Angela, är du så oskuldsfull som du vill verka?

Angela Gui

När jag fick ögonen på “Dips”, SVT:s satiriska serie om UD, var min spontana reaktion “Vad i helsike är det här?” Jag kunde omöjligen tro att det var en oskyldig satir. Satir är mer eller mindre alltid politisk, satiren ger en flyktväg om det börjar hetta till:

– Vi bara skämtade!

Utvecklingen av affären Gui Minhai blir allt egendomligare och framstår mer och mer som ett 7:e avsnitt i SVT:s serie, om “tre helt inkompetenta diplomater, som med Sveriges anseende på sina axlar hopplöst försöker göra raketkarriär på landets finaste och hemligaste arbetsplats: Utrikesdepartementet.” (SVT:s ordval i trailern).

Sittande ute i skogarna norr om Uppsala med Svenska Dagbladet som enda källa kan man lägga följande pussel:

5 januari: Enligt Margot Wallström arbetar UD arbetar “väldigt hårt” med den svenske förläggarens fall.

Vi tar ett steg framåt och ett tillbaka ibland. Vi står i kontakt med hans dotter och har genom påtryckningar sett till att han fått medicinsk hjälp, säger hon i en nyårsintervju med TT.

Fallet Gui Minhai ingår i det dagliga arbetet på utrikesdepartementet, som står i ständig kontakt med Kinas Sverigeambassadör [den senare så förtappade Anna Lindstedt] och den svenska ambassaden i Peking, enligt Margot Wallström:

Målet är att han ska släppas fri, vi arbetar för det efter alla spår vi kan hitta. Jag skulle gärna ta emot tips om vad vi skulle kunna göra mer.

17 januari: Ola Wong rapporterar från Folk och försvar i Sälen att Kina aldrig tidigare har varit så i fokus. Försvarsministern, moderatledaren, Försvarsmaktens underrättelsetjänsts chef, en forskningsledare vid FOI m fl, alla hade de hårda, varnande ord att säga om Kina som “säkerhetshot”.

Författaren Kurdo Baksi går, med anledning av fallet Gui Minhai, till angrepp på Kina och svensk diplomati i en debattartikel i SvD: “Svensk diplomati förlänger Gui Minhais ofrihet”. Det meddelas samtidigt att det ska ske en manifestation för Gui i Stockholm den 30 januari.

21 januari: Kinas ambassad hävdar att Kurdo Baksi “hittar på rykten och lögner” och “fabricerar fakta”. Sveriges författarförbund förklarar att de ställer sig inte bara bakom “utan sida vid sida med Kurdo Baksi i hans arbete med att få hem den svenska medborgaren Gui Minhai”.

24-25 januari: Några dagar senare deltar Baksi tillsammans med Angela Gui, svenska ambassadören Anna Lindstedt, Cecilia Lindqvist och Torbjörn Lodén på det hemliga två-dagarsmötet på Sheraton Hotel med representater för den kinesiska sidan. När detta skrivs har bara Angela Gui, Kurdo Baksi och Torbjörn Lodén redogjort för vad som utspelade sig på mötet. Lodén säger att han drog sig ur när det började severas champagne och talas om god middag. Vad skulle det vara för misstänkt i det, han var ju ändå på Sheraton!

26 januari: SvD rapporterar något som måste ha hänt dagen innan, d v s att efter mötet på Sheraton sade Kurdo Bakso att Kinas ambassads agerande i fallet Gui Minhai nu rapporteras om i internationell press, en uppmärksamhet han tror kan gynna Gui Minhai. Är det så säkert? I andra liknande fall med andra länder har tystnad varit viktig.

28 januari: Angela Gui, som nu återvänt till England, engagerar sig offentligt för att hindra kinesisk TV att etablera sig i Storbritannien. Hon uppmanar brittiska myndigheter att dra in CCTV:s sändningstillstånd, efter uppgifter om att kanalen drivit och sänt framtvingade och falska bekännelser av hennes far. Är detta så hemskt taktiskt om hon vill få ut sin pappa?

3 februari: I en “exklusiv” intervju i SvD berättar Angela Gui om det hemliga mötet på Sheraton en dryg vecka tidigare, men hon vill inte avslöja var det var eller hur många personer som deltog. Av intervjun, som här återges in extenso får man ett intryck att det är viktigare att skapa massmedial uppmärksamhet än att få loss fadern. Det kan man förstå från en politisk utgångspunkt, men det kan ju inte ha gjort UD:s jobb lättare. Här intervjun:

– De presenterade sig som mellanhänder och sa att de haft samtal och fått information direkt från kinesiske ambassadören Gui Congyou i Stockholm. Det fanns en möjlighet att min far kan släppas i framtiden men att han måste prövas i domstol först, berättar Angela Gui.

