Bomullsodling i Xinjiang

För ett år sedan skrevs mycket om att Hennes & Mauritz inte längre skulle köpa bomull odlad i provinsen Xinjiang i Kina, motiverat av att tvångsarbete för medlemmar av folkgruppen uigurerna utnyttjades inom bomullsindustrin. Anklagelserna bemöttes av talesmän för myndigheterna i Xinjiang och en kinesisk bojkott av H&M:s försäljning i Kina drabbade företaget.

Moderniseringen av bomullsodlingen i Xinjiang har gått mycket snabbt och Kina hävdar att 80 procent av arbetet nu är mekaniserat och utförs av mycket avancerade maskiner. Deras rörelser över fälten styrs i vissa fall till och med från satelliter. Nedanstående text publicerades av Global Times den 20 april år 2022 och är översatt av undertecknad (Henrik Linde):

Mekaniseringen av bomullsodlingen i Xinjiang gör att bomullsplockningen för hand snart är ett minne blott.

När planteringssäsongen för bomull startade i början av april i nordvästra delen av Xinjiang njöt tusentals kinesiska nätanvändare av att följa direktsändningar om hur rytande maskiner var sysselsatta med att plantera bomull med hjälp av högteknologi i regionens vidsträckta marker. Många tittare skulle vilja bjuda in utlänningar och amerikanska lagstiftare att ansluta sig till dem så att dessa nästa gång skulle skapa färre ohållbara lögner för upphaussning av det så kallade tvångsarbetet i Xinjiang.

Under onsdagen direktsände Global Times tillsammans med China Telecom och Aksu Prefecture till mer än 1,18 miljoner tittare som såg hur planteringsmaskiner arbetade på ett 147 hektar stort fält. Det var fyra maskiner för plöjning, två för spridning av insektsgifter och fyra för plantering. Hela arbetet skulle vara slutfört inom fyra dagar. Utan maskinernas hjälp skulle arbetet ta femton dagar i anspråk för trehundra arbetare.

Några nätanvändare berömde den praktfulla uppvisningen av modernt jordbruk och sade ”Jag ser hur man planterar mina nya kläder!”  Och andra skämtade om att nu kommer amerikanska ambassaden hävda att Kina tvingar maskiner att tvångsarbeta.

Skördemaskiner för bomull arbetar i nordvästra Xinjiang oktober 2021.

Som svar på USA:s grundlösa anklagelser om tvångsarbete i Xinjiang har kinesisk allmänhet nyligen skrivit kommentarer på olika sociala medier där man inbjuder utlänningar och särskilt amerikanska lagstiftare att besöka Xinjiang.

USA har inte upphört med sina anklagelser om så kallat tvångsarbete i Xinjiang. Den senaste farsen är ett offentligt förhör krävt av ”Uyghur Forced Labour Prevention Act” om användningen av ”tvångsarbete” och åtgärder för att förhindra import till USA av gods som tillkommit med hjälp av utnyttjat ”tvångsarbete” i Kina enligt US Homeland Security. Regionala talespersoner för Xinjiang kritiserar dessa så kallade förhör som ”hycklande” och ”absurda”.

Totalt 2,5 miljoner hektar bomullsfält beräknas bli planterade i Xinjiang under året. Förutom maskiner kommer annan högteknologisk utrustning användas till hjälp för planteringen. Till exempel har obemannade maskiner styrda av Beidou-satelliten använts i några byar och nya modeller av planteringsmaskiner har använts i Shawan i Tacheng-prefekturen för att öka produktionen per enhet. Totalt överstiger mekaniseringen av plogning, plantering och skördande i Xinjiang nu 80 procent enligt rapporter från olika delar av provinsen.

Fakta talar högre än ord. Kinesiska nätanvändare och analytiker säger att de ökande direktsändningarna från bomullsplantering i Xinjiang är en symbol för jordbrukets industrialisering i provinsen och dessutom ett slag i ansiktet på dem som far med lögner.

En film som visar mekaniserad sådd av bomull i Xinjiang. Från den 26 mars 2021.

Originalartikeln i Global Times

... är läst 725 gånger!

  10 kommentarer for “Bomullsodling i Xinjiang

  1. Benkt Lundgren skriver:

    Jaja, Henrik Linde, du sväljer den kinesiska diktaturregimens version med hull och hår. Mer än så, du gör dig till aktiv talesperson för den genom att översätta dess texter. För min del har jag som Amnesty-aktivist fått flera ilskna brev från Kinas förre ambassadör i Stockholm. Det är jag rätt stolt över.

