Är det bra för klimatet att skrämmas för en näraliggande klimatkatastrof?

ubrikens fråga ska jag inte försöka svara på, jag ska bara försöka resonera lugnt och sakligt. Jag ska också fundera lite omkring vad jag läst och lyssnat till om olika ståndpunkter i frågan om klimatet och försöka komma till slutet av denna artikel utan att riskera att stämplas som varken klimatskeptiker/-förnekare eller klimataktivist. Sådan är min ambition, men jag är tveksam om det i dagens skadligt upphettade debattklimat – inte 2-3 ºC, utan till minst kokpunkten – är möjligt. Som jag ser det skär frågan rakt igenom det politiska fältet, höger eller vänster spelar alltså ingen roll.

Vi har i många år nu upplysts om att klimatet på jorden håller på att värmas upp (global warming) på grund av att människan under 200 år skapat sig energi genom att elda med fossila bränslen och släppt ut CO² i atmosfären till den milda grad att polarisar och galciärer nu smälter, tundran tinar och släpper ut all sin lagrade CO², havsnivåerna stiger och dränker stora tättbefolkade områden, värmeböljor och extremväder av alla slag blir allt vanligare, flyktingströmmarna ökar… Och, om inte världens forskare och politiker kan komma överens om att få ner CO²-utsläppen, så att uppvärmningen stannar på 1,5 ºC, kommer vår planet att drabbas av en (nästan) aldrig tidigare skådad katastrof – kanske i dignitet som det gigantiska meteoritnedslaget som utrotade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan.

Det här har fått även mig att börja källsortera, ta med en tygkasse till affären, köpa miljödieselbil, känna lite flygskam och… Ja, kort sagt intressera mig för att också dra mitt lilla strå till den stora klimaträddarstacken.

Nog är det märkligt
Så fort jag då till exempel gjort till rutin att ta med min tygkasse till affären – för att inte förpesta haven med mikroplaster – kommer någon saklig skeptiker fram med en förklaring om att bomullskassen är mer energikrävande i tillverkning än X hundra plastkassar och att plastkassarna skapar nyttig energi vid förbränning. Därför är plastkassen i affären ett miljövänligt alternativ, och höjd skatt på plastpåsar en vansinnig åtgärd (annat än för att dra in skatt till staten).

Och några år efter att jag fått 10.000 kr i rabatt för att jag köpte en miljödieselbil kom man fram till att dieselbilar släpper ut en massa skadliga partiklar, vilket nu lett till politiska beslut om att förbjuda dieselbilar på vissa platser.

Vad ska man då tro, blir förstås frågan? Ska man slå dövörat till och tänka att skeptikern och bilindustrin är högerpopulister och/eller Sverigedemokrater och att det därför är bättre att trots allt ta med tygkassen till affären om man vill rädda havsmiljön – och inte alls ha bil om man vill rädda klimatet? Eller ska man försöka bilda sig en egen uppfattning och handla efter eget förstånd? Jag har svårt att inte rekommendera det senare. Men det är som vanligt den svåraste vägen.

Ännu en motsägelsefull miljönyhet poppade upp häromdagen om mikroplasterna i havet. Vi fick då lära oss att det inte är Västvärldens rika länder som släpper ut plasten i havet. Den exporterar från Väst till Kina, Vietnam och Kambodja, som får betalt för att dumpa den i sina havsområden. Då slipper Västvärlden det problemet – så länge inte havsströmmarna för skiten tillbaka igen på något sätt. Och det är vad som nu sker.

Beställ boken!

Men åter till den globala uppvärmningen och klimatet. Medeltemperaturen stiger på jorden, det verkar vara ett faktum som alla är överens om. Jag har just läst Lennart Bengtssons nya bok Vad händer med klimatet? – En klimatforskares syn på jordens klimat (Karneval). Bengtsson är svensk klimatforskare i världsklass och bekräftar att medeltemperaturen sakta stiger på jorden. Visserligen är det av olika skäl mycket svårt att mäta temperaturändringar över långa tider, men det är rimligt att tolka tillgängliga mät- och andra data som att jorden är inne i en period av uppvärmning.

