Är clartéisterna för mycket “leninister”?

Benny Andersson, Clartés främste Leninexpert

Om jag säger till någon av mina vänner i Clarté att han eller hon är en “god leninist” uppfattas detta säkert som en komplimang. Men med nedanstående reflektioner vill jag ifrågasätta om det behöver vara det; Lenin hade också sina svaga punkter.

När jag för ett år sedan började arbeta mig igenom vad som hände under ryska revolutionen 1917, nästan dag för dag, var det många saker som förvånade mig. En sådan var att bolsjevikerna, liksom de andra vänsterpartierna, blev så hemskt överraskade när revolutionen bröt ut i februari (mars enligt vår tideräkning). Lenin hade ju bara några veckor dessförinnan inför en samling schweiziska socialister frågat sig om han någonsin skulle få uppleva en revolution i Ryssland. Också Alexandra Kollontaj har berättat hur absolut överraskad hon blev där på  lokaltåget i Oslo när hon i en medpassagerares tidning kunde se rubriker om “Revolution  i Ryssland”.

Att Lenin, Kollontaj och flera andra befann sig långt utanför Ryssland och Petrograd är ingen förklaring. Inte heller att det var krig och svårt att få tag på tidningar och annan information. Som jag diskuterade i mitt 3:e avsnitt i serien om 1917 “Kunde man ha anat revolutionen i förväg?” var tidningarna i Europa, på både sidor om stridslinjen och bland de neutrala länderna vintern 1916–17 fulla med spekulationer om ett kommande ryskt sammanbrott eller revolution.

Till och med på den uppländska slätten kunde prenumeranter av Uppsala Nya Tidning läsa insiktsfulla analyser av de skarpa motsättningarna mellan den styrande tsaristiska regimen och de borgerliga oppositionen. Också Lenin var underrättad om denna motsättning, men han ansåg att den var ointressant, båda falangerna var fiender till arbetarklassen. I avsnitt 4, “Men vad tyckte Lenin?” menade jag att “Lenin hade blicken för mycket riktad på tecken på en socialistisk revolution och förbisåg eller underskattade motsättningarna inom den härskande klassen”.

Ty det var inte de revolterande massorna på Petrograds gator som i mars 1917 störtade tsardömet, utan just den borgerliga opposition som ville ha en effektivare krigföring. Och tsarens abdikation gick lugnt till i en järnvägsvagn i Pskov, fjärran från vimlets yra.

Men inte kunde Lenin och bolsjevikerna stödja de borgerliga krigsaktivisterna? Näää, inte efter revolutionen; då  blev de huvudfienden.  Men före revolutionen hade Lenin och  bolsjevikerna allt att vinna på deras seger, med monarkins nederlag. Detta kan man läsa sig till mellan raderna i vad Lenin skrev, men han verkar inte ha insett det själv fixerad som han var, likt våra dagars clartéister, vid den grundläggande motsättningen mellan arbete och kapital.

Man kan fråga sig hur det kom sig att Lenin lade sig till med detta “tunnelseende”, men det får bli en annan gång.

  32 kommentarer for “Är clartéisterna för mycket “leninister”?

  1. Anders Persson
    2018-01-12 kl. 21:22

    Tro det eller ej, men samma dag som min text kom upp på lindelof.nu dök denna upp på clarte.nu.

    För att undvika missförstånd vill jag framhålla att jag hyser en stor respekt för Benny Anderssons kunnande, både i samtidshistoria i allmänhet, Rysslands och Sovjetunions i synnerhet. Vad han skrivit här om Lenin är väl värt att läsa och begrunda.

    Men om nu Lenin är den store läraren som bildade “skola”, var är alla hans elever? Normalt brukar ju stora tänkare, filosofer eller vetenskapsmän ha en svärm av yngre förmågor som för deras verk vidare, in i vår tid. Den som vill förstå solsystemets dynamik och fysik är inte bara hänvisad till Galileos och Newtons skrifter. Hur kommer IT och Internet som verktyg i imperialismens tidsålder fram i Lenins verk?

  2. Björn Backengård
    2018-01-13 kl. 1:26

    Tack Anders Persson för länken till debattartikel hos Clarté. Jag har läst.