  2. Leif Strandberg skriver:

    Henrik L,
    Apropå kritiken mot Kinas behandling av muslimer (uigurer), hur kommer det sig att Kina kommenterade kravallerna i Sverige under påskhelgen? Vad tror du?

  3. Henrik Linde skriver:

    Benkt Lundgren!
    Med tanke på den höga tekniska utvecklingsnivån i Kina tvivlar jag inte på att man har mekaniserat bomullsodlingen i Xinjiang. Det finns väl all anledning att glädja sig åt detta?

  4. Henrik Linde skriver:

    Leif Str!
    Som privatperson får man ibland lust att ge ett skarpt svar på tal. Diplomater brukar försöka undvika det. Varför man just nu passade på att nämna händelserna i Sverige har jag ingen aning om. Men det finns ju ett talesätt ”ge betalt för gammal ost”.

  5. Jan-Peter Stråhle skriver:

    Benkt Lundgren!
    Ska översättare ställas i stupstock för sin goda gärning att bredda vår världsbild?

  6. Dennis Zackrisson skriver:

    När det rör Kina är väl den enda ”riktiga” linjen att sträva efter ökad kunskap. Om den tekniska utvecklingen, vilken förvisso ligger på en mycket hög nivå. Om den politiska utvecklingen, vilken vi i dag är hyfsat ovetande om. Om den ekonomiska utvecklingen, vilken varit enorm och nu möjligen stannar av något i efterdyningarna av covid19, som fortfarande grasserar i landet.

    Henriks påpassligt och kompetent översatta artikel ger en del svar. Givetvis inte alla och så bör det väl vara.

    Det intressanta nu ur en övergripande synvinkel är de olika yttringarna av de ökande motsättningarna mellan Kina och supermakten på nedgång, USA. Som en välkänd kines yttrade för en herrans massa år sedan så är måhända imperialismen (med USA i förarhytten) en papperstiger, men har ändå verkliga klor. Hur river nu de kinesiska klorna? I Sri Lanka höjs röster mot ”kinesisk imperialism”. Och i Afrika är den än tydligare i många länder.

    Men underifrån kanske ändå yttrandefrihetsfrågan engagerar oss mest. Gui Minhai t ex! Vad händer i frågan? Expressens kultursida pryds varje dag av honom och Dawit Isaak med angivande av antalet fängelsedagar. Men några aktuella rapporter om läget får vi inte, samtidigt som Julian Assange är på väg att utlämnas till den förbrukade supermakten för tortyr och långsamt dödande.

  7. Benkt Lundgren skriver:

    Jag tycker att en diktaturregims skönmålningar av förhållandena i det land den styr har ett begränsat nyhetsvärde.

  8. Dennis Zackrisson skriver:

    Du kan möjligen ha rätt om ”nyhetsvärdet” Benkt L. Men nu är det ju inte direkt någon nyhet att diktaturen (dvs den kapitalistiska klassdiktaturen) i USA är på dekis och snart överflyglas av den kinesiska d:o. Det kan däremot vara intressant att studera vad och hur man beskriver utvecklingen i det egna landet. Vad sägs och vad sägs inte? Men för att analysera detta räcker det inte med enbart avståndstagande utan då krävs en del konkret tankeverksamhet.

  9. Tommy Sjöberg skriver:

    Den som vill fördjupa sig i Kinas jordbrukspolitik mellan 1978–89 bör läsa:
    ”Den stora omsvängningen: Privatiseringen av Kina 1978-1989” av William Hinton.

    W.H. har besökt Kina från 1937- och dog 2004.

    Marxist från USA, mycket insatt i Kinas omvandling under Deng Xiaoping. Boken har även ett kapitel om vad som hände på- och omkring Himmelska Fridens Torg 1989.

    Om länderna i Afrika, där Kina använder stora landområden för att förse Kinas befolkning med basvaror, skulle avbryta kontrakten med Kina är nog risken stor för stora påfrestningar för matförsörjningen och kanske svält.

  10. Dennis Zackrisson skriver:

    Välkommen tillbaka till bloggen, Tommy S!

    Bra källhänvisning till William Hinton. Grundläggande bok för förståelsen av det ”nya” Kinas framväxt. Inte bara för jordbruket utan även för omdaningen av samhället i stort med naturligt koppling till Deng Xiaoping, en värdig föregångare till Xi Jin Ping!

    Intressant koppling till Afrika och kontinentens betydelse för livsmedelsförsörjningen i Kina. Kanske detta kan förklara de uppenbara problemen med de alltmer omfattande nedstängningarna av stora kinesiska städer och efterföljande problem med matdistributionen. Är det till stora delar importerade matvaror det handlar om blir problemen både mer begripliga och samtidigt mer svårlösta.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.