De ansträngde sig extremt för att ge intrycket av att de var trovärdiga neutrala parter som ville hjälpa. De lovade också att ordna visum till henne för att åka till Kina. Men då var hon tvungen att hålla tyst och även se till att inga medier gav mer uppmärksamhet kring fallet.

– Det skulle gynna min pappas situation, men om jag inte gick med på det skulle jag aldrig få träffa honom mer.

– Var de trovärdiga i dina ögon?

– Det kändes inte trovärdigt att de ville hjälpa mig och att min pappa ska bli fri. Däremot var de trovärdiga i att deras uppgift var att få mig att gå med på förslaget och att det ska bli en rättegång ganska snart. De ansträngde sig extremt för att ge intrycket av att de var trovärdiga neutrala parter som ville hjälpa. Men de var också noga med att få mig att förstå att de haft samtal med ambassadören i Stockholm. Bland annat visade de bilder från ambassaden.

– Sade du nej direkt?

– Nej, jag övervägde ett tag, men kände snart att det är helt bisarrt. De förväntar sig att jag ska gå med på ett tystnadslöfte i utbyte mot ett visum och ett godtyckligt löfte att chanserna blir bättre för att min far ska släppas fri. Jag är besviken på att de tar till en sådan här taktik och har svårt att förstå att de verkligen tror att jag är så dum, säger hon och tillägger:

– Det är viktigt för mig att helhjärtat markera mot det här. De ska inte lyckas tysta sina åsiktsmotståndare. När det gäller Kina finns ju heller aldrig några garantier att de infriar löftet om en mildare dom eller ett frisläppande.

Angela Gui pekar på att man från kinesiskt håll flera gånger på senare tid valt att använda rättsliga åtgärder mot personer från länder som man inte har särskilt bra relationer till.

– Det skaver med Kanada och nu senast med en person från Australien som blivit gripen och häktad. Det är också känt att kinesiska myndigheter försöker gömma undan rättegångar, särskilt när det gäller högprofilerade fall. Man vill undvika all uppmärksamhet i medierna när man dömer personer till mycket hårda straff. Det ska inte ske i min fars fall, därför är det viktigt att det kommer ut.

– Finns det ingen risk att situationen nu försvåras för din pappa när de inte lyckats få din tystnad?

– Det påverkar säkert på något sätt, men jag tror att det är viktigt att mediebevakningen inte slutar. Om den gör det skulle det vara mer skadligt för min pappa än om jag skulle välja att vara tyst, säger hon. Återigen, vad är det viktigaste? Att få ut din pappa eller bedriva en politisk kampanj?

13 februari: Tio dagar senare avslöjar Angela Gui på sin blogg mer om två-dagarsmötet på Sheraton, bland annat att Sveriges ambassadör i Peking, Anna Lindstedt, varit där. UD säger att man ska utreda Anna Lindstedt och uppger att man fått kännedom om mötet först i efterhand, vilket anges som ett av skälen till att Lindstedt nu utreds.

Om nu man jobbar så hårt med saken, som Margot Wallström sade den 5 januari undrar man varför ingen på UD reagerade redan 3 februari när Angela Gui gick ut med sina ganska avslöjande intervju i SvD.

14 februari: Säpo uppger att man bedriver en förundersökning efter att mötet blivit känt. Förundersökningen leds av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

15 februari: Utrikesminister Margot Wallström kommenterar kritiken mot Sveriges Kina-ambassadör. Wallström uppger att UD inte hade kännedom om mötet och att man ser väldigt allvarligt på händelsen.

16 februari: UD förtydligar att ingen som arbetar med Gui Minhai-fallet haft kännedom om mötet. UD vill inte svara på frågan om det då finns andra personer, och i så fall vilka, som haft vetskap om mötet som ägde rum i Sverige.

17 februari: Angela berättar för SVT:s Agenda att hon tror att ambassadören hade goda avsikter, men menar att det rör sig om dåligt omdöme.

– Hon förhandlade med affärsmännen, och sade att hon som en del av en överenskommelse skulle kunna tänka sig att be om ursäkt för händelsen med de kinesiska turisterna i Stockholm och satirprogrammet Svenska Nyheter.

De två händelserna ska alltså Lindstedt ha erbjudit sig att be om ursäkt för.