Men! Vad som orsakar denna uppvärmning kan knappast fastslås med någon säkerhet. Bengtsson menar t o m att den ökande CO²-halten i atmosfären har en marginell effekt och att andra faktorer förmodligen är av mycket större betydelse för den sakta stigande temperaturen på jorden.

Han gör en noggrann genomgång av alla kända klimatpåverkande faktorer och övertygar åtminstone mig om att frågan om “global warming” är mycket mer komplicerad än att CO²-utsläppen de senaste 200 åren är orsaken. Jag ska här inte närmare gå in på detaljerna, utan bara lugnt konstatera att för att fatta förnuftiga klimatpolitiska beslut bör man veta vad som kan få betydelse och inte famla i blindo eller ännu värre tala i tungor, vilket för närvarande blir allt vanligare.

Dilemmat med Preem i Stenungsund
Exemplet Preem i Stenungsund är intressant. De vill bygga ut en anläggning för att raffinera miljöskadlig tjockolja till mindre miljöskadlig brännolja för stora lastfartyg, vilka nu kör på den miljöskadliga tjockoljan med allvarliga utsläpp av svavel och annat i luft och vatten. Detta innebär att Preem kommer att öka sina CO²-utsläpp högst väsentligt. Men i andra ändan kommer lastfartygen att släppa ut mycket mindre miljöskadliga ämnen. Är det då förnuftigt att protestera mot Preems utbyggnad p g a deras ökade CO²-utsläpp? Miljööverdomstolen prövar för närvarande frågan. Om de ger tillstånd, vilket ur miljösynpunkt förefaller mest förnuftigt, blir det då protester för att folk i allmänhet tror att minskade CO²-utsläpp är det viktigaste för att hejda den globala uppvärmningen? Jag hade i alla fall tvekat att protestera – även om jag bott i Stenungsund.

Viktig bok
Det är mycket värdefullt att Karneval nu ger ut Lennart Bengssons bok. Där kan var och en ganska enkelt skaffa sig en överblick över klimatfrågan. Boken skulle möjligen kunna lugna ner den glödheta klimatdebatten, som blivit till en rent fnoskig vattendelare mellan “goda” och “onda” samhällskrafter idag.

Det faktum att jag som redaktör för denna blogg publicerade SWEDTV:s intervju med energiexperten Ebba Widding föranledde en gammal vän på vänsterkanten att påtala för bloggens läsare vilka obskyra krafter som nu grep omkring sig på denna blogg. Orsak; Ebba Widding utsågs av Föreningen Vetenskap och Folkbildning till “årets förvillare 2010 […] för sitt förnekande av det vetenskapliga kunskapsläget inom klimatforskningen”. Möjligheten att Föreningen Vetenskap och Folkbildning den gången var ute i ogjort väder verkar för min vänstervän vara en otänkbar tanke. Denna typ av stillsamt ondskestämplande är i högsta grad osmakligt, men framför allt ovetenskapligt.

Jag uppmanar alla att – liksom jag nu försökt göra – sätta sig in i klimatfrågan en smula. Det behövs inte så hemskt mycket för att man ska förstå att frågan inte är så enkel som politiker och hela vår präktiga överhet – med sina mäktiga medier – låter oss förstå; att minskade CO²-utsläpp är den allra viktigaste framtidsfrågan. För så är det nog inte.

  32 kommentarer for “Är det bra för klimatet att skrämmas för en näraliggande klimatkatastrof?

  1. Jan Arvid Götesson
    2019-07-24 kl. 8:49

    Knut! In den kemiska formeln för CO2 skall 2:an sitta nere till höger, inte uppe till höger.

    I den gamla goda likvärdiga grundskolan lärde kemiläraren Roland Åström mig detta:

    Jonladdning: uppe till höger
    Antal av visst atomslag i molekyl: nere till vänster
    Masstal: uppe till vänster
    Atomnummer: nere till vänster

  2. Knut Lindelöf
    2019-07-24 kl. 9:55

    Jan Arvid G!
    Jag valde mellan två möjliga varianter; stor 2:a (CO2) eller liten upphöjd (CO²). Andra möjligheter finns inte i det fattiga WP-systemet.