    Samma person, som spolar ut denna ordmassa för att få tyst på någon annan, skriver på annat håll dumheten att “Huvuduppgiften i dagens Sverige är att organisera försvarskampen mot den svenska borgarklassen”.

    Eller, det är inte en dumhet. Det är försök att provocera fram misstag inom rörelsen för fred och mot Nato-anslutning.

    Debattartikeln rekommenderas starkt till läsning!

  3. Torgny Forsberg
    2018-01-13 kl. 9:56

    Anders P!
    Men är det någon skillnad på dagens vänster (Tony Blair, Svensk Socialdemokrati mm) som idag hotar vad som kan hända om Sverige skriver på konventionen om kärnvapenförbud (Natos generalsekreterare Socialdemokraten Jens Stoltenberg i dagens DN) och den Socialdemokrati som svek vid första världskriget 1914? Då som nu stöder man de imperialistiska krigen som utförs av ”väst makterna” som vill pådyvla värden sin ordning. Så en Leninistisk hållning är väl att – som Myrdal – bryta med den falska vänster och söka allianser på annat håll för att försöka motverka kommande krig.

  4. Bo Persson
    2018-01-13 kl. 12:06

    Björn Backengård!
    När vi idag efterfrågar en antiimperialistisk fredsrörelse med samma regler för medlemskap som vi hade i Svenska Afghanistankommittén på 80-talet så anklagas vi av Clarté med Benny Andersson för att gå högerextremismens ärenden. Och det är intressant för just på 80-talet anklagades vi i Svenska Afghanistankommittén också för att gå högerextremismens ärenden. Men då var det inte Clartévänstern som stod för anklagelserna, utan den tidens Sovjetvänster.

  5. 2018-01-13 kl. 13:21

    Benny Anderssons har skrivit flera bra artiklar i tidskriften Clarté, men hans skriverier på Clartébloggen är tyvärr ofta inte av detta slag. Lenins devis var ”konkreta undersökningar av konkreta förhållanden”, medan Benny alltför ofta gör påståenden utan närmare analys.

    Jan Myrdals medverkan i Nya Tider och som inbjuden talare på konferens tillsammans med presidenten för Moldavien (som arbetar för en alliansfri politik, som nog skulle vara bra om Sverige och andra EU-länder) sägs vara armkrok med högerpopulister (eftersom några sådana även deltog i konferensen). Huvudmottsättningen är viktig. Sverige är ett litet imperialistiskt land i beroende av USA-imperialismen. Särskilt monopolkapitalet. Man kan förena åsikten att huvudmotsättningen i Sverige går mellan arbetarklass och kapitalistklass med att prioritera arbetet mot svenskt närmande till Nato och USA. Det är en anti-kapitalistisk och antiimperialistisk verksamhet, som riktar sig mot den det svenska monopolkapitalets starkaste stöttepelare.

  6. Anders Persson
    2018-01-13 kl. 15:47

    Torgny F m fl!
    Varför måste vi alltid hänvisa till Lenin? Hans och socialdemokratins linje före 1914 var att arbetarklassens styrka och enhet i sig skulle förhindra krig. Någon sådan situation har vi inte idag.

    När denna linje sprack 1914 blev bolsjevikernas linje att omvandla världskriget till nationella inbördeskrig, vilket lyckades i Ryssland och delvis i Tyskland. Men inte heller detta stämmer med dagens läge.

    Vad som gäller idag är att tillämpa något som Lenin aldrig fick erfarenhet av, nämligen “enhetsfronten” som i marxistiska termer formulerades först på 1930-talet av Mao Tsetung och Georgi Dimitrov är speciellt klargörande. Benny A. försvarar sig med att enhenhetsfrontspolitiken infördes i Kina först 1936-37 “när japanska trupper stod långt inne i Kina”. Det är nog sant, men det var för att ultravänsteridéer liknande våra dagars clartéisters bromsade, vilket utreds i Maos artikel “Om politik”.

