Löpsedlarna 3 juni 2019

Tydligen hade sommaren inletts lite svalt och regnigt. Men nu skulle det alltså bli ”Afrikavärme”, 30 grader eller så i snitt. Äntligen.

Å ena sidan har jag hela mitt vuxna liv hört svenskar klaga på att det är så kallt i deras land, och mörkt. Å andra sidan oroar sig nu många för att medeltemperaturen kanske ska öka någon grad det kommande halvseklet. Men vore inte ett varmare klimat skönt?

För några år sedan satt jag vid ett middagsbord med släkt i släkten. Det var vid skånska kusten, god mat och mycket mat och mat i rättan tid, som de säger, fast på skånska. Jag hade åkt tåg och buss dit, njutit av landskapet och anlänt hungrig. En annan gäst, ”Elsie”, hade kört bil 30 mil och skulle stanna några dagar. Elsie berättade att hon aldrig åkte tåg eftersom de var försenade eller inte alls kom fram. Hon fortsatte med en historia om en person från Söderhamn som skulle till Göteborg för att hålla en föreläsning. Föreläsaren tog tåget till Arlanda för att där byta till flyg till Landvetter och sedan buss eller taxi till Göteborg. Men tågets dörrar gick inte att öppna, så efter fruktlösa försök fortsatte tåget till Stockholm utan att någon kunnat kliva av och ta flyget. På Stockholms C fanns resurser att öppna dörrarna, och föreläsaren fick en tågbiljett till Göteborg. Också det tåget var det problem med, men jag har glömt vad.

Elsie var i 50-årsåldern, hade en make som verkade hygglig om än något av en pratmakare. De hade tre välartade söner nyss utflugna eller på väg ut i vuxenlivet. Men Elsie berättade om allt som inte var som det skulle. Hon hade gått i väggen och hade varit sjukskriven i snart sex månader och hoppades på sex månaders förlängning. Livet, och inte minst vädret, i Sverige var påfrestande.

Plötsligt sade hon: ”I princip klarar jag inte av en till vinter i Sverige”. Sedan blev det moltyst ända tills någon började prata om årets ålafiske.

Jag har lyssnat på många andra mer rutinmässiga klagomål på det svenska vädret. Kyla och mörker. Deprimerande. Snö. ”Om vi bara slapp snön”.

Lyckliga jag, som bor i Kalifornien! Jag borde kanske visa mer empati. Tag Sacramento, vår huvudstad (500.000+ invånare): Under i genomsnitt 73 dagar per år överstiger maxtemperaturen 32 grader, och under 14 dagar i snitt är det 38 grader varmt.

Men inget går väl upp mot Phoenix, Arizonas huvudstad i ett metroområde på över 4 miljoner invånare. Den högsta medeltemperaturen för juli är 41 grader och den lägsta i augusti 29 grader.

Men nu var ju kylan det stora problemet. I Stockholm varierar medeltemperaturen i januari och februari mellan –1 och –5 grader. Hu, så hemskt.

Hur är det då i Minneapolis i ett storstadsområde på ca 4 miljoner? Medeltemperaturen i januari varierar mellan –5 och –14 grader. Torsdag 19/12 förutspås –11 grader vid lunchtiden.  I snitt får de 30 cm snö i december och 138 cm per år, men vintern 1984 fick de 2,5 meter.

Men Kiruna då, säger ni förstås. Metropolen uppe i Lappland? Januaris medeltemperatur ligger mellan –10 och –19 grader! Imponerande, javisst. Men inte mycket värre än det dubbelt så stora Bismarck, huvudstad i Norddakota, med –9 till –13 grader, nästan dubbelt så kallt som i Luleå.

Den lilla staden Bode i Kalifornien bör också nämnas. I snitt har de 308 frostnätter per år, ofta 20 grader kallt. Dessutom får de varje år 2,4 meter snö. I och för sig är det en spökstad på 2,5 km höjd som övergavs för 100 år sedan, dock inte för att det var kallt om natten, utan för att guldet sinade.

