Värdegrunds-demokratin hotar åsiktsfriheten

En person med namnet Fredrik skickade denna alldeles för långa kommentar – till diskussionen om "författaruppropet" – om vad som hänt med våra förställningar om demokratin. Redax fann texten intressant och väl värd att publicera som ett fristående inlägg. Har sökt Fredrik för att kunna presentera honom med fullständigt namn och bild, men utan resultat. Publicerar därför på detta sätt istället...

Debatten om Bokmässan speglar på ett mycket tydligt sätt de två konkurrerande synsätt som florerar i Sverige idag gällande vad som är demokratins grundförutsättning. ”Åsiktsfrihetdemokrater” står mot ”Värdegrundsdemokrater”.

Åsiktsfrihetsdemokratin
Denna är den traditionella västerländska synen på demokrati. Enligt den är  grundförutsättningen för att demokrati skall kunna råda just åsiktsfrihet, yttrandefrihet, fri åsiktsbildning, fri debatt.

Endast när alla politiska alternativ har fått framföra sina åsikter och argument i en fri, offentlig debatt på lika villkor kan väljaren/medborgaren på ett informerat och underbyggt sätt forma sin egen ståndpunkt inför allmänna val. Endast när alla dessa demokratiska förutsättningar är uppnådda kan demokrati uppstå.

Åsiktsfrihetdemokrater finns både till höger och till vänster, även om de är vanligare till höger. Exempel på offentliga personer som sedan tidigare, eller de senaste dagarna, öppet visat att de är åsiktsfrihetsdemokrater är; Jan Guillou, Expressens chefredaktör Thomas Mattson, och sedan tidigare SVT:s Janne Josefsson.

Värdegrundsdemokratin
Den andra sidan, ”värdegrundsdemokraterna”, menar istället att grundförutsättningen för demokrati är ett knippe åsikter. Åsiktspaketet brukar kallas ”demokratiska värderingar”, eller ännu hellre ”demokratisk värdegrund”, men alternativa formuleringar som ”liberal demokrati” förekommer också.

Endast när alla människor delar den demokratiska värdegrunden kan vi uppnå demokrati, och därför kan debatten och åsiktsbildningen inte vara fri. Den måste villkoras och begränsas så att människor vars åsikter avviker från värdegrunden inte ges möjlighet att påverka omgivningen.

Sveriges officiella värdegrund
Den svenska officiella värdegrunden är fylld med ett knippe värderingar som omfattar; ”mångfald”, ”jämlikhet” och feminism, ”öppenhet” och porösa gränser, hbtq-vurmande, ”tolerans” för allt utifrån inkommande, kamp mot främlingsfientlighet och islamofobi och allra mest central är den fritt tolkningsbara ”allas lika värde”.

För de som ser värdegrunden som demokratins grundförutsättning är åsiktskorridorer som utestänger och exkluderar de som avviker från värdegrunden en nödvändighet för att skydda ”demokratin” (värdegrundsdemokratin).

Vad är då problemet?
Värdegrundsdemokratin står i direkt motsats till åsiktsfrihetsdemokratin – eftersom det är en demokratisyn som är emot åsiktsfrihet. Det farliga med värdegrundsdemokratin, vid sidan av att den exkluderar avvikande åsikter än de utpekat ”rätta”, är att den riskerar bli ett sluttande plan; nya åsikter alltid kan komma att bli obligatoriska att ta avstånd ifrån respektive bekänna sig till, eftersom värdegrunden är en kameleont som ständigt kan skifta innehåll.

Värdegrundsdemokrater finns också både till höger och vänster, även om de är betydligt vanligare bland dem som ser sig som vänster. Tydliga exempel på värdegrundsdemokrater är bland andra alla de författare och skribenter som skrivit under krav på exkludering av Nya Tider (eftersom Nya Tider avviker från ”demokratins” värdegrund). Därtill mängder av svenska politiker (vänsterpolitiker i synnerhet) och skribenter, inte minst på Aftonbladets ledarredaktion.

Två oförenliga synsätt
Det är synnerligen märkligt att två så skilda synsätt om vad demokrati är kan florera öppet i detta land, utan någon som helst offentlig debatt om vilken demokratisyn som skall vara landets officiella.

Jag ser personligen den villkorade värdegrundsdemokratin som ett högst relevant hot mot den riktiga demokratin eftersom den förespråkas av en så stor andel av landets samhällselit och etablissemang.

Fredrik ?

  18 kommentarer for “Värdegrunds-demokratin hotar åsiktsfriheten

  1. 2017-04-29 kl. 7:54

    Förstår inte denna indelning, kategorisering, i bara två svartvita mot varandra stående synsätt. Det finns flera!
    En dikt:

    Dialogens död

    Samtalet flyter ryckigt fram
    Argument motargument
    och tillslut beslut
    Deltagarnas demokratiska
    samtal löper på

    Men sen man bjöd in extremisten
    i samtalet har en efter en
    av deltagarna tystnat

    För extremistens effektivaste
    argument är inte ord utan hot
    Hot långt utanför samtalsrummet
    Hot och krossade knäskålar
    i deltagarnas hem

    Snart finns det bara de
    demokratiska deltagarna
    kvar som tycker ”rätt”
    Och den demokratiska dialogen
    är död

  2. Knut Lindelöf
    2017-04-29 kl. 8:01

    Uttrycker inte dikten just det som är essensen i Fredriks text?

