finns nu endast längst ut i marginalen där alliansfriheten.se, denna lilla sajt och några till verkar. Sven Hirdman med sin pondus och oomtvistat breda erfarenhet i Rysslandsfrågor och säkerhetspolitik blev till sist ett bekymmer för ”His Masters Voice”. Därför släpps han plötsligt in för att ställas mot väggen som Putinist – kanske även med ekonomiska intressen i Ryssland. Kriget pågår nu verkligen även här i Sverige. Det är plågsamt.

Folk i allmänhet har inte tid att ta del av den information som trots allt ännu finns åtkomlig (The Duran, RT, Sputnik och en del engelskspråkig press – de två kanalerna RT och Sputnik som hittills kunna framföra Rysslands syn på sakernas tillstånd ska nu stängas av i EU). De följer krigets utveckling genom SVT, SR, TV4, DN, SvD och genom sina bubblor på Facebook, Twitter… Där får de samma ensidiga bild bekräftad dag efter dag, vecka efter vecka. Den hamras in med enorm effektivitet. Illusionen om att dessa medier skulle stå för sans, balans och pressetik är ett av våra största samhällsproblem idag. Denna medieflod är totalkontrollerad av västsidan i Ukrainakriget. Även om Putin fattat ett skadligt beslut för alla, måste vi samlas för att undvika det tredje världskriget. Får Zelensky (och hans uppdragsgivare) som han (de) vill kan det nukleära slutet bli en realitet. Inse detta!

Dessa i Sverige idag udda åsikter är nästan omöjliga att framföra så det hörs. Men alliansfriheten.se gör trots detta en enorm insats. De utgör det lilla andningshålet som trots allt tvingat medierna att intervjua Sven Hirdman.

Läs nu dagens kloka artikel från Utgivarna på alliansfriheten.se.


* Hirdman-intervjun i DN som länkas ovan går ej att finna i papperstidningen. Jag har letat, men utan resultat. Upplys mig om det inte stämmer. /Red

... är läst 1030 gånger!

  7 kommentarer for “alliansfriheten.se: ”Den humanitära katastrofen får inte leda oss till att bli krigförande”

  1. Per-Olov Käll skriver:

    Att Sven Hirdman – i likhet med många av oss – inte trodde att Putin skulle gå till anfall är inte speciellt konstigt. Inners inne har vi alla hoppats att Putin var förnuftsstyrd. Lite stel och konstig kanske, men trots allt en man att resonera logiskt med. Något han uppenbarligen inte är eftersom han nu med öppna ögon fört världen till randen av ett kärnvapenkrig. Att Putin kan peka på ”argument” som att USA/Nato svikit Ryssland kan möjligen vara en förklaring men är definitivt ingen ursäkt. I detta läge kan vi egentligen bara hoppas på att även Kina tar sin hand från den ryske ledaren och han avsätts såsom varande alltför farlig för sitt land och mänskligheten.

    Själv har jag ganska länge, åtminstone under ett par år, följt inläggen av grabbarna i The Duran, Alex Christoforou och Alexander Mercouris, på YouTube. De har ofta varit kunniga och väl pålästa, ibland även underhållande. De har lyft fram fakta – särskilt gäller detta Mercouris – som jag själv inte känt till och på så sätt kunnat visa upp aktuella händelser i delvis ny belysning. Självklart är sådant av betydande värde i en intellektuell diskussion. Ändå känner jag ett behov av att bita mig i underläppen. Ty det börjar gå lite för lätt för dem. Allt som oftast pratar de med glad och obekymrad min i munnen på varandra.

    Samtidigt är det alltmer tydligt att kriget i Ukraina är en vattendelare, något de käcka grabbarna i The Duran inte tycks ha insett. Den illa dolda beundran de tidigare hyste för president Trump har de nu flyttat över på Putin. Men denna (omedvetna?) beundran för starka män är ett mycket farligt drag. För närvarande bör deras analyser av den pågående konflikten åhöras med ytterst kritiskt sinnelag.

  2. Olle Pålsson skriver:

    Det var med stort intresse jag idag lyssnade på söndagsintervjun (SR) med Sven Hirdman. Tveklöst en ytterst erfaren person på den internationella arenan, som få svenskar kan mäta sina kunskaper med. Därtill en väl meriterad tidigare Rysslandsdiplomet med respekt uppskattad inom den politikiska sfären.

