För några år sedan var jag inbjuden till Borgarskolan i Gefle för att berätta om Ulrike Meinhof (1934-1976). I anslutning till att en gymnasieklass under en heldag skulle redovisa ett projekt som genomfört på temat terrorism. Min bok om Ulrike Meinhof, Gravspegel, med Erling Öhrnells fantastiska omslag, hade då kommit ut. Den kvinnliga läraren hade läst om…
Folkteatern i Gävleborg, belägen i en ful grå byggnad bakom Gävle Teater med namn som Shakspeare (ingen felstavning enligt de teaterhistoriskt kunniga) och andra på väggen lever farligt. Kulturtanterna som publikt bär teatern är inte odödliga och gruppen fylls inte på. Teatern förväntas turnera i en lågutbildad region som inte ens med bästa vilja i…
Jag glömmer aldrig när Frank Baude medverkade i ett snackprogram i SVT, det lär ha varit någon gång på 70-talet. Det florerade rykten i medierna om att KPML(r) hade upprättat dödslistor över reaktionära klassfiender. Kända svenskar. Efter revolutionen skulle processen göras kort med dem. Kanske SÄPO som läckt, de höll ju ett öga på Baude…
Om man som det svenska folket går med på en pensionsförsämring som den i vårt land utan att resa sig som en man och slå näven i riksdagsbordet, då kan – ta mig tusan – den politiska makten göra vad som helst, som att införa undantagslagar med risk för långtgående implikationer. Ingen frågar när dessa…
Alldeles nyligen Lars Norén (1944-2021). Covid. Slutade sina dagar på Karolinska. Och nu Hans Lindström (1950-2021). Om det var covid i det senare fallet, det vet jag inte. Vill heller inte veta. Bosatt som jag är i en region där den utlovade vaccinationen av oss plussare kraftigt försenats. Och, handen på hjärtat, vem trodde något…
Jag ser de två första avsnitten (av sammanlagt tio) av Tunna blå linjen i SVT. En polisserie. Svenskproducerad. Hyser alltid skepsis mot svenskproducerade filmer och tv-serier. Överhängande risk för ideologisering och tendentiös dragning mot det politiskt korrekta, det konstnärliga tar därmed automatiskt stryk. Till skillnad från danska filmer (häromaftonen Darkland från 2017 som jag utesluter kunnat göras…
Jag har dåligt samvete för att jag inte på länge försökte höra av mig till honom, ekonomiprofessorn och samhällsfilosofen, som jag i en recension av en av hans böcker benämnde “Mannen på ön”. Jag försökte att vara fyndig. Det hade dubbla betydelser. Dels syftade det på Capri där han och hustrun Marianne hade ett hus högt…
Varje gång passeras med bil Stig Dagermans grav. På väg till eller från lungvädrande pandemipromenader, jag tycker spontant illa om benämningen men väljer att behålla den. Under beaktandet av rekommenderad social distans raska promenader i Älvkarleby i Norduppland. Invid för det mesta reglerat vatten som i vild glädje kastar sig framåt när dammluckorna väl öppnats.…
Det redan glesa ledet fortsätter obönhörligt att glesna. Sven Stolpe. Sven Delblanc. Lars Gustafsson. Och nu Jan Myrdal. Jag läser dödsrunor över den sistnämnda i Folket i Bild/Kulturfront, Aftonbladet och Expressen. Nota bene, samtliga författade av män. Inga yngre sådana. Om detta kunde man spekulera, det avstår jag ifrån. Konstaterar vänligheten i runorna, kanske som det…
Lotte Lasersteins målning Abend über Potsdam härrör från 1930. Jag tröttnar aldrig på att länge sitta och betrakta denna målning. Utan att entydigt kunna sätta fingret på varför. Vad det är som drar in mig i den och sedan inte släpper sitt tag. Vad söker jag? Vad söker den hos mig? Vilket är dess väsentliga tilltal? Tavlan fångar…
Bara att skamset tillstå. Även jag kan bli påverkad i en snedvriden riktning. Det var nämligen med en fördomsfull, kanske bättre färdig förhandsuppfattning jag närmade mig Douglas Murray´s Kollektiv galenskap: Genus, etnicitet och identitet. Jag syftar på den engelska originalutgåvan, men refererar här till den i svensk översättning. För att applådera bokförlaget Karneval som…
