Den 15 september framträdde Helle Klein i det nyinsatta TV-programmet Agenda Special. I uppskruvat tonläge förklarade hon att Sverigedemokraterna är ett ”fascistiskt och nazistiskt” parti. När programledaren ifrågasatte det synsättet, blev Klein än mer exalterad. ”Det räcker ju att studera SD:s historia”, lät hon förstå.
Javisst – spåren och de Sverigedemokratiska rötterna förskräcker. Partiet föddes ur Bevara Sverige Svenskt- och Vit Maktrörelserna på 1980-talet. Det tillhör onekligen helhetsbilden.
Men låt oss anta att Helle Klein också beretts tillfälle att statusbestämma Vänsterpartiets ideologi. I konsekvensens namn borde hon då ha sagt att Jonas Sjöstedt och hans fränder är principfasta kommunister. Både leninism och stalinism vägledde i åratal ´Di gamle´. När det började regna i Moskva spände man omedelbart upp paraplyerna i högkvarteret på Kungsgatan 84 i Stockholm. Bokföringen är numera dubbel: av taktiska skäl, men bara därför, ligger man tills vidare lågt med allt tal om revolutionen och proletariatets diktatur. Man inväntar helt enkelt det rätta tillfället …
Att resonera på det sättet vore givetvis befängt. En stålhård kommunist av 1930-talsmodell skulle i dag vara lika (o)välkommen i Sjöstedts parti som ”flatlöss på ett konfirmationsläger”, påpekade en klarsynt tänkare för några veckor sedan. Det råkar händelsevis stämma. Kommunismen har lagts i V:s malpåsar och det för länge sedan.
På liknande grunder utmanar man löjet genom att beteckna Jimmie Åkesson och kompani som nazister. Men den verbala terrorn pågår oavbrutet och inte bara i TV-mediet. ”Dags för krafttag mot nyfascismen”, hette det i en rubrik på Aftonbladets ledarsida (likaså den 15 september) och i den löpande texten utmålas sedan det norska Fremskrittspartiet som besläktat med Hitlernazismen. Fascistiskt påstås det också vara.
Verkligen? Min uppfattning är att FRP en gång sjösattes som intresseorganisation för notoriska falskdeklaranter och politiska äventyrare och i realiteten var – och fortfarande är – ett parti av samma typ som Ians & Berts eller Mogens Glistrups. Alltså ett gängse missnöjesparti av mindre uppbyggligt slag. Men till skillnad från SD har man varken rötter eller fästen i den bruna myllan.
Av SVT:s valvaka (14 september) framgick att glädjen stod högt i tak bland Stockholms vänsterpartister. I vanlig oordning framfördes kravet ”Inga rasister på våra gator – inga rasister på våra gator” av hängivna och rytmiskt skanderande V-aktivister i takt med att röstsiffrorna blev offentliga. Ärligt talat fanns väl inte särskilt mycket att glädjas åt denna vaknatt, och den tjatiga anti-rasistparollen lär inte gå till historien som det smartaste någon av kvinna född har tänkt ut. Den bör skrotas av flera orsaker:
För det första är det ju ställt utom allt tvivel att Jimmie Åkesson omedelbart skulle ställa sig bakom parollkravet och det med entusiasm. ”Varför begränsa oss till gatorna?” skulle han fråga. ”Vi Sverigedemokrater vill gallra ut rasister överallt, och vi är faktiskt det enda parti som infört nolltolerans mot rasismen.” Parollen träffar således inte målet. Inte ens minsta tavelträff kan bokföras.
För det andra har ”Inga rasister på våra gator” visat sig vara ett kontraproduktivt yrkande. Så har det ylats, inte minst av vänsterpartister, i stad efter stad runtom i Sverige, bl. a i syfte att hindra Jimmie Å och hans kumpaner från att göra sina röster hörda. Det har varit dumdristigt, och nu har vi facit. Där står 12,9 procent i eldskrift.
