Borta med vinden – en betydande och ännu läsvärd roman

Första upplagan från år 1936.

argaret Mitchell (1900–1949) skrev bara en roman men den blev desto mer känd och lovprisad. År 1936 fick Gone with the Wind (Borta med vinden) National Book Award och år 1937 Pulitzerpriset. Bokens historiska bakgrund var väl känd för Mitchell, men det var något av en slump som fick henne att bestämma sig för att skriva ned texten.

Margaret Mitchell 1941.

Hon levde hela sitt liv i Atlanta, Georgia, och hade 1922 börjat som journalist på Atlanta Journal och skrivit ett stort antal artiklar. Men i maj 1926 blev hon tvungen att sluta på tidningen då hon led av en fotskada som hade svårt att läka. Hon fortsatte med att skriva kolumnen ”Elizabeth Bennet’s Gossip” i Sunday Magazine

Men hennes make John Marsh blev alltmer trött på att släpa hem mängder av böcker till henne från biblioteket. ”For God’s sake, Peggy, can’t you write a book instead of reading thousands of them?” sade maken till henne och skaffade istället hem en Remington Portable No. 3. Margaret Mitchell berättar “I had every detail clear in my mind before I sat down to the typewriter.” De kommande tre åren arbetade hon uteslutande med att skriva ned sitt stora epos om det amerikanska inbördeskriget som utkämpades åren 1861–1865.

Hon var född i Atlanta i Georgia, centralorten i hennes berättelse, och hade ända från barndomen hört berättelser om livet före kriget och krigets händelser. Hennes farfar tog värvning i konfederationens (sydtaternas) armé och blev allvarligt sårad under slaget vid Sharpsburg. Efter kriget gjorde han sig en förmögenhet på att leverera virke för återuppbyggnaden av Atlanta. Hennes mormor var en stor källa till information om kriget och återuppbyggandet av Atlanta.

När Margaret var sex år gammal tog hennes mor med henne på en tur med enspännare genom förstörda plantager och ”Sherman’s sentinels” (vaktposter). De skorstensstockar som återstod efter hans marsch genom Georgia. På söndagseftermiddagarna besökte hon sin familj släktingar och fick av åldrade soldater höra deras berättelser. Men inte förrän hon var tio år fick hon veta att det var sydstaterna som förlorade kriget.

Under sommarferierna besökte hon kvinnliga släktingar på moderns sida som fortfarande bodde på en plantage nära Jonesboro. När kriget startade var dessa tretton respektive tjugoett år gamla. Margaret Mitchell växte således upp med alla dessa berättelser som gav henne mycket kunskap om livet före, under och efter inbördeskriget. Men också en stark känslomässig bindning till det Georgia som en gång varit. Borta med vinden är en partisk skildring av tidens händelser men för den skull inte en ensidig berättelse.

Romanens handling
Romanen inleds med en skildring av plantageägarnas och deras familjers idylliska liv före kriget. Där de unga flickorna klädda i krinoliner går på bal och uppvaktas av självsäkra ungherrar som alla har en lovande karriär framför sig. Bokens första ord är ”Scarlett O’Hara var inte vacker” men den beskrivningen glömmer man strax när den sextonåriga flickan presenteras närmare. Scarlett hyser en ungflickskärlek till Ashley Wilkes vars förlovning med Melanie Hamilton eklateras och snart skall de gifta sig. Men Scarlett fortsätter boken igenom att vara övertygad om att hon själv skulle varit den rätta för Ashley.

Den fjärde huvudpersonen är en utifrån kommande främmande fågel i Georgia, Rhett Butler, som följer sina egna regler och gör sig stora pengar på sjötransporter av bomull till England och diverse förnödenheter in till sydstaterna under nordsidans blockad. Vid en ordväxling ger han sin syn på kriget, vilket inte uppskattas av de ungherrar som ser fram mot att få dra ut på ärans fält:

”Alla krig är heliga, för dem som måste vara med och slåss. Om de herrar, som satte igång med krig, inte gjorde dem till heliga krig, vem skulle då vara så dum att han gick med? Men alldeles frånsett med vilka sugande slagord man lurar de stackars idioter som slåss och vilka ädla syften man tillskriver kriget, så har det aldrig funnits annat än en orsak till krig. Och det är pengar…”

Det finns ytterligare en mycket viktig person i boken och det är familjen O’Haras Mammy som har vuxit upp hos Scarletts mormor. Hon anser sig självklart såsom “hus-neger” stå långt över “arbets-negrerna” i rang och stöder familjen i vått och torrt. För Margaret Mitchell blir hon ett av exemplen på hur väl plantageägare kunde behandla sina slavar.