  3. Karin Rosenqvist
    2019-07-24 kl. 11:13

    En utmärkt krönika Knut! Nr 9 av FiB ska ägna denna fråga stor uppmärksamhet med hjälp av kunniga forskare och försöka få till stånd en saklig och folkbildande diskussion. Lyfta blicken över skammen och tygpåsen.

  4. Örjan Wedin
    2019-07-24 kl. 11:18

    Det var alltså Stockholmsinitiativet, inte Elsa Widding som fick förvillarpriset 2010.

  5. Per-Olov Käll
    2019-07-24 kl. 13:19

    En viktig kommentar av Knut Lindelöf! Själv läste jag i början av 2000-talet åtskilligt av “klimatskeptikernas” kritik av IPCC:s analyser. Fann en hel del bestickande. Så småningom bestämde jag mig dock för att IPCC sannolikt hade mer rätt än sina kritiker. Men som Lennart Bengtsson påpekar i sin bok är mycket fortfarande oklart när det gäller klimatet. Vi är nu i den egendomliga situationen att de som driver klimatdebatten främst är politiker, journalister, ämbetsmän och en och annan kändis. När Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, för en del år sedan råkade säga ordet “intressant” om en norsk vetenskaplig klimatstudie som var lite mindre kategorisk i sina slutsatser blev hon uppläxad av DN:s dåvarande vetenskapsjournalist Karin Bojs. Så fick man som ansvarig professor inte uttala sig! Inte så konstigt om många forskare i detta läge väljer att ligga lågt.

  6. Jan Arvid Götesson
    2019-07-24 kl. 14:04

    Knut L!
    Lyckligtvis finns 2:a nere som särskilt skrivtecken! Kodpunkten är U+2083 om jag inte missminner mig. (Är i blåbärsskogen, iPhone dör snart, hinner inte slå upp.)

  7. Jan Arvid Götesson
    2019-07-24 kl. 14:08

    Lite laddning kvar i iPhone, slulle vara U+2082, ursäkta

  8. Margareta Zetterström
    2019-07-24 kl. 14:08

    “Osmakligt” och “ovetenskapligt”? Och detta bara för att jag informerade bloggens läsare om att föreningen Vetenskap och Folkbildning 2010 utsåg Stockholmsinitiativet till Årets förvillare!

  9. Knut Lindelöf
    2019-07-24 kl. 17:16

    Margareta Z!
    Jag vet inte om du kanske inte riktigt har koll på din ironiska ton. Men hur det än är med den saken så uppfattar jag din kommentar som osmaklig/oärlig. Det är något mer du vill säga, men det håller du inne med. Vi måste lära oss att tala ur skägget. Sjung ut! Vad är det för fel att publicera en intervju med Ebba Widding? Inte är det för att någon liten förening har dumstrutat “Stockholmsinitiativet” (som jag faktiskt tidigare inte ens hört talas om) för nio år sedan.

  10. Torgny Forsberg
    2019-07-24 kl. 18:28

    Vi minns väl när Föreningen Vetenskap och Folkbildning 2009 utsåg Agneta Dahlqvist/LCHF förespråkare) till det årets förvillare. Då hon varnat för risker med en allmän stor vaccination mot svininfluensa, utan argumenterade för en riktad vaccination till riskgrupper som man gjorde i Tyskland och hon påpekade också att läkemedelsbolagen hade en friskrivnings-klausul för eventuella men.

    Tycker det bör uppmärksammats hur rätt hon fick senare när alla dessa barn (över 300 st) fick sina liv förstörda av den den obotliga sjukdomen Narkolepsi. Sedan dess ger jag ej mycket för Föreningen Vetenskap och Folkbildning. (bara som en konsument upplysning)

  11. Magnus Göransson
    2019-07-25 kl. 9:14

    Det är ett märkligt blogginlägg som Lindelöf skrivit. Som sakinlägg svagt, men retoriskt intressant. Redan i rubriken anges att någon eller några skrämmer oss med tal om en klimatkatastrof. Alltså: osakligt och ovederhäftigt. Dessa krafter identifieras i slutet på inlägget som en ”präktig överhet” och ”mäktiga medier” (vilket inkluderar personer inom FiB som Lindelöf ogillar).