För det tredje kan det inte anses självklart att SD är ett rasistiskt parti. Det faktum att man vill begränsa all slags invandring till ett minimum är inhumant men inte nödvändigtvis rasistiskt; att man tycker illa om islam kan med fog beskrivas som trångsynt och doktrinärt men är inte i sig rasistiskt; att partiombuden vill förbjuda tiggeri och köra ut romerna är beklämmande – men därför inte rasistiskt med given automatik.
Och så vidare, och så vidare …
Det moderna rasismbegreppet var ursprungligen politiskt – och handlade om kampen mellan franker och galler i 1700-talets Frankrike – men kom senare att maskera sig i biologisk dress. Bland historiens ledande rasbiologer märks tänkare som Henri Boulainvilliers, Joseph Gobineau, Houston Chamberlain, Alfred Rosenberg och kanske också Herman Lundborg (som föddes i Väse mellan Kristinehamn och Karlstad).
Skulle Åkesson och hans trosvänner ha tagit intryck och låtit sig inspireras av dessa herrar och deras likar?
Njaee …
”Rasist” och ”rasism” var två av de vanligast förekommande orden i den nyss avslutade valrörelsen. De används i dag som besvärjelser och definieras ytterst sällan. Stegvis har dessa så kallade R-ord dränerats på innehåll. Jag är själv inte främmande för att kalla SD för ett kulturrasistiskt parti men känner samtidigt måttlig entusiasm för den termen. Den som motsätter sig höjda pensioner brännmärks ibland som åldersrasist. Med åldersrasism och kulturrasism i sitt verbala bagage har man emellertid distanserat sig mycket långt från rasismen – den verkliga.
Under alliansens åtta år vid makten har Sverige blivit alltmer ojämlikt. De ekonomiska klyftorna har vidgats, och landet har delvis splittrats upp. Samtidigt har oppositionen varit lam. Själslivet hos radhusägarna i Nacka har på dunkla grunder värderats högre än reella förbättringar för de sämst lottade.
Det gjorde Åkesson till en vinnare.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Jimmy Åkesson, Agenda special, Helle Klein, Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet, Glistrup, Ian & Bert, Henri Boulainvilliers, Joseph Gobineau, Houston Chamberlain, Alfred Rosenberg, Herman Lundborg
Mats Parners inlägg öppnar för en intressant debatt:
– Varför är ogillar vi SD?
– Jo, för att de är rasistiska och främlingsfientliga och har rötter i gammal svensk nazism!
Detta är det politiskt gängse och ”korrekta” svaret.
Men anta att vi, likt Parner, ifrågasätter om de är rasister och främlingsfientliga? Och tänk om vi kommer fram till att de historiska rötterna inte spelare någon roll? Blir SD då bra? Eller finns det andra skäl än de politiskt gängse och ”korrekta” att tycke illa om SD?
SD har nu passerat fas ett: man har mobiliserat den stora grupp som ger blanka fan i vad ’gammelmedia’ skriver och hur trovärdiga partiledarna är vad det gäller sakkompetens.
Fas två kan bli besvärligare, för då måste man få in mer folk i partiet som kan prata på en kompetent och visionär nivå om exempelvis pensioner, industri- och säkerhetspolitik, jordbruk etc. Men klarar man av det, då kan partiet bryta igenom på allvar till befolkningsskikt som känner sig illa berörda av ensidigt prat om invandring.
Frågan är om dagens partiledning vill ha en sådan potentiellt radikal inriktning. Den kanske tycker läget är bra som det är idag, och i och med att partiet verkar rätt toppstyrt kanske det går ’att hålla locket på’. Men då hotar förmodligen medlemsuppror. Jag misstänker att SD-are inte alltid är så väluppfostrade och kuschade som exempelvis socialdemokratiskt fotfolk.
Din analys, Knut (Mats Parner [KL]), av de materiella orsakerna till SD-framgångarna är väl i stort riktig, det handlar mycket om arbetslöshet, ekonomi.
Däremot är det fel att säga att SD:s politik inte är rasistisk. Läs deras program, det är väldigt ”kulturgenetiskt”. De begränsar sig inte till att vilja stoppa delar av den befintliga invandringen. De vill även slå till mot invandrarna som redan är här. Jag ska ta några exempel.