Idén verkar vara att solsken (Löpsedel: ”Här är solen!”) och värme gör en glad, och mörker och kyla deprimerad. Men det är ju inte särskilt kallt i Sverige. Dessutom är inomhustemperaturen högre än någonsin och kläder och skor varmare, lättare och bekvämare än förr. Få svenskar arbetar utomhus om vintern, och de flesta som gör det sitter skyddade i uppvärmda hytter. Mörkret lyses upp av el som ingen annanstans. Nätterna igenom lyser en gatlampa ner på stenmuren och gruset vid avtagsvägen till ett hus bebott av två personer i min hemby, sommar som vinter. Stjärnhimlen kan vara svår att få syn på.

Har ”mörker” och ”kyla” blivit syndabockar för något annat?

Föregående artikelNormalkvinnans huvuduppgift: maka och mor
Nästa artikelKORTEN PÅ BORDET I U-BÅTSFRÅGAN!
Bengt Svensson
Bengt Svensson Blev lärare jobbade sedan i Tanga vid Indiska Oceanen i Tanzanias, då anställd i Sidas ”fredskår”. Sedan USA. Har bott i samma hus i San Francisco i ett kvartssekel och i stan längre än någon annan stans. Arbetat en period i Sunnyvale, ”Silicon Valley”.

9 KOMMENTARER

  1. -10 i Chicago upplevs mycket kallare än samma temperatur i Minneapolis. -1 i Göteborg upplevs kallare och jobbigare än -10 i Kiruna. Vind, luftfuktighet och annat har också stor betydelse för hur kyla upplevs.

    Och du har glömt en sak. Det är mycket mörkare i Sverige under vintern än i Minnesota eller North Dakota. Mycket mörkare. Det kanske påverkar folk i negativ riktning. Eller vetenskapen vet att det påverkar folk negativt att leva i ständigt mörker (Kiruna på vintern) eller nästan ständigt mörker med ihållande regn från sidan i flera dagar (Göteborg på vintern).

    Alla svenskar måste också transportera sig från jobbet till hemmet och omvänt. Precis som i USA. Det är knappast en större andel av befolkningen som arbetar utomhus i USA på vintern än i Sverige så den kommentaren är ju onekligen lite löjlig.

    Och ja, när ljuset och värmen återvänder så blir folk i Sverige lyckliga. Du kanske har glömt bort det?

    Det känns som om du inte tänkt färdigt innan du skrev.

  2. Den ideala platsen i Kalifornien är Monterey, en ort som jag av meteorologiska skäl vistats i längre och kortare perioder. Den ligger mellan San Francisco och Los Angeles, men – framför allt – vid Stilla Havskusten. På sommaren ligger dagstemperaturen vid 20, på vintern vid 15. Då regnar det också var tredje dag, annars nästan inte alls.

    Förstaden där man ska bo är Carmel som ligger ännu lite längre ut vid kusten. Där bor eller bodde inte bara Clint Eastwood och var borgmästare, det var också här som Vilhelm Moberg skrev sina invandrarböcker.

    Vindarna ute till havs är övervägande nordliga. De driver därför ytvattnet söderut. På grund av corioliseffekten avlänkas vattenrörelsen åt höger, dvs utåt från land. Det ger tillfälle för djupare och kallare vatten att komma upp till ytan. Därav det svala klimatet vid de kaliforniska kusterna i allmänhet och på den udde där Montery och Carmel ligger, i synnerhet.

    Trakten är unik i USA eftersom man aldrig behöver installera luftkonditionering!

  3. Bengt, tack för en trevlig berättelse. Som boende i Söderhamn undrar jag vad det var för jeppe som inte valde att åka tåg hela vägen från Söderhamn till Göteborg. Jag har ofta rest den sträckan och vet att det tar ungefär samma tid med tåg som med flyg, och du slipper krångel med incheckning på flygplatsen. Leve tågen!

    Sedan: Vad tur att middagssällskapet kunde prata om ålafiske för att komma ur den pinsamma tystnaden. Nu när ålarna är på tillbakagång, och det samtalsämnet är borta, finns det väl inget annat råd än att höja rösten till de som klagar på det svenska vädret: Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Efter många decenniers friluftsliv på havet och i skogen kan jag verifiera denna devis. Leve anoraken och långkalsongerna!

  4. Anders P!
    För folk som vill att utomhustemperaturen ska vara 20 grader om sommaren och 15 om vintern är förstås Monterey idealisk. Var skulle du placera Norrköping, Moskva, Ystad, Salt Lake City, London och Zanzibar på skalan?

    Anders S:
    Egentligen var det nog främlingskap jag ville skriva om. Jag tycker det har ökat i Sverige de senaste decennierna. Också främlingskapet inför den fysiska omgivningen på promenadavstånd från bostaden. Jag tror inte det har med vädret att göra. Tidigare kunde utländska iakttagare påstå att Sverige var landet där det inte fanns någon alienation.

    Till sist önskar jag att profeterna på SMHI ska komma med ett julens glädjebudskap om 15 graders värme och regn högst var tredje dag.

    God jul!

  5. Medierna talar om +47 grade C i Australien. Jo det var vad som uppmättes en dag i öken- eller stäppomådena för några dagar sedan. Nu ligger temperaturen på normala 25-30 grader C också i Sydney och Melbourne. Denna serier av kartor visar hur temperaturen varierat i Australien den sista tiden.

  6. På sanningssökande SVT:s sajt kan man läsa hur det varit 19 grader i Norge. SVT:s norska kollegor har däremot så mycket ärlighet i kroppen att de berättar att det är fråga om ”föhn” ett mycket lokalt fenomen som uppstår där vinden passerar över en fjällkedja. Norsk läsövning: Ifølge meteorolog Martin Granerød er det fenomenet føvind som gjer at det blir så varmt innerst i fjordane i Møre og Romsdal, noko som ikkje er uvanleg.

    – Det tyder av vi har ville luftmassar frå sør. Når dei kjem på nordsida av fjella, blir dei varma opp på veg ned igjen. Då blir det varme temperaturar, seier Granerød. i/

    Den fuktiga luften kondenser på vindsidan av berget. Det värme som gick åt att bilda vattenångan frigörs då (latent värme) och värmer upp luften när den sedan glider ner på läsidan.

  7. SVT nämnde inte ”föhneffekten” i texten, men direkt under hänvisar de till det här för den intresserade.

    Man får lätt ett intryck av att du, Anders P, menar att temperaturrekord som beror på föhnvindar inte är några temperaturrekord.

  8. Bengt S!
    Man har haft föhn i de norska fjällen i miljontals år, ända sedan fjällen skapades. Det kan hända att +19 grader är mer än de haft de senaste 100-150 åren då det varit mer typiskt med 16, 17 eller kanske 18 grader i samma vädersituation. Men om nu atmosfärens medeltemperatur har ökat med någon grad så är det ju inte oväntat att rekordet ökar från 18 till 19 grader.

    Sedan jag tittat på SVT:s filmsnutt ringde jag upp mina kära kollegor på SVT och läste lagen för dem. Förklaringen som ges missar helt den främsta mekanismen bakom föhneffekten: det värme som frigör på lovartsidan när den fuktiga luften kondenserar är det som VERKLIGEN värmer upp luften. Med de mekanismer som nämns på videon skulle det inte bli mer än de 5-6 grader man hade i övriga Norge!

    Egendomligt nog har någon på SVT:s väderredaktion begripit det här ty förklaringen här på är helt riktig.

    Alltså: föhnvindarna har blivit 1 grad varmare de senaste 100 åren, inte 10 grader.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.