tt par veckor före Trumps beslut att dra sig tillbaka från Syrien, meddelade USA:s försvarsdepartement att man skulle skicka 1.500 soldater till Saudiarabien på grund av den ökade spänningen med Iran. Pentagon presenterade också en plan för nationella säkerhetsrådet för att förbereda upp till 120.000 amerikanska soldater att skickas till Mellanöstern – om Iran skulle anfalla amerikanska styrkor.
Fortfarande har USA 800 baser i 70 länder, allt från enorma ”Little Americas” till små radarstationer. Trots Trumps beslut att dra tillbaka trupperna från Syrien och släppa fram sin allierade Turkiet, samt beslut om att stänga baser i Irak och Afghanistan, så har USA ändå massiva styrkor i Mellanöstern, i dagsläget mellan 60.000 och 70.000 soldater utplacerade i olika länder. Här är listan:
- Afghanistan: 14.000 man (kanske en del flyttats), plus 8.000 Natosoldater.
- Bahrain: 7.000 man, mest marinsoldater för att bevaka oljetankertrafiken i Persiska viken.
- Irak: Omkring 5.200 i Irak. Enligt M Pompeo för att hjälpa till i kampen mot ISIS.
- Jordanien: Ungefär 2.795 soldater för underhåll och stöd till operationer i kampen mot ISIS och för den regionala säkerheten.
- Kuwait: Mer än 13.000 soldater som inkluderar U.S. Army Central’s forward headquarters. Härifrån deltar man i kampen mot Iran och i kriget mot Houthis in Jemen.
- Oman: Några hundra soldater, mycket när Hormuzsundet. Här har funnits amerikanska trupper sedan 1980, deltar också i kampen mot ISIS.
- Qatar: 13.000 soldater. Här finns planer på att utvidga basen. Qatar deltar aktivt i USA:s ”krig mot terrorismen”.
- Saudiarabien: USA drog tillbaka de flesta soldaterna från Saudiarabien efter 11 september 2001. Nu håller man på att skicka tillbaka 500 soldater på grund av spänningen med Iran och för stöd till kriget mot Jemen.
- Syrien: Cirka 2.000 amerikanska ”rådgivare” finns/fanns i Syrien.
- Turkiet: Oklart hur många amerikanska soldater som finns i Turket, men med tanke på landets strategiska läge och dess Nato-medlemskap kan man utgå ifrån att de är flera tusen.
- Förenade Arabemiraten: 5.000 soldater.
Vidare meddelade Vita huset i maj 2019 att man skulle skicka ytterligare 1.500 soldater till Mellanöstern för att ”förstärka skyddet för sina egna trupper i regionen”. Alltså trupper till försvar av sina egna trupper.
Trumps tillbakadragande från Syrien är blott ett mycket litet taktiskt schackdrag.
…ett mycket litet taktiskt schackdrag.
Och ändå har det väckt ett ramaskri, framför allt bland demokraterna.
På consotiumnews, finns en utmärkt sammanfattande artikel av den suveräne journalisten Pepe Escobar, om det aktuella läget i Syrien. Artikeln innehåller även en historisk sammanfattning.
Kolla vilket beröm Pepe får av artikelläsarna!
Hörde på tolvnyheterna nyss att trupperna, 1000 man, omlokaliseras till Irak. Genomförs det så är de ju ute ur Syrien. Man kan väl tänka sig att smärre grupper av USA-förband finns kvar i Syrien, men då i någon öken där de inte riskerar att stöta på någon som skjuter på dem. I praktiken ser det ut som om USA är ute ur Syrien, kriget är förlorat och truppökningen i Irak kan inte ha någon större praktisk betydelse.
1000 man amerikanska soldater kan inte uträtta mycket, inte ens om de är marinkårssoldater. Men deras närvaro hade dels en symbolisk betydelse, dels för att tjäna som svepskäl att gå in med flygattacker om någon nändes skjuta på dem.
I all den propaganda som vi utsätts för gäller det att ha huvudet kallt och skilja på inrikes- och utrikespolitik. Hur rutten, galen, korrumperad eller anti-feministisk Trump, Putin, Assad o s v är, är det viktiga för omvärlden, som ju vi lever i, vad de gör i frågan om krig och fred.
Hellre en ”reaktionär” snubbe i Vita Huset som inte bombar oss än en ”progressiv” som gör det.
Jag trodde Knut L skulle länka alliansfrihetens syn på uppgörelsen i Sotji mellan Putin och Erdogan. Men eftersom någon länk ännu inte dykt upp så gör jag det här.
Mötet i Sotji annonserades redan den 17 oktober i de ryska morgonnyheterna, utan med ens namns nämnande av Syriens president.