Följande försåtliga formuleringar finns t ex på deras programhemsida:
”Reglerna för anhöriginvandring måste vara utformade på ett sådant sätt att de inte bidrar till att skapa ökad segregation eller andra sociala och ekonomiska problem. Att av ekonomiska skäl tvingas stanna i ett land där man inte trivs och inte vill leva är destruktivt för såväl landet som för den enskilde individen. Ett aktivt och generöst stöd skall därför ges till de invandrare som önskar återvända till sina hemländer.”
De vill strypa anhöriginvandringen och de vill få fler att åka tillbaka till hemlandet, det är vad detta betyder i klartext. Detta kunde man se på klistermärken från nazistgrupper redan på 80-talet: ”Hjälp invandrarna – att åka hem”.
På samma SD-hemsida skriver man också:
”Det är inte rimligt att vi i Sverige ska ta emot flest asylsökande i västvärlden med dygnskostnader på tusentals kronor när man kan hjälpa många fler i flyktingarnas närområden.”
SD ställer här upp en falsk motsättning mellan att ta emot flyktingar till Sverige och att hjälpa dem på plats. Och man vill ge UNHCR pengar till flyktinghjälp. Men i själva verket har UNHCR direkt varnat för SD:s synsätt och uppmanat Sverige att fortsätta ta emot flyktingar.
Också när det gäller ekonomin ser SD uppenbarligen något slags hot i att det kommer in ”andra kulturer”. Så här beskrivs det på deras hemsida:
”Ekonomin bärs inte upp av likriktade, anonyma produktionsenheter utan av tänkande, kännande och kulturellt präglade människor. Vanor, seder, normer och värderingar har stor inverkan på ekonomin och skiftar från kultur till kultur och från nation till nation. Stora kulturella och befolkningsmässiga förändringar inom en stat påverkar således alla aspekter av ekonomin och förmågan att skapa tillväxt. Det sociala kapitalet är både ekonomins bas och dess smörjmedel. En ansvarsfull ekonomisk politik måste således vara inriktad på att långsiktigt bevara och stärka en hög nivå av socialt kapital.”
Det inlindade budskapet här är: En ”svensk” ekonomi ska enligt SD baseras på ”kulturellt präglade” svenskar, inte på några ”andra kulturer”, dvs invandrarnas. Kulturella förändringar i befolkningen hotar ekonomin.
Eller, tydligare: Ekonomin ska baseras på ”svenskar”, inte ”utlänningar”. Svenskarna är de enda som utgör ”socialt kapital”, övriga gör tydligen inte det.
Och lägg märke till att det handlar om det befintliga samhället. Stoppandet av delar av den ytterligare invandringen tillkommer.
SD:arna lever i en hierarkisk värld, där en kultur är bättre än en annan, hemsidans text om SD:s kulturpolitik låter så här:
”Det är uppenbart så att vissa kulturer är bättre än andra på att slå vakt om grundläggande mänskliga rättigheter, skapa demokrati och materiellt välstånd, god sjukvård, hög utbildningsnivå och likhet inför lagen. Detta gör att dessa kulturer, i våra ögon är bättre än de kulturer som inte vill eller förmår att skapa goda levnadsvillkor för de människor som lever i dem.
Vi vill naturligtvis inte att de kulturer som är dåliga på att skapa drägliga levnadsvillkor helt skall försvinna utan endast att de av egen kraft skall göra sig av med de för mänskligheten destruktiva aspekterna.”
Som exempel tar man de ”länder” som har seden att omskära kvinnor. SD vill få bort denna kvinnoförtryckande sed, men är därefter väldigt generösa: I övrigt ska ”landet” få ha kvar sitt ”språk, sina folkdanser, starka familjeband, mat- och byggnadstraditioner” och mycket annat.
I själva verket var det såhär Sydafrikas rasistregim också resonerade. Afrikanerna kunde få leva i sina bantustans och fortsätta med sina kulturer och kanske försöka bli ”lika bra” som de vita boerna till och med, även om det alltid var underförstått att detta aldrig skulle lyckas.