  7. 2018-01-13 kl. 19:05

    Nästan 50 år har gått sedan jag läste boken om Enhetsfronten och folkfronten mot fascismen. Den utgjordes främst eller enbart av tal av Kominterns dåvarande generalsekreterare G. Dimitrov, från Kominterns världskongress i Moskva 1935. Boken ansågs som mycket värdefull för oss här hemma i FNL-grupperna. Och är det säkert än idag. Georgi Dimitrov var generalsekreterare för Komintern 1935–1943 samt Folkrepubliken Bulgariens grundare och premiärminister 1946–1949.

  8. Bo Persson
    2018-01-13 kl. 20:51

    Anders P!
    Clarté är principiella motståndare till klassneutrala enhetsfronter. De har alltid argument mot dem. Om det inte är det ena så är det det andra. Ja det är detta motstånd som definierar dem.
    Och därför finns det inte heller några argument som är så dåliga att de inte kan användas mot t ex Jan Myrdal och Stefan Lindgren. Båda dessa är en utmaning mot deras existens. Det är en kamp på liv och död.

  9. Björn Backengård
    2018-01-14 kl. 1:06

    Jag rekommenderade läsning av Benny Anderssons debattartikel. Se länk i en kommentar 12 januari kl 21:22. Är artikeln så märkvärdig, förutom dess längd? Jag tror inte det. Se här:

    “På grund av dessa oklarheter och missuppfattningar [hos Lenin] är “Imperialismen” [bok av Lenin] ett verk som inbjuder till vantolkningar.”

    Men om det finns vantolkning så måste det finnas en riktig tolkning. Här känner författaren tydligen till en riktig tolkning av oklarheter! Lite längre ner anser han sig visa detta.

    Det finns viktigare läsning för att få hjälp att förstå vår tids enorma problem, så varför läsa den här artikeln? Man kan läsa lite i början, och det ger möjlighet att något bekanta sig med en person som försöker lura in oss i svårigheter.

  10. Bo Persson
    2018-01-14 kl. 23:12

    Anders R!
    Jag tycker att du är oklar. I FNL-rörelsen var vi mot kriget i Vietnam (“USA ut ur Vietnam”) och mot den amerikanska krigspolitiken i stort (“Bekämpa USA-imperialismem”). Även människor som inte var socialister kunde vara med på det. Eller hur? Vi hade inte någon anti-kapitalistisk paroll. Och vi hade inte heller någon leninistisk paroll.

  11. 2018-01-15 kl. 13:46

    Bo Persson!
    Beklagar om jag var oklar. “Bekämpa USA-imperialismen” var en utmärkt paroll, och är det idag också. Ju fler som stödjer den desto bättre. Jag menar att parollen innebär att man då även bekämpar det svenska storkapitalet som arbetar som en slags allierad till USA-imperialismen och dess politik i “Triaden” (Samir Amins term), d v s de flesta länder i EU, Kanada, Australien, Japan och kanske ett par till.

    Angående Lenins och senare (Magdoff, Amin, Fuchs, Gunder Frank m.fl) beskrivningar av imperialismen, se min artikel “Därför talar vi om imperialism” (“Bakom krigen finns imperialismen) som utgående från Lenins bok 1916 föreslår 15 karakteristiska för dagens imperialism. Och min skrift “USA som världspolis”.

  12. Bo Persson
    2018-01-15 kl. 16:32

    Anders R!
    Ja, det kan du förstås mena, men det var inte ett krav för medlemskap i FNL-rörelsen att man menade det. I FNL-rörelsen var imperialismen krigen inte något bakom dem. Alltså något empiriskt och inte en teori om denna empiri. Och du vet ju också hur det gick för dem som ville att vi skulle skriva under på en sådan teori.

  13. 2018-01-15 kl. 17:59

    Ja, tolkningen av parollen “Bekämpa USA-imperialismen” varierade mellan medlemmarna i enhetsfronten, helt naturligt.

  14. Bo Persson
    2018-01-15 kl. 20:12

    Anders R!
    Jo, så kan man kanske formulera det. Men du vet väl också hur det gick för dem som ville att vi skulle skriva under på en teori om de imperialistiska krigen och närmast då Lenins teori så fick de lämna FNL-rörelsen. Och att de, när de sedan bildade en parallell Vietnamrörelse med den inriktningen, så blev den ett totalt misslyckande.

  15. 2018-01-16 kl. 8:02

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.