Bränderna i Australien

Okunnigheten  i meteorologi firar nya triumfer, nu när det gäller bränderna i Australien. De sägs bero på den globala  uppvärmningen. Det låter ju bestickande. Går man in på australiensiska vädertjänstens  BOMs hemsida  för klimatförändringar, ser man mycket riktigt att medeltemperaturen här, liksom i övriga  världen, har ökat med cirka 1 1/2 grad sedan förra sekelskiftet.

Men det är också det enda som ändrat sig. Antalet lågtryck över och runt den australiensiska  ön har inte ändrat sig över samma tid, möjligen har de blivit något mindre intensiva:

Inte heller har nederbörden ändrat sig, vare sig över Australien som helhet eller i östra delen.

Vad man möjligen kan se i statistiken är hur  variabiliteten har ökat sedan 1950. Men det motsvaras inte av ökad variabilitet i temperaturen för samma område som spänner över 1 1/2 grad sedan 1910 (se  första diagrammet ovan).

Så medierna har någon agenda, och den är inte sanningen.

  18 kommentarer for “Bränderna i Australien

  1. Bertil Carlman
    2020-01-23 kl. 11:05

    På rekommendation av Anders Persson har jag köpt och läst Daniel Kahnemanns bok Att tänka snabbt och långsamt. Kahneman belönades 2002 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, för sitt arbete om psykologisk ekonomi. Boken har lärt mig mycket om att tänka fel och tänka rätt, hur man läser statistik och hur man luras med statistik. Daniel K måste jag klassa som en mycket skicklig vetenskapsman INOM SITT OMRÅDE.

    Vem fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1976? Jo en vetenskapsman vid namn Milton Friedman.

    I likhet med andra som inte vill tänka själva sade Vänsterns ledare J. Sjöstedt häromdagen något i stil med ”Jag tycker hon har rätt. Vi borde alla lyssna på vetenskapen.” Detta är inget annat än publikfrieri. Han kunde lika gärna ha sagt ”Lyssna på din inre röst” eller varför inte ”98 % kan inte ha fel”. Som här nyligen beskrevs av Lasse Ekstrand står antiintellektualismen högt i kurs i Sverige idag.

  2. Bertil Carlman
    2020-01-23 kl. 11:09

    PS.
    Även Fredrik Charpentier Ljungqvists bok Klimatet och människan under 12 000 år har Anders P rekommenderat mig. Den har jag också köpt och ser fram emot att läsa.
    DS.

  3. Kjell Holmsten
    2020-01-23 kl. 12:03

    Såg en kommentar att större bränder och skador på stora områden minskat med 40% sedan 1997! Så dagens alarmism är ingenting annat än just alarmism och häxkonster, inte fakta i alla fall.

  4. Kjell Martinsson
    2020-01-23 kl. 13:54

    Jo, det finns ett klimatalarmistiskt perspektiv i svenska MSM:s sätt att rapportera, tycks det mej. Jag räknade nyligen på hur stor del av Australiens landyta som hittills varit brandhärjad. Har ni sett någon sådan uppgift?

    Mitt räkneresultat blev mellan 5 och 6 procent av landytan hade blivit slickad av lågorna.

  5. Arne W Andersson
    2020-01-23 kl. 16:57

    Tack, Anders Persson!
    Jag har länge förundrat över att många annars förnuftiga människor fortsätter att odla myten om att ”media”s uppgift och mål är att förmedla information som gör världen mer begriplig.

    Förklara gärna varför ni envisas och läs gärna Roslingarnas bok Factfulness.

  6. Martin Gustavsson
    2020-01-23 kl. 17:36

    Jag läste om att bränder har blivit större p g a förbudet att bränna bort vegetation i förebyggande syfte, såsom urinnevånarna och nybyggarna brukade göra förr, samt att de startar med blixtnedslag.

  7. Jan-Peter Stråhle
    2020-01-24 kl. 2:22

    @Kjell Martinsson
    Enligt