Apartheid innebar ju just detta: ”Kulturerna” (raserna) får leva vidare men inte blandas, utan ska hållas isär. En skarp gräns dras mellan vi och dem.
Under SD:s kulturresonemang ligger ett rasresonemang. Deras skrivningar på hemsidan, och det som återgetts ovan är bara några exempel, bottnar i själva verket i tanken att hela världen – och Sverige – rasuppdelas.
Så visst är SD rasister.
Henrik Persson
”På liknande grunder utmanar man löjet genom att beteckna Jimmie Åkesson och kompani som nazister.”
Hela blogginlägget bygger på att SD:s nutida kopplingar till nazismen är lika obefintliga som V:s kommunistiska agenda.
Detta är emellertid ett felaktigt antagande, då partiet i fråga har ett stort antal beröringspunkter med flera av de största svenska nazistiska organisationerna.
Härmed faller alltså det tankegods som ligger till grund för textens senare avsnitt och ger en tydlig bild av författarens ansats att medvetet eller omedvetet bidra till normaliseringen av vårt enda fascistiska och rasistiska riksdagsparti.
Herregud, vad kan man sammanfatta denna bloggen som?
Den har hetsat emot invandrare, romer och annat. Den har vid mer än ett tillfälle drivit antifeministisk propaganda. Den driver antiinternationalistiska teser. Den är sprungen ur en 40-talists priviligierade liv, att aldrig känna av nazistiskt våld, aldrig uppleva rasistiskt våld, aldrig behövt gå arbetslös. Tjänat grovt på välfärdens uppbyggnad för att senare byta fot och casha in på dess nedmontering. Ättestupan behövs för såna här människor.
Generationen som förstörde kampen och hindrade den, generationen som tagit oss dit vi är idag. De enda som lyssnar är förvisso bara andra priviligerade 40-talister, men det är illa nog. Bubbelgenerationen håller ihop.
Du anser alltså att vi skall låta rasisten definiera rasism? Du menar att nazisten skall definiera nazism? Fascisten skall definiera demokrati? Man tar sig för pannan. Såna här flummare tror de vet något om samhället, trots att de levt i sin bubbla där de kan flumma på och ingenting är någonsin farligt.
Denna bloggen retar uppenbarligen Martin Kullberg. Allt han ovan tillskriver mig och denna blogg är förstås lögn. Utfallet mot mig, mitt privilegierade liv och hur vi 40-talister utnyttjat vår situation under vårt vuxna liv är just så fördomsfullt och hatiskt att jag direkt borde klickat kommentaren till papperskorgen.
Men kanske är hans kommentar trots allt ett intressant exempel på ännu en varböld i vårt krisande samhälle. Snart förstår ingen någon annan. Samtal över gränser görs omöjliga. Man söker sig till sina meningsfränder och garvar tillsammans åt dom andra som är ”helt dumma i huvet” – eller skriver eller skriker oförskämdheter för att plocka poäng bland meningsfränderna.
Martin Kullberg företräder någon slags antirasistisk, feministisk vänster såvitt jag förstår. Hans hat mot mig (oss) riktar sig lika mycket mot mig som 40-talist, pensionerad lärare som mot mina politiska åsikter. Han förklarar mina åsikter med att jag är ekonomiskt privilegierad och för att jag aldrig varit i slagsmål med eller personligen hotats av rasister/fascister/nazister. Denna sorts grumliga gruppfixeringar göder identitetstänkande. Medborgarens tanke- och åsiktsfrihet betyder inget, den är bara ett uttryck för min gruppidentitet. Gruppen bestämmer allt. Detta är antiintellektualism vilket leder till, ja vi vet alla vad.
I Riksdagens protokoll hittade jag detta. Vilket parti intog denna korrekta anti-imperialistiska hållning? Datum 18 juni 2011 innan Gaddafi togs av daga helt illegalt:
”Fru talman! Nu hör vi hur övriga partier, med Moderaterna i spetsen, sjunger i kör för Sveriges deltagande i insatsen i Libyen. Desto tystare var det tidigare från moderat håll. Utrikesminister Bildt har själv tillhört ett bolag som samarbetat med Gaddafiregimens blodiga diktatur och tjänat pengar på den libyska oljan.