Lindstedt ska även ha sagt att hon kan tänka sig att på svensk TV bli intervjuad om den ljusa framtid som skulle finnas för svensk-kinesiska relationer. Hon ska dock ha varit tydlig med att en överenskommelse måste börja med att Gui Minhai kom hem till Sverige.

18 februari: Medan andra medier som DN och SVT fortsätter att dra på för fullt, verkar SvD ha intagit en mer avvaktande attityd. Kanske tycker de att det hela “luktar”. En dotter vars prioritet är att få ut sin far från Kina skulle näppeligen agera på detta provokativa och nyckfulla sätt, såvida det inte fanns en annan agenda i bakgrunden.

I inlägg hos Global Politics och steigan.no har jag ifrågasatt om den fängslade förläggaren är en bra symbol för dem som vill stödja den demokratiska kampen i Kina.

Bílder från tv-serien “Dips”, som enligt SVT:s reklam är en “humorserie om Sveriges roll som internationell moralisk supermakt”. Bildena är ur avsnitt 1 “Svensk-kinesiskt pang-pang”

En helt annan sak är den mellanstatliga kontroversen mellan Sverige och Kina vad gäller hans fysiska person. Oavsett om Gui gjort sig skyldig till brott eller inte har Sverige all rätt att kraftfull agera för att komma i kontakt med honom och bistå honom på alla sätt, även söka få honom till Sverige. För detta behöver han inte vara “oskyldig”, det räcker med ett svenskt medborgarskap.

Som saken nu utvecklats börjar det alltså likna ett 7:e avsnitt i serien “Dips”. Angela Gui är uppenbarligen så intresserad av att plocka politiska poäng att hon äventyrar svenska UD:s agerande. Svenska UD å sin sida riskerar med överdrivna och okoordinerade uttalanden att i onödan försämra relationerna med Kina. Vi minns alla hur man för några år sedan först var stor i orden gentemot Vitryssland bara för att sedan nesligen bli tvungen att krypa till korset. Vi har inte UD för att driva välmenande politiska kampanjer, åtminstone till synes välmenande kampanjer, utan att på kort och lång sikt slå vakt om vad som gäller för att vara Sveriges intressen.

  4 kommentarer for “Angela, är du så oskuldsfull som du vill verka?

  1. Bertil Carlman
    2019-02-20 kl. 12:04

    Denna artikel undrar jag om inte t.ex. SvD skulle kunna publicera!? Eller Aftonbladet/Kultur?

  2. Stina Jonsson
    2019-02-20 kl. 12:08

    Ja men, nog är ändå Wallström värst. Att som chef gå emot en anställd i pressen, låta Säpo börja utreda och släppa kommentarer om åtal utan att först ha pratat med den anställda. Säga offentligt att man inte har en aning om vad den anställda sysslat med och på det sättet avslöja den totala inkompetensen. Man skäms.

  3. 2019-02-21 kl. 8:49

    “Det skulle ju kunna vara så att Angela G inte uppträder helt logiskt eftersom det är en mänsklig tendens att inte uppträda helt logiskt i alla lägen, särskilt inte om det är en kris på gång” (antar jag att en försvarsadvokat skulle säga).

    Men det kan ju också vara logiskt om man vill förlänga krisen genom att trampa den viktigaste parten på tårna. Kanske det är en del i en mer allmän antikinesisk linje som dirigeras från USA: tänk på Huawei-affären, och att det de senaste dagarna kommit skrämselartiklar om kinesiska studenter/agenter i Sverige.

    Själv säger jag varken “bu” eller “bä”.

  4. Anders Persson
    2019-02-21 kl. 19:05

    I min artikel skrev jag bl a “Om nu man jobbar så hårt med saken, som Margot Wallström sade den 5 januari undrar man varför ingen på UD reagerade redan 3 februari när Angela Gui gick ut med sina ganska avslöjande intervju i SvD.”

    Svaret kom i dagens DN där vi får veta att samma dag, söndagen den 27 januari, ringer hon UD och berättar alltihop.

    Enligt DN:s källor ombeds hon komma till Stockholm för att berätta i detalj om vad hon upplevt. På måndag morgon 28 januari kontaktas också Anna Lindstedt, nu är tillbaka i Peking, och beordras att omedelbart komma till Stockholm.

    På torsdagen den 31 januari inleds formella samtal med Anna Lindstedt på UD och en intern utredning tillsätts. Några dagar senare, söndagen den 3 februari, går Angela Gui ut med sin “exklusiva” intervju i SvD.

    Fredagen 8 februari startar åklagaren en förundersökning och 13 februari gör Angela Gui det hela känt för alla på sin blogg!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.