    Samtidigt med Lindelöfs inlägg på den egna bloggen publicerades en artikel i The Guardian om synen inom vetenskapssamhället på klimatförändringar och vikten av mänsklig påverkan på klimatet. I Lindelöfs anda föreslår jag att ni läser själva och går till de länkade källorna. Ett avslutande citat ur artikeln bara: ”Samstämmigheten om betydelsen av mänskligt orsakad global uppvärmning växer sig starkare i takt med att kunnandet inom klimatvetenskaperna ökar” (min översättning).

  12. Bertil Carlman
    2019-07-25 kl. 11:50

    ”Samstämmigheten om betydelsen av mänskligt orsakad global uppvärmning växer sig starkare i takt med att kunnandet inom klimatvetenskaperna ökar” skriver MG. Bara för att det står någonstans i till exempel The Guardian behöver det inte vara sant. Jag har nu läst tillräckligt mycket för att förstå att samstämmigheten gäller stora politiska kretsar och till dessa hörande dominerande medier. Forskarna på området är alls inte så samstämmiga, vilket bland annat klart framgår av intervjun med Ebba Witting, BLAND ANNAT. En intressant sak i frågan är varför alla dessa ”samstämmighetsivrare” är så hätska? Är inte all forskning full av motsägelser, bakslag, framsteg, nya vinklar, återtåg, nya framsteg och så vidare?

  13. Per-Olov Käll
    2019-07-25 kl. 15:22

    Får man ifrågasätta vetenskapliga resultat även när – till synes – “alla” är överens om hur de bör tolkas? Ja, det får man! Historiskt har det ibland varit den typen av ifrågasättanden som drivit vetenskapen framåt. Ett klassiskt exempel:

    Vid mitten av 1800-talet “visste” alla fysiker att ljuset var en vågrörelse, ty det hade experimentellt bevisats av Young och Fresnel. Det krävdes en person av Einsteins originalitet – och mod! – för att visa att Isaac Newton inte hade haft så fel när han gissat att ljuset var en partikelström. Denna och liknande erfarenheter har lett till insikten att naturvetenskapliga teorier (till skillnad från matematiska) aldrig kan slutgiltigt bevisas, endast falsifieras. Det är kart att om 90% av forskarna på ett område accepterar en viss teori som riktig är detta något som (starkt) talar till teorins förmån. Men i den vetenskapliga debatten kan man till skillnad från den på föreningsstämman aldrig dra ett streck. Tänka fritt är större än att tänka rätt.

  14. Knut Lindelöf
    2019-07-25 kl. 16:37

    Magnus G!
    Du kan tolka min retorik hur du vill. Att jag förhåller mig skeptisk till en del som skrivits och skrivs i klimatfrågan, att övertoner förekommer av närmast religiös art, kan väl ändå inte ha undgått dig. Eller sväljer du allt med hull och hår? Att det mänskliga samhället påverkat klimatet tror jag alla är överens om. Frågan är ändå hur mycket, på vilket sätt och vilka åtgärder som vore förnuftiga och verksamma i ett övergripande miljöperspektiv. Hur dominerande eller hur marginell är den ökande CO2-halten i atmosfären för den globala uppvärmningen? Det är en rena sakfrågor om vilka konsensus inte råder. Utred! Kom med fakta! Sammanväg! Handla! Vad bråkar vi egentligen om?

  15. Jan Arvid Götesson
    2019-07-25 kl. 17:33

    Ett litet experiment för att utröna huruvida nedsänkt 2:a kan skrivas på denna WordPress-sida genom att mata in U+2082 (SUBSCRIPT TWO). Ser nedanstående rätt ut?

    CO?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.