I februari var han inte beredd att stödja vare sig den ena eller andra sidan. Nu helt plötsligt förespråkar han både insatser och förlängningar av desamma mot diktatorn. Det är klart. Det är aldrig bra att satsa på en förlorande häst. Då är det bättre att byta häst, vilket uppenbarligen är utrikesministerns nya strategi.
Man kan ställa sig frågan: Vems intressen stöder vi med vår insats? Vi hörde tidigare Karin Enström från Moderaterna säga att om vi drog tillbaka vår insats skulle vi svika de krafter vi stöder. Vilka är dessa krafter?
Det finns fortfarande tecken på att rebellsidan inte nödvändigtvis utgör ett bättre alternativ för Libyens utveckling än vad Gaddafi gör. Det är oklart om det så kallade nationella övergångsrådet har kontroll över alla rebellstyrkor. Rapporter från rebellzonen om repressalier mot verkliga eller inbillade Gaddafianhängare samt om hur regelrätta lynchningar har ägt rum har fortsatt.
Dessutom har befälhavare på rebellsidan medgivit hur de och deras mannar tidigare har slagits mot amerikanerna i Afghanistan och Irak. De är med andra ord representanter för samma grupper som våra soldater i Afghanistan bekämpar varje dag. Ska vi nu skydda samma personer i Libyen?”
Anders!
Det är naturligtvis Sverigedemokraterna, vars inflytande över svensk riksdag, inte har varit tillnärmelsevis så skadligt som de övriga sju partiernas. Hittills i varje fall.
För egen del har jag inga illusioner om SD, då de är uttalat sionistiska – vilket är illa nog – och har en massa företrädare som inte kan föra sig som folk.
Dock, vilken eventuell skada de kan komma att tillföra är i nuläget endast spekulationer. Den skada som övriga sju partier gjort på Sveriges utrikespolitik är däremot väl dokumenterad. Inte ens Vänsterpartiet har vett att skämmas över sina ställningstaganden beträffande Libyen, Syrien och Ukraina. Som vanvettiga drar de in Sverige under NATOs flagg, medan ”alla medvetna” fokuserar på SD. Man får nypa sig i armen för att inse att allt detta är sant.
Då har vi ändå inte berört det kaos som nu uppstått p g a att övriga sju partier inte vill acceptera valresultatet. De enda reella förändringarna mot 2010 var två: 1) Alliansen har inte längre folkets förtroende 2) SD gick framåt med stormsteg.
Stefan Löfvén har nu chansen att syna SD genom att föra socialdemokratisk politik. Uppenbarligen tänker han ta SDs framgångar som anledning att gå samman med Alliansen istället.
Vad gäller SD:s inställning till Israel så undrar jag om det som AB skrev för en del år sedan ännu gäller, dvs att Europas extremhöger är delad i frågan. Är det inte så att SD:s ungdomsförbund har en annan inställning än moderpartiet och att detta, långt före valet, luftades ganska öppet?
Det intressanta är nu i vad mån ev. Israelkritiska SD:are är det av unkna antisemitiska skäl eller förnuftiga antiimperialistiska och/eller antirasistiska skäl? För en djupt troende nordeuropeisk rasist är ju problemet med Israels rasistiska politik att den ju inte, som en gång Tysklands och Sydafrikas, hyllar den blonde blåögde germanen.
Vi vet vad som hände igår – men frågan är vad som skall hända idag!
Världen brinner och Sverige har lagt sig på förövarnas sida – Persson och högerfalangen inom socialdemokratin måste avslöjas – idag har Palmeförrädarna klivit fram ur sina gömslen – vilken väg var det partiet skulle gå som var det NYA? Var befinner sig fascisterna Bildt & Co? Vilka toppjobb väntar?
Varför får svenska folket inte veta vad som försiggår? Förhoppningen är att Snowden eller Assange kommer med avslöjanden!
Varför svarar inte Persson & Co på Pierre Schoris frågor angående vapenförsäljning och slutna avtal med regimen i Israel?
Vilket uppdrag har överstelöjtnanten och militärattachén vid Svenska Ambassaden i Tel Aviv? Låt Pierre Schori få svar på sina frågor – Palestinakrisen måste lösas först av alla konflikter!
Vid senaste anfallskriget användes förbjudna klusterbomber. Var kommer de ifrån? Vilka avtal finns mellan Sverige och världens oroshärdar? Djävulen har släppts ur flaskan och världen tiger – är det en FN-post som väntar? Något är på gång! Vakna ni slumrande!
Med ett starkt SD och en stark höger med Persson-falangen är Sverige snart en fasciststat!
Efter så mycket utlandsvistelse verkar jag ha tappat förmågan att begripa svenska. Så kan någon ta mig ur det ev. missförståndet att ha tolkat att AB:s kolumnist vill att alla människor som har det dåligt, minst 40 miljoner, ska komma till Sverige.
Om nu folket i Rumänien gjorde någon slags revolt, avskaffade den enorma korruptionen (som rått där sedan staten bildades i slutet av 1800-talet), gav alla utbildning och såg till att landets naturrikedomar kom folket till del, skulle det rumänska folket då tvingas av de korrumperade staterna i sin omgivning att ge upp detta?
– Varför ska ni i Rumänien vara fria från korruption, ha en bra skolutbildning och levnadsstandard när vi andra inte har det?
Eller är AB-kolumnisten någon förslagen ”agent provocateur” från SD?
Mina kommentarer försvinner – varför? Är det censur eller FRA-lagen?
Någon skriver om Rumänien och varför Sverige skall vara med och betala för korruptionen!
EU plockar in vilka fascistländer som helst under sina vingar, folket ger dom fullständigt f-n i, det är territoriet dom vill åt, murar skall byggas, vapenrustningen är det viktiga!
När har fascister eller kolonialister ägnat en tanke åt folket? Nu kommer den ene gamle kungen efter den andre hem och övertar rodret precis som under trettiotalet före andra världskriget. Den
gamle Albanske kungen eller hans ättlingar som vistats i exil hos
Mrs Thatcher i snart hundra år är åter på plats. Folket har aldrig fascister ägnat en tanke. Sjukhus, skolor finns inga pengar till när fascisterna eller kolonisatörerna har makten! Däremot är intresset stort när det gäller territorium och råvaror och att stoppa vinsten i egna fickor! Vi är tillbaka på ruta ett och Sverige har tagit ledningen!
Vilka poster väntar Rainfeldt, Persson & Co?
Hoppas mina inlägg inte stoppas. Rensa lite i texten, men släpp fram dom. Än har vi väl yttrandefrihet?
Ingen kommentar av Ulla-Britt Niklasson har tagits bort. Det måste vara ett missförstånd. Den senaste var i denna tråd igår kl. 07:17. Välkommen med fler. Ibland stryker jag slagordsmässiga upprepningar och tar bort onödiga skiljetecken.
Anders P!
Mer ur samma protokoll: ”Fru talman! Förvissad om detta vill jag redan nu önska de deltagande i den kommande insatsen lycka till. Alla i denna kammare är måna om att den kommer tillbaka helskinnad. Vi är redan stolta över er i den svenska insatsen.”
En spricka bland anti-imperialisterna?
Lars J!
Självfallet är det en spricka bland antiimperialisterna. Detsamma kunde jag höra i England 2003 från vänsterfolk i Labour som först inte skrädde orden i sina fördömanden av krigsinsatserna emot Irak, men sedan önskade framgång för de egna soldaterna.
Det riktiga hade ju varit att säga, både i England 2003 och i Sverige 2011, att ju fler av de egna soldaterna som oskadliggörs i kriget desto bättre, eftersom det är ett orättfärdigt krig. Men då hade dessa britter varit kommunister och SD:s talesman en modern version av Lenin!
Men jag förbehåller mig ändå rätten att värdesätta de som verbalt tar avstånd emot orättfärdiga krig, än de som verbalt stödjer dem, även om de förra inte kan eller vågar ta de fulla konsekvenserna av sitt ställningstagande.