Min morfar Percy Lundwall bodde sina tidiga tonår (1890-talet) i Malmö. Där var han klasskamrat med poeten i vardande, Anders Österling. De var även lekkamrater, goda vänner och hade kontakt regelbundet långt fram i livet. Anders Österling tog studenten, studerade i Lund och krönte sin kritiker- och författarbana som Svenska akademins ständige sekreterare mellan 1941 och 1964. Percy Lundwall ansågs inte lämpad för vidare studier och sattes i kontorsarbete för att bli affärsman som sin far.
1901 arbetade Percy i Lübeck för att lära sig ordningsamt kontorsarbete och tyska. I ett brev från Anders fanns en dikt som anspelade på funderingar de förmodligen haft tillsammans om hur tråkigt medelklassens unga verkar ha det jämfört med ”fattigdomens barn”.
Denna dikt är mig veterligen hittills opublicerad. Jag har förgäves försökt intressera de litteraturvetenskapliga institutionerna både i Lund och Uppsala, utan större resultat. Dikten nedan kommer att tryckas i boken Ett liv, en tid – Åren 1994–1973 genom kameraögat, som kommer den 7 maj.
Armod
Dig, stora fattigdomens barn,
dig binda inga band och garn;
du slår dig fri
och lefver gladt
ett rackarlif i graänder,
du gladt dig roar dag och natt
och skyr ej smuts på händer.
Ej någon ömkan du begär.
Du heller ingen värdig är:
med tjuveri och lurendrej
du skaffar dig små fröjder,
och fri du är och längtar ej
till soligare höjder.
Men du, o bleka, skygga barn,
som är i bur och binds i garn,
ska vara ren och vara snygg
och räcka vackra tassen
och ej har nöjet vara stygg,
du barn af medelklassen!
…
Bak pelargonier i blom
du tynar bort i ynkedom,
och dina drömmar ta ej fart
bak fönsterrutor skumma
och skrumpen sitter du där snart
som gubbe och som gumma.
…
Ett öppet armod ståtar stolt
i trasor, och har icke sålt
sin själ att sakta vissna ner
bak ämbetsverks pulpeter.
– O, bättre fria luften är
än billighetstapeter!
Du medelklassens barnaflock,
som går försiktigt som på sock
du får med far dins lagda plagg
på samma gång hans tankar
och utan mål och utan plagg
i samma spår du vankar.
De andra! Deras tankar gå
som glada lärkor mot det blå
och det kan hända att en gång
de gå som svarta gripar
mot skyn vid vilda strupars sång,
när rikedomen lipar!
Anders Österling 1901
…
Som sagt, inbjudan till bokpresentation och mingel kommer att skickas till alla jag kan tänka mig har intresse av boken. Men alla ni andra som är intresserade är också välkomna. Det är bara att anmäla sig till forlag@warne.se eller till mig knut@lindelof.nu, senast den 3 maj.
Alltså, VÄLKOMNA till CANEVAZ GALLERY på Vasagatan 5B i Göteborg, tisdagen den 7 maj klockan 18.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Percy Lundwall, Anders Österling, originaldikt, Armod
Österling tillhör inte mina personliga favoritlyriker, men den här dikten förmedlar sannerligen ett originellt perspektiv på klassamhället. Skicka den till Peter Englund i Svenska Akademien (där Österling var ständig sekreterare)! De aderton är säkert intresserade …
Jag har tyvärr ingen mejladress. Förresten, jag såg Peter Englund häromda’n på Café Linné här i Uppsala. Han nästan snubblade över Kristoffers och mitt bord, med sin kaffekopp och det lilla bullfatet. Han kan tipsas. Men han får inte ta den utan lov.
Visst är dikten lite näpet reflekterande. De var 17 år 1901 (födda 1884).