Bakom bilderna (2)

Bilden är från den 10 juli 1908. Två unga kvinnor ligger i varsin koj och en hund sitter på durken i en stor motorbåt. Det är ganska rörigt i den trånga ruffen. Nederst i bild ser man två vita kuddar i ytterligare två kojer, på durken en hink med lite vatten, en halmhatt ovanpå en tweedkavaj, på bänkarna herrarnas stärkkragar, ett fickur, ett glas vatten, ett nystruket örngott som ännu inte fått något innehåll och lite annat som är svårare att identifiera.

De är fem personer ombord. De två kvinnorna heter Carin Carlström (på babord, t v i bild) och Margit Eriksson (på styrbord, t h i bild). De tre unga männen är min morfar Percy Lundwall, som äger kameran och har tagit just denna bild. Han har fått sin kojplats i förpiken medan de två äkta männen, som heter herr Carlström och Gustaf Ericsson bor med sina fruar i stora kajutan.

Men det vilar en sorglig historia under den synbarligt frimodiga idyllen. Percy och Margit hade nämligen en passionerad kärlekshistoria sommaren 2004 i Göteborg, men då var Margit förlovad med (bortlovad till) unge Gustaf Ericsson. Genom en överenskommelse mellan föräldrarna var det hela bestämt och ungdomarna hade inte protesterat. Och eftersom Gustaf är son till den stora Lars Magnus (han med telefonerna) är det förstås omöjligt att bryta detta ekonomiskt och prestigemässigt synnerligen fördelaktiga avtal.

Margits och Percys blixtpassion vet Gustaf förstås inte om. Det är en hemlighet, som Margit och Percy på alla sätt försöker dölja utåt. Det hade i början varit mycket svårt för dem båda att lägga förälskelsen bakom sig. Percy har haft mycket bekymmer och grubblerier och skrev i sin dagbok ett halvår tidigare (fredagen den 24 januari 1908):

Jag vill här tala om mina kärleksbekymmer, som jag aldrig för någon människa yttrat något om, och troligen alltid kommer att förblifva en hemlighet tills någon får se denna dagbok.

Det började kanske först sommaren 1904 då jag blef bekant med Lindholms på Helsjön. Jag träffade då först Margit genom mamma och genom mina upprepade besök till Helsjön och mitt intima umgänge med flickorna Karin och Margit fattade jag genast tycke, icke endast för dem utan för hela familjen. Som naturligt var låg kärleken nära till hands hos Margit och jag kände på mig själf att det snart började kännas varmt om hjärtat. Jag visste eller åtminstone trodde mig veta att Margit höll af mig lite mera än en vanlig vän. Jag var 20 år och hon lika mycket, och kände det som allting var uppgjort att vi skulle båda vänta tills vi kunde få behålla hvarandra för alltid.

Emellertid ramlade denna illusion ganska snart, ty påföljande vinter slutade vi alldeles upp med detta kärleksförhållande. Upplösningen kom plötsligt! Först hade jag hört på omvägar att Margit för ett par år sedan blifvit förlovad med Gust. Ericson men jag ville inte tro det. Då kom det en dag som en bomb! Margit och jag spatserade i Slottskogen – jag så lycklig som en prins. Då gjorde hon sin bekännelse helt plötsligt, och jag kan icke förklara mina känslor. Jag tyckte jag var ensam i hela världen. […] När jag möter Margit känns det ibland som om det är hon som tagit min verkliga kärlek ifrån mig.

Vid sitt besök bor Percy tillsammans med paret Ericsson i deras nya sommarnöje – Villa Roskull – på Lidingö. Vid bryggan nedanför huset ligger Gustafs stora motorbåt, en egen konstruktion som dessutom är byggd i hans egen fabrik på Liljeholmen. I den fabriken byggde de framför allt några av Sveriges första automobiler. Men det är en annan historia.

I motorbåten färdas de fram och åter mellan Lidingö och Liljeholmen. Men vid Percys besök gjorde de alltså även en längre skärgårdstur med övernattning.

I Villa Roskull lyckades han fånga en intim bild av Gustaf och Margit under deras gemensamma morgontoalett. Bilden är vacker med ett vackert ljus. Stort tvättfat och slaskvattenhink bakom draperiet i det lilla tvättrummet med fönster högt upp för att hindra insyn. Margit håller på att kamma ut sitt långa hår innan hon ska sätta upp det för dagen. Hon kan antagligen skymta Percy i spegeln. Gustaf i skjortärmarna och tidstypiska hängselbyxor gör också sin morgonkamning efter rakningen.

Att Percy befinner sig i det äkta parets innersta rum tyder på att de är ovanligt frimodiga i sitt umgänge. Men att fotografera dem i denna situation är ändå anmärkningsvärt. Bildvinkeln tyder på att han efter att ha fångats av den vackra scenen men han inte vågat lyfta kameran till ögat, för då hade de genast reagerat. Därför knäppte han bilden i smyg från höften.

Man undrar vad de tänkte. Gustaf fattar fortfarande ingenting. Jag tror inte att Margit och Percy hade några hemliga möten. Men enligt dagboken besökte de Nationalmuséum tillsammans en dag, då Gustaf var på sitt arbete. Då kunde de i alla fall tala med varandra lite mera otvunget. Man undrar vad de sa…