Berndt Alfred Paulsson har nyligen publicerat boken BANKCENTRALEN eller Vi tar inte kontanter med underrubriken En världsordning styrd av privat kapital. Ett åttahundrasidigt verk fyllt med en imponerande mängd information. Boken tar sin modiga tid att läsa men kan också användas som uppslagsverk genom en föredömlig innehållsförteckning och två fylliga avdelningar med referenser. Den ena av dessa tar upp nära trehundra fackböcker med kortare eller längre introduktion av böckernas innehåll. Den andra tar upp tvåhundratjugo olika organisationer och presenterar vars och ens målsättning och hur de arbetar.
Titeln BANKCENTRALEN anspelar givetvis på USA:s dominerande ekonomiska inflytande i världen. Understött av en militärmakt, som svarar för nästan hälften av väldens rustningskostnader och har minst åttahundra militärbaser utplacerade världen runt. Denna makt tar sig friheten att helt godtyckligt införa ekonomiska sanktioner mot länder man ogillar, vilket accepteras av stater styrda av medlöpare ända ned till det svansviftande lilla Sverige.
Men hur har det kunnat bli så här? Bokens författare väljer att söka grunden i USA:s konstitution och hur makten växer fram ur ett sällsynt illa fungerande valsystem, där pengar bestämmer så gott som allt. Där möjligheten att bli vald till olika förtroendeposter är beroende av penningbidrag och de som ställt upp med dessa väntar sig gentjänster när den kostsamma valpropagandan gett resultat. Som av en ödets nyck finns också de största bidragsgivarna bland de företag som tillverkar militär utrustning.
(Omslag av Emile Flohri för tidskriften Judge den 11 juli 1908)
Möjligheten att rösta inskränks för många. Så till exempel är valdagen alltid en tisdag, inte en arbetsfri dag för gemene man. Det omöjliggör för många att lämna sin röst, vilket ytterligare accentueras av att man måste registrera sig i förhand för att få rösträtt och att poströstning är komplicerad och ofta inte fungerar. De många som sitter i fängelse har inte rösträtt liksom tidigare straffade.
Slutresultatet av detta är att vad som kallas ”världens största demokrati” snarare bör benämnas en oligarki eller en plutokrati. En statsbildning styrd av ett fåtal enormt rika familjer och företagsledare. Det militärindustriella nätverket ingår i oligarkin med ömsesidigt beroende av bank- och medievärld.
USA:s historia är en historia om våld. Folkmordet på indianerna blev officiell politik med Indian Removal Act som antogs år 1830 och resulterade i en stegvis fördrivning av landets ursprungliga invånare till reservat.
År 1846 införlivades Texas i USA och under åren 1846 till 1848 pågick Det nordamerikanska interventionskriget mot Mexiko med resultatet att Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico införlivades med USA.
Amerikanska inbördeskriget mellan syd- och nordstaterna pågick under åren 1861 till 1865. Slaveriet för de svarta avskaffades men olika former av diskriminering lever kvar ännu i dag.
Efter det Spansk-amerikanska kriget 1898 skulle Filippinerna få sin självständighet men det följdes av Filippinsk-amerikanska kriget 1899–1913. Mark Twain trodde först att det skulle resultera i ett fritt och oberoende Filippinerna men han insåg snabbt sitt misstag och skrev i en artikel i februari 1901:
”… Vad gäller en flagga för Filippinerna är det lätt ordnat. Vi kan ha en specialvariant av vår egen. Där de vita ränderna målas svarta och stjärnorna ersätts av dödskallar med korsade benknotor … ”
Mark Twain skrev också en dikt som protest mot det pågående kriget där han utgick från den patriotiska sången ”The Battle Hymn of the Republic”, med text av Julia Warde Howe, som sjöngs av nordsidan under amerikanska inbördeskriget. Men Mark Twain kallade sin version ”The Battle Hymn of the Republic, Updated”.
År 1904 följde president Theodor Roosevelt upp Monroe-doktrinen från 1823 med The Roosevelt Corrolary. En deklaration som kom att kallas “den stora knölpåken” och klargjorde att europeiska länder skulle hålla sig borta från södra Amerika. För Central- och Sydamerika har därefter det normala blivit ekonomiska och militära påtryckningar från USA som resulterat i handelsbojkotter, statskupper och krig.
Så skulle jag kunna fortsätta länge men det behöver jag inte för det har redan gjorts av Paulsson i boken BANKCENTRALEN. Med särskild tyngdpunkt på vad som kan åstadkommas med ekonomiska påtryckningar vilket blivit ett alltmer utnyttjat verktyg för USA.