    Med detta som utgångsläge är det mycket förvånande när medievärlden och politiken under rådande krigsläge i Ukraina inte förmår att tillmäta Sven H större tilltro, samt därmed bredda insikten om vad som händer, i ett läge då katastrofen utspelar sig. Detta land som nu är utsatt för ett fruktansvärt krig, vilket skoningslöst drabbar oskyldiga människors självklara längtan efter ett bra liv.

    Då den pyrande gnistan till eldhärdens låga har varit välkänd för alla inblandade aktörer sedan något årtionde, borde insikten om behovet att sträva efter fred i vår nukleära värld, varit en allt överhängande prioritet. Varför inget västland som alltid vill hävda demokratins och folkrättens värde inte varit mer förutseende och tydligt verkat utifrån ett folkligt opinionsbildande fredsperspektiv är för mig en stor gåta. Och då tänker jag bland andra på Sverige med sina folkrörelsetraditioner, inte minst eftersom vi i FN varit initiativtagare till att verka för en kärnvapenfri världsordning.

    Till detta i sammanhanget här hemma i alliansfria Sverige sker på vårt inrikespolitiska område ett starkt uttalad Natointresse från borgliga partier och med det, vill jag påstå en något obehaglig utmaning mot vår sköra minoritetsregering, att den omedelbart skall vända blad samt aktivt bidra till ett läge, ställd över farliga bråddjup, då kravet på eftertankens kloka mening borde ån mer vara påtalad.

  3. Sören Lander skriver:

    Till dessa förnuftiga balanserade inlägg skulle jag vilja tillföra en intressant video från youtube. Det handlar om en lång intervju med en amerikansk militär Colonel Doug Macgregor som streamades live för ca 15 timmar sedan. Det är en klargörande analys av hur läget sannolikt är idag (bakom den ridå västpropagandan idag skapar) samt bakgrunden till varför Putin till sist tog beslutet att gå in i Ukraina. Notera att det är en militärs synpunkter!

    För att anknyta till något jag skrev tidigare här på lindelof.nu så handlar det om att identifiera ”anstiftarna” bakom dagens situation, därefter försöka komma till förhandlingsbordet för att tala med varandra – och att ”anstiftarna” ska avslöjas och förhindras att lägga ytterligare bränsle på brasan. Intervjun handlar till stora delar om detta.

  4. Örjan Wedin skriver:

    Jo , men trots all sin klokhet och kunskap misstog han sig. Jag tycker att någon sorts självrannsakan hos Sven Hirdman skulle vara på sin plats. Särskilt som han gärna hävdar att han själv baserar sig på fakta, medans de med andra uppfattningar baserar sig på känslor.

    När vi talar om att förminska personer. Du talar lite oprecist om den ukrainske presidentens uppdragsgivare. Slutsats Zelensky styrs av andra. Vilka andra?

  5. Hannu Komulainen skriver:

    Per-Olov Käll!
    Vad är viktigast med Mercouris och Christoforou, deras sakliga argument eller deras politiska sympatier? Jag har inget till övers för särskilt Christoforous tal om globalisterna m m men det är sekundärt.

    De här två herrarna har tjatat länge om innebörden i Minsk-avtalet 2014, vilken var en stor diplomatisk seger för Ryssland, men som Ukraina/Nato sedan saboterat. Lösningen på krisen i Ukraina har funnits hela tiden.

    Hur kommer det sig att ingen i massmedia idag nämner Minsk-avtalet? En självklar bakgrund till kriget! Att som dessa två herrar säga att media är Nato-megafoner är fullt förståeligt. Jag är besviken på er som inte kan hålla huvudet kallt och tar ställning för USA:s kompromisslöshet.

  6. Knut Lindelöf skriver:

    Örjan W!
    Zelensky är en skapad president med klara sceniska talanger. Skaparen är en oligark, jag inte lärt mig namnet på. Detta är ett välkänt faktum och kanske inte så uppseendeväckande. Bakom dessa finns en fraktion i Washington som med alla till buds stående medel vill att kriget inte ska ta slut och helst eskalera till ett Nato–Ryssland-krig.

  7. Per-Olov Käll skriver:

    Hannu Komulainen!
    Jag har ingen uppfattning om var Mercouris och Christoforou står politiskt. Det jag tvivlar på – efter att ha lyssnat rätt många timmar på deras utläggningar – är den analys de gör av Ukraina-konflikten. Analysen tycks mig lika orealistisk som Putins politik. Förvisso är det bara en känsla jag har, eftersom jag lika lite som någon annan på den här sidan kan veta vart det pågående kriget kommer att ta vägen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.