Den svenska översättningen av boken upptar 1.200 tättskrivna sidor och kräver sin modiga tid för att ta sig igenom. Men det är den värd. Som läsare får man komplettera den positiva skildringen av förhållandena i sydstaterna med den kritik av förhållandena ingen idag kan undgå att känna till.

Det skoningslösa kriget beskrivs ingående liksom hur folket i Georgia får försöka klara sig igenom de kaotiska förhållandena. Huvudbyggnaden på Scarletts älskade födelsegård Tara klarar sig som genom ett under från att bli nedbränd, men hela landsbygden är förhärjad och de flesta slavarna har gett sig av. Scarlett har, efter faderns och moderns död, ansvaret för egendomen och växer med uppgiften. Senare, när Atlanta skall återuppbyggas, utvecklas hon till en affärskvinna med hårda nypor som, liksom en gång Margaret Mitchells farfar, gör sig en förmögenhet på att driva två sågverk.

”Sherman’s Sentinels” kallas de skorstensstockar som stod kvar efter nedbrända hus när general Sherman’s trupper under november och december 1864 tågade från Atlanta till Savannah och skövlade allt i sin väg.

Men intressantast i boken är ändå Rhett Butler. Med sin gåtfulla personlighet ändrar han hela tiden skepnad och kan omväxlande bli helt utstött ur Atlantas societet för att sedan återvinna dess förtroende. Med sin psykologiska skarpblick upptäcker han genast när Scarletts förklaringar för sina handlingar inte är trovärdiga. Men han är ändå hela tiden beredd att stödja henne ekonomisk och praktiskt. Man undrar vad i hans barndom och ungdom som format hans personlighet men det nämns aldrig.

  2 kommentarer for “Borta med vinden – en betydande och ännu läsvärd roman

  1. Bror Kajsajuntti
    2019-06-01 kl. 20:16

    Tack Henrik!
    Jag har inte läst boken Borta med vinden eller sett filmen, men hört äldre vänner, främst kvinnor, som läst den flera gånger. Det känns fascinerande att författaren skriver om en tid 40 år innan hon föddes, som om jag skrev en roman om 1910. Jag förstår, att utöver andra människors minnen och livsberättelser, så bör hon ha efterforskat i historien. En av de vänner som läst boken hade klara ställningstaganden mot “rasismen”, sådant vi aldrig diskuterat. Jag kan därför anta att det är en roman som påverkat många.

  2. Bengt Svensson
    2019-06-03 kl. 12:43

    Händelsevis läste jag boken för några månader sedan. Underhållande, fängslande, tragisk. Om jag minns rätt kom Rhett Butler från en fin familj i Savannah, hade gått på krigshögskolan West Point men blivit utsparkad. Familjen hade gjort honom arvlös, men han gjorde sig, som du sa, en förmögenhet på egen hand. Helt klart är boken rasistisk. Slavarna jämförs ibland med djur. De talar också en engelska som är svårbegriplig, Åsa-Nisse-engelska kanske. Jag undrar hur det kommer fram i den svenska versionen. Jag gissar att boken är bannlyst i amerikanska skolbibliotek.

    För mig hade “Gone with the Wind” tidigare varit en banal kärlekshistoria mellan Clark Gable och Vivian Leigh i en film jag aldrig sett. Men läs Boken!

    Jag vill också påpeka att inbördeskriget dödade fler USA-soldater än första och andra världskrigen tillsammans. Jag har sett siffror mellan 600.000 och 800.000. Mängder dog av diverse sjukdomar innan de avlossat ett enda skott.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.