  3. Bo Persson
    2017-04-29 kl. 11:00

    Går inte det här att uttrycka mycket enklare. Vi har dels de som inte vill vara med på avsiktligt icke politiserande bokmässor. Och dels de som inte har något emot att vara det.

  4. Torgny Forsberg
    2017-04-29 kl. 13:53

    Knut! Borde inte ni som bor i Uppsala gå till aulan i Universitetshuset och bila bort inskriften ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”.

    Har själv alltid sett det som ett råd för studenter som vill göra karriär i Staten eller på Dagens Nyheter mm.

  5. Lars Jansson
    2017-04-29 kl. 16:14

    Ovanför ingången till Uppsala Universitets aula sitter en devis som sammanfattar det hela ”Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större”. Den sista versen i Carl Johans dikt visar vart vi är på väg utan att några knäskålar har krossats. Taktiken från de ”rättänkade” att slippa dialogen är att kalla oss andra ”naiva flummare, populister, extremister, Putinkramare, till att helt ignorera oss och fastslå att det finns bara en politik. Den enda vägens politik som Carl Bildt uttryckte sig när han var statsminister. Problemet för de ”rättänkande” är att fler och fler människor i hela västvärlden upptäcker att den ”enda vägens politik” leder till högre arbetslöshet och ökade klyftor och det är därför invektiven haglar när t ex britterna röstade för brexit. De var lågutbildade rasister allihop. När SD fick 13.7 % av rösterna i riksdagsvalet 2014 gick Expressen ut med uppgiften att det finns 801.178 rasister i Sverige. Någon dialog med dessa var inte önskvärd.

  6. Peter Ericson
    2017-04-29 kl. 16:17

    Nej.

  7. Anders Persson
    2017-04-29 kl. 16:40

    Svenska Wikipedia har en intressant utläggning om ”värdegrund” som klassas som en rent svensk innovation. Vad är förbryllande är att det framställs som att det började tillämpas inom statsförvaltningen 2010-12. Men i mitt statliga verk (SMHI) lanserades det redan i början på 2000-talet.

    Då väckte det viss undran och debatt. Hursomhelst, det kan vara meningsfullt att tala om ”värdegrund” för ett företag eller förening, men knappast för en stat. Att vi inte utan vidare går omkring och slår ihjäl varandra beror inte på någon definierad ”värdegrund”, utan på Svea Rikes lag.

  8. Bror Kajsajuntti
    2017-04-29 kl. 16:51

    När ordet ”värdegrund” kom till min skola – Lundagårdsskolan i Boden – var det många som reagerade, eftersom det var ett ord som då inte ens fanns i Svenska Ordlistan. Jag förstod inte riktigt anledningen, men sa, att jag aldrig tycker exakt likadant som någon annan.

  9. Lise Blomqvist
    2017-04-29 kl. 17:35

    Tack ”Fredrik” för ditt inlägg, du benar upp de frågor som jag tycker är besvärligast i dagens offentliga debatt.

    Tänker på hur de du kallar värdegrundsdemokrater utropar sig själva till domare i varje sammanhang. Hur ord och uttryck kan döma en person till isolering, bara redan tänkta tankar och godkända formuleringar får plats. Tänker bl a på Repalu (som använde fel ord i diskussionen om antisemitism och blev paria p g a det) och debatten om Tintin på Kulturhuset (Boken som visserligen är rasistisk men borde godkännas därför att det tillhör åsiktsmonopolets barndomslitteratur). För att ta ett par särskilt synliga exempel.

  10. Lise Blomqvist
    2017-04-29 kl. 18:01

    Vår uppfattning om demokrati har starka begränsningar.

    Den parlamentariska demokratin som idé har sitt ursprung i ett par länder i Västeuropa. Från samma geografiska område stammar kapitalism och kommersialism (som nu ses som naturlagsbundna av de flesta).

    Kolonialism och imperialism emanerar också härifrån, liksom ”god litteratur”, klassisk musik etc etc etc. Visst är ”vi” alla överens om att Mozart, Shakespeare och Rembrandt står på topp av världens konstnärliga skapande? Eller i vår tid Lennon, Warhol och Dylan.
    Namnen kan diskuteras, men ni förstår vad jag menar.

    Allt detta förutsätter vi som grundsanningar, principer och ideal som ska styra världen om det ska gå bra.

    Men tänk … tänk om andra tycker att allt detta är uttryck för förtryck. Tänk om det finns andra goda idéer och tankar som borde prövas. Tänk om valurnor och parlament inte är det ultimata. Tänk om det är så att vi dränker de bästa tankarna och lösningarna i vårt enorma västerländska vrål!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *