Anders Persson

Handledning till Zjenevskijs bok om 1917

Hans Isaksson har gjort en översättning av AF Ilin-Zjenevskijs bok “Från februari till oktober 1917” som låter svenska språket flyta lätt och ledigt. Men översättningen är gjord från en engelsk översättning 1931, vilket lett till en del oklarheter. Det märker man när man laddar ner den ryska originaltexten från 1927 från Ryska Nationalbiblioteket…

Självupplevt om 1917

Några av mina intellektuella vattenhål är Stefan Lindgrens 8 Dagar, Nyhetsbanken och Ryska Posten. Inte för att jag alltid håller med vad som står där, men de ger uppfriskande alternativa vinklar på nutid och historia.

Problemet med att lyssna till vetenskapen

Mats Larsson undrade i en kommentar vilka de vetenskapsmän är, som jag har tillgång till så fort “en mikrofon är avslagen eller en skarp penna avbruten”. Jag har haft tillgång till dessa vetenskapsmän i 40 år sedan klimatdebatten startade, ty de är mina kollegor, i Sverige och utomlands. När vi träffas är TV-kamrorna inte närvarande, inte heller journalister från press eller radio…

Inte bara om Stalin…

Det är i dagarna exakt fem år sedan jag började medarbeta här på lindelof.nu. Det stämmer till eftertanke och de senaste dagarna har jag funderat på hur det hela började. När jag gick i pension vid juletid 2011 bodde min hustru och jag i Kontiolahti i Norra Karelen, en timmes bilresa från ryska gränsen…

Stalinbilden i dagens Ryssland (3) – Vad står det i Khlevniuks Stalinbok?

Som jag antytt tidigare så är jag lite förbryllad av Oleg Khlevniuks bok “Stalin – en ny biografi av en diktator“, som den i översättning till svenska heter på engelska, eller “Stalin – en ledares liv” som den heter på ryska. Den gavs ut 2015 och översattes genast till engelska. Såvitt jag kunnat avgöra har inga förkortningar eller andra “förbättringar” skett. Men boken ger icke desto mindre ett något osammanhängande intryck…

Stalinbilden i dagens Ryssland (2) – Historien engagerar fortfarande

Innan jag återgår till Oleg Khleniuks bok kan det vara lämpligt att berätta hur mycket en vanlig besökare i dagens Ryssland konfronteras med Josef Stalins minne. Statyerna är ju sedan länge (60-talets början) nermonterade, men i de små affärerna i tunnelbaneplanet kan man för en billig penning köpa sig en personlig stalinbyst. De säljs dock inte i affärerna i gatuplanet…

Stalinbilden i dagens Ryssland (1) – Oleg Khlevniuks nya biografi

Den lite improviserade serie om Stalin som Redax haft vänligheten att låta mig publicera här inspirerades delvis av frågan: – Varför är Stalin fortfarande populär bland ryska folket? När man går tillbaka i historien visar det sig att den utlösande faktorn var Anders Björnssons recension 10 januari av Stephen Kotkins två första böcker om Stalin…

Tankar kring Ukraina

Har just kommit in efter att ha plockat blåbär i Stovretaskogarna. Fick ihop över två liter på lika många timmar – eller var det tre? Jag vet inte så noga ty det fina med bärplockning är att man kan, medan fingrarna jobbar, låta hjärnan syssla med annat. Som att fundera på det här med Ukraina…

Stalin och Lenins “testamente” (2) – Allsköns “textjusteringar”

Från Foreign Language Press i Moskva har vi två svenska översättningar, båda från 1956, där “testamentet” figurerar, i Lenins samlade verk (återgivet i förra avsnittet) samt i Chrustjovs “hemliga” tal på 20:e partikongressen. Det är intressant att “tillägget” är lite mer korrekt översatt i den senare än det förra. Men båda ger uttryck för tanken…

Stalin och Lenins “testamente” (1) – “Grov och ohövlig”?

En återkommande fråga är hur förhållandet var mellan Lenin och Stalin under den förres sista år. Debatten har fokuserats kring det så kallade “testamente” som Lenin skrev vintern 1922–23 och som bland annat innehöll kritik av Stalin av både politisk art, han har fått för mycket makt, och personlig, han är grov och ohövlig. Dessa yttranden måste dock sättas i sitt politiska och tidsmässiga sammanhang…

Stalin i Stockholm (12) – Hinke Bergegren, polisspion?

I den mån historikerna intresserat sig för de ryska socialdemokraternas 4:e kongress i Stockholm våren 1906 har de trott att den hemlighölls från regeringen och polismakten och att de ryska revolutionärerna, stödda av “inhemska radikaler”, således hade dragit myndigheterna vid näsan – d v s ända tills Hjalmar Branting i Socialdemokraten publicerade sitt “scoop”.