Elena, Giannis, livet och Grekland

Elena heter den vackra, mörkhåriga och livsbejakande kvinnan som är huvudperson i Theodor Kallifatides senaste bok Med sina läppars svalka (Bonniers 2016). Giannis heter den man som är huvudperson nr 2. De blir ett par tidigt i livet och följs sedan åt tills Giannis dör i lungcancer vid 63 års ålder.

Det är en oerhört rik berättelse på framför allt tre teman; livets drivkrafter, kärleken och om Grekland och grekerna.

Själva storyn handlar om Elena som förlorar sina föräldrar tidigt på grund av kriget (andra världskriget) och bär med sig sina trauman från tidig barndom. Pappan försvann i nazisternas fängelser och mamman förälskade sig i en av faderns banemän, en tysk officer, som visade sig vara en mycket ödmjuk och ömsint man. Men även han försvinner ur deras liv efter Tyskarnas fall, liksom modern som blir bortförd och dödad av partisanerna för sin förbjudna kärlek.

Ett barnlöst prästpar förbarmar sig över den övergivna tyskungen och ger henne en trygg uppväxt. Prästfrun visar sig vara en kvinna som förmedlar livslust och passion till Elena, som ska följa henne livet igenom.

Elena får som 16-åring på 50-talet en ung lärare som heter Giannis, som ofrånkomligt attraheras av den vackra unga flickan, som i sin tur inte kan motstå denna attraktion. En dag förför hon honom, varpå de tvingas fly första gången. Just Elenas okuvliga och oemotståndliga dragning till attraherande män är ett spänningsmoment genom hela boken.

Först flyr de till Australien på grund av skammen efter mamman och för att Giannis förlorat sitt jobb efter att ha gift sig med sin elev. Trots mycket umbäranden finner de hela tiden nya vägar, arbetar hårt och lyckas ta sig fram.

Efter 1974 då juntan fallit i Grekland flyttar de hem för att delta i återuppbygget av demokratin. De drar sig fram på grekiskt vis och det hela slutar med att de förlorar allt och flyr än en gång, nu till Sverige. Giannis blir bruksarbetare och Elena jobbar som städerska. Giannis bär med sig sitt kommunistiska arv från sin far – som dödades av tyskarna – och blir fackligt och politiskt engagerad socialdemokrat. Men det går illa med det mesta, utom med kärleken, som visserligen har nedgångar, men som ändå håller i sig.

Och till slut händer underverket, Elena blir med barn och de får – efter att för länge sedan givit upp hoppet – ett barn, en dotter som får namnet Maria.

Då uppstår nya problem som vi känner väl igen från invandrarfamiljer med barn som blir mer svenska än invandrare och kommer i konflikt med föräldrarnas “Grekeri” (i det här fallet).

Det är frestande att berätta hela historien till slut, men det ska jag inte göra. Det finns mycket mer att upptäcka i denna bok.

Den stora behållningen finner jag i att livet hela tiden är ett äventyr där allt är möjligt. Går det åt helvete, startar man på nytt. Är de däruppe ett korrumperat pack, tar man itu med det också – eller så sticker man till ett annat land. Och även om man sticker till andra länder är man innerst inne den man blev därhemma i byn.

En annan behållning är att Elenas och Giannis´ gemenskap håller och att passionen lever och utvecklas trots alla prövningar och trots deras sinsemellan stora olikhet. De lever intensivt i nuet, slåss för en bättre framtid och vårdar sina rötter. Vad kan man mer begära av livet?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.