Till Jonas julen 1988

Till de flygplansmodeller jag byggde som grabb hade alltid Björn Karlström (1921-2006) gjort ritningarna. Här ett exempel på hur noggranna och detaljrika hans ritningar kunde vara. Klicka på bilden förstoring.

”Nu har det kommit ett postförskott igen, Jonas”, sade fadern och rättade nervöst till slipsknuten under skäggmassorna.

”Har du pengar till att lösa ut det?”

”Det ordnar sig farsan”, svarade Jonas ur högen av kataloger från olika firmor med lockande specialerbjudanden om det allra senaste, ”det är väl liggetid på posten som vanligt? Du vet vi inom den fria företagsamheten behöver inte ha samma långtidsplanering som ni i det kommunala.”

Som född gambler hade Jonas som vanligt många järn i elden. Tennisturneringen var visserligen avklarad för den här gången och orienteringsklubben hade till slut tröttnat och slutat ringa men projekten ville ändå gärna hopa sig och det gjorde farsan så nervös och stökig. Det hjälpte inte riktigt att Jonas bad honom ta det cool, en bra psykolog kanske vore den bästa lösningen.

Men det hade ändå bättrat sig sedan farsan kunde sitta hemma framåt natten och sköta den kommunala planeringen på den portabla datorn. Man har det ganska jobbigt som har en hel familj att ta hand om tänkte Jonas för sig själv. Men han hade snart fördjupat sig i katalogerna igen och glömt hela saken. Få se nu, var det den nya flygplansmodellen med dieselmotor och datorkontrollerad radiostyrning som kommit på posten i dag eller kunde det vara dykardräkten med inbyggt armbandsur, trycktestat till 200 meter. Det bästa vore ju om det var den programmerbara foderanläggningen till kaninen, det skulle spara en hel del jobb och Kajsa skulle säkert må bättre.

Motionsanläggningen som man kunde få som tillbehör hade han inte vågat beställa samtidigt, då hade farsan blivit knäpp igen och börjat berätta om alla roliga leksaker han gjort av gummisnoddar och gamla kapsyler när han var grabb. Det är ganska knepigt med föräldrar ibland men det är bara att rida ut stormen, tids nog blir de pensionärer och lugnar ner sig.

Tänk på morsan till exempel som blev nästan hysterisk när han ville köra den tiodubbla satsen till raketmotorn i hushållsassistenten. Man kan väl inte bara stå och knåda en pryl på tre kilo för hand när det redan finns en tekniskt väl fungerande lösning att göra det maskinellt.

Men få se nu, det var visst den ekonomiska situationen som började bli lite kritisk. Den hade visserligen lättat tillfälligt när han kommit in i den kommunala bokföringen via farsans portabla dator. Men han hade inte räknat med att de kommunala nedskärningarna också skulle drabba hans konto just nu när han hade flera intressanta projekt på gång.

”Vad då, sa du något morsan, har du stått och ropat en lång stund. Jaså Henrik har kommit och vi skall käka middag. Ja, dessa ständiga avbrott mitt inne i viktiga projekt. Då får det bli övertid i kväll igen …”.

År 1952 kom HOBBYBOKEN med sin nionde årgång. En översikt av vad som pågick inom modellbyggarvärlden. MODELLFLYG – MODELLBÅTAR – MODELLJÄRNVÄGAR – HISTORISKA MODELLER – MODELLRACERBILAR – MOTORER. Jag var femton år när boken kom ut och Jonas var fjorton år när jag skrev min julberättelse.
Föregående artikelSKADEGLÄDJEN VISAR ATT MAN ÄNNU INTE FÖRSTÅTT
Nästa artikelNORSKA BASPOLITIKEN: HAR USA ÄRLIGA AVSIKTER?
Henrik Linde
Henrik Lindeär ingenjör, uppfinnare och medgrundare till företaget Leine & Linde i Strängnäs. Politiska engagemanget startade på 60-talet i FNL-rörelsen och fortsatte i Folket i Bild/Kulturfront.

1 KOMMENTAR

  1. Tack för en skojig berättelse!
    – Fungerade den listiga pedagogiken, undrar man.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.