Är Sveriges flathet – säkerhetspolitik eller ekonomi? – Vänstern och valet (12)

Vi är väl patrioter…

Enligt min åsikt är den flathet som kännetecknar Sveriges hållning gentemot Förenta Staterna och Nato (de tu äro som bekant ett) grundad i ekonomiska realiteter snarare än säkerhetspolitiska. Enligt uppgift avser Sverige att köpa det amerikanska missilförsvarssystemet Patriot, trots att militär expertis verkar anse att Patriot passerat sitt bäst-före-datum och är tekniskt underlägset andra jämförbara (till på köpet billigare) system.

Men Trump kan förmodas att med gillande notera Sveriges demonstrerade goda vilja. Är inte affären ett tecken på att vi inte på allvar räknar med krig och därför kan koncentrera oss på de rent politiska aspekter valet av krigsmateriel är förknippade med?

En egenhet hos Förenta Staterna är dess exterritoriella ekonomiska lagstiftning. Denna hänger förstås samman med landets status som supermakt med tydlig ambition att visa resten av världen var skåpet skall stå. På senare tid verkar denna lagstiftning ha börjat tillämpas i större omfattning, kanske för att mildra ett galopperande budgetunderskott. När Telias vd Johan Dannelid för inte så länge sedan tvangs göra en Canossafärd över Atlanten för att till den amerikanska finansinspektionen SEC erlägga en bot på 8 miljarder kronor för Telias skumraskaffärer i Uzbekistan lyckades pruta på boten, som ursprungligen hade satts till 12 miljarder torde en våg av ångest sköljt över den svenska regeringen och näringslivet. Till det fascinerande i ärendet hör att Telias turer i Uzbekistan inte berör amerikanska intressen. Telia är inte ens börsnoterat i USA.

Nu leker SEC katt och råtta med Ericsson (för mutaffärer i Latinamerika i på 90-talet) och SAAB (för mutor i samband med försäljningen av JAS-Gripen till Sydafrika). Vad som kommer att hända i de processerna återstår att se. Överlever till exempel Ericsson en bot av Telias storlek?

SEC driver också sedan ett antal år en process mot Deutsche Bank, som innan finanskraschen 2008 hade varnat sina kunder för att köpa de giftiga amerikanska bostadsobligationerna. Enligt SEC skadade varningen amerikanska ekonomiska intressen så allvarligt att man nu kräver den tyska storbanken på ett bötesbelopp i storleksordningen 12,5 miljarder euro. Att bostadsobligationerna var värdelösa och bidrog till att utlösa finanskrisen har inte med saken att göra.

Men Tyskland är ekonomiskt och politiskt starkare än Sverige, så kanske vågar man där nonchalera fakturan från SEC. Vi får se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.