Anders Persson

Med sådana fiender behöver man inga vänner

Har på lediga stunder tagit upp mitt intresse för ryska revolutionen. Det som speciellt fascinerar mig är hur bolsjevikerna i juli 1917 med Lenin i landsflykt, ledande företrädare i fängelse och utsatta för ett omfattande mediadrev ändå ökade sin popularitet. Historikerna verkar förklara det med att bolsjevikernas fiender trodde det räckte med negativ propaganda, och…

Stilla flyter åtminstone Themsen – rapport från England senhösten 2019

Efter nästan en vecka i England borde jag snabbt ha avgett en rapport här på bloggen, i synnerhet som jag upplevde slutspurten i valkampanjen. Men hemma väntade många plikter och allt jag hann med var en kommentar till ett gammal inlägg om Boris Johnson. Samma år, 2016, som jag varnade att inte underskatta Boris ställde…

När argumenten tryter, höj rösten – Om krisen för klimatets panikmakare

ag verkar vara dålig på att hålla utfästelser. För mindre än 24 timmar sedan skrev jag till Redax: “Jag tror jag lämnar klimatfrågan och följer ett råd jag fick för en tid sedan: låt tiden avgöra.” Orsaken var bland annat polemiken mellan den i ekonomiska frågor ytterst kompetente medarbetaren i SvD Andreas Cervenka och den…

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (5)

Det var i början av november 1979 jag begav mig till Helsingfors. Jag hade förvarnat om min resa och när jag kom till Hufvudstadsbladet vid Mannerheimvägen fördes jag genast till chefredaktören Jan-Magnus Jansson (1922–2003). Denne var en högt aktad publicist, vetenskapsman och politiker och skulle i presidentvalet 1982 ställa upp emot Mauno Koivisto. Det finns mycket gott att berätta om honom men det får räcka med att han var ordförande i Paasikivisällskapet, d v s verkade för goda relationer österut, dock utan överdrifter.

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (4)

När Urho Kekkonen den 6 november 1979 fick rycka in på “Svenska dagen” för att lugna de upprörda känslor som jag satt i svallning, var det inte första gången våra vägar korsats. Bara några månader tidigare, sommaren 1979, extraknäckte jag som meteorolog för tidningen “Åland”. Ålänningarna hade nämligen fått för sig att svenska väderprognoser var bättre än de som kom från meteorologiska institutet i Helsingsfors (FMI).

Klimatvidskepelse som vapen i klasskampen

Maria Ripenberg har i dagens UNT (19 november 2019) ett mycket förnuftigt ledarstick “Ska barn och äldre fixa klimatbiffen?”. Hon menar att det inte är rätt av politiker att utnyttja grupper hänvisade till institutioner för “förment klimatpolitik”.

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (3)

Det finns en spridd missuppfattning att det här med “näthat” är något som dykt upp med Internet. För fyrtio år sedan, 1979 fanns det inga “sociala medier” i dess moderna form, men väl postal service. Den utnyttjades nu av en massa irriterade och förbannade finländska medborgare att bombardera mig och Hufudstadsbladet (Hbl) med en strid ström av arga brev efter min insändare i Hbl den 26 oktober om finlandssvenskarna…

Vem är Gui Minhaj?

UD har handlat korrekt när de engagerat sig i Gui Minhais öde i den kinesiska folkrepubliken. Bland UD:s plikter ingår att understödja svenska medborgare som råkat i klammeri med rättsväsendet i andra länder, oberoende av brottets svårighetsgrad. Vidare har Svenska Pen rätt att ge sina priser till vem de vill, utan att drabbas av påtryckningar från utländska makter…

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (2)

En insändare av en fil. mag. Gudrun Steinbock i Hufvudstadbladet den 13 oktober 1979 provocerade mig att komma med ett motinlägg. Den kom att bära den provokativa rubriken “Finlandssvenskarnas sak är inte vår!”. Jag påminde först om varför jag tog till orda: “Gudrun Steinbock menar att finlandssvenskar…

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (1)

Det är nu snart 80 år sedan Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen bröt ut i slutet av november 1939. Halvvägs till det har vi ett mindre känt “vinterkrig” nämligen det mellan mig och den finlandssvenska minoriteten i Finland som bröt ut i slutet av oktober 1979…

Jakov – Stalins äldste son (3)

Om Jakov Iosifovitj Dzjugasjvili sista år vet vi att han den 16 juli 1941 blev tillfångatagen av tyska trupper vid Vitebsk och avled den 14 april 1943 i Koncentrationslägret Sachsenhausen genom självmord eller avrättning. Om detta har det spekulerats en hel del. Bl.a. har man undrat om han verkligen dog då, våren 1943. Varför skulle ha begå självmord när krigslyckan verkade ha svängt i Sovjetunionens favör?