Antonia Ax:son Jonsson visade upp sig i sitt sommarprogram (2008-07-15) som en välformulerad och helgjuten överklasskvinna. Inte en sekund darrade hon på manschetten. Hon kände väl sitt värde. Därför blev det ett mycket bra program.
Det är viktigt att lyssna och lära av de makthavare som verkligen besjälas ända ut i fingerspetsarna av sin upphöjdhet. Det är ingen slump att de förmår lägga folk för sina fötter. Det överhetsklingande språket satt för en gångs skull på en person som stod för sin klass. Utan att urskulda sig. Antonias bakgrund med brasiliansk mamma (med portugisikt kolonialt ursprung) och svenske ”familjeföretagaren” som pappa, en lycklig tidig barndom i en levnadsglad, äventyrlig och spännande omgivning formade henne till en stark och skapande människa (kvinna).
Hennes intresse för människor var äkta, vilket alltså är fullt möjligt även inom överklassen. Hon hade fostrat barn som hon förstått måste få gå sina egna vägar – för att så småningom frivilligt komma hem till ”familjeföretaget”. För att inte tappa kontakten med det bedagade koloniala portugisiska arvet i Brasiliens återvände hon varje år till sin barndoms domäner. Hon skrämdes med fascinerades av de oförenliga kulturkrafterna i dansens och musikens virvlande brasilianska hetta.
I slutet av programmet slarvade hon emellertid över hästarna och politiken. Då slog flosklerna igenom och ytligheten skorrade till. När hon berättade om sitt politiska uppvaknande i samband med löntagarfonesstriden, stack plötsligt bockfoten fram ordentligt. Då hamnade hennes attityd mitt i en känd verklighet. Hennes bild av Sverige och Upplands Väsby kommun är brukspatronens. Tillsammans över alla (klass-)gränser kan vi skapa en bättre värld.
Men det var som sagt en mycket intressant berättelse. Med sådana representanter är öveklassen svårslagen.
Knut! Nu blev du lite väl bitsk! Inte ett ord om vad entrepenörsfamiljen Ax:son (din s.k överhet)gjort för Sverige. Jag bor i det lilla samhället Ängelsberg i norra Västmanland där Antonia Ax:son Jonsson´s förfader skapade välståndet tillsammans med sina medarbetare som han värdesatte. Han uppförde de första prefabricerade husen till sina smeder vid bruket 1921 som arbetarbostäder. I ett av husen bor jag numera – en rektor sprungen ur en arbetarfamilj. Min far var byggnadssnickare -röstade liberalt – ville gå ur SAP som han var tvångsansluten till genom facket på 40-talet. Hans boss (S-märkt) gillade inte detta, så han blev mobbad på sin arbetsplats. Vägen ur det (V) (S) helvetet var att bli sin egen.
Det finns olika sätt att berätta om svenska samhällets framväxt och utveckling och om under- och överordningens principer. Nu fick du min version ur levande livet. Den har format min tro på valfrihet och alla människors betydelse.
Tack för dina synpunkter. Det var en skillnad på himmel och helvete att ha en omtänksam eller slavdrivande husbonde. Att mobbning och maffiametoder förekommit bland hög såväs om låg vet vi också. Men bruksandan innehåller en syn på människa som jag inte omfattar. Men Antonia är en beundransvärd person ändå och gjorde ett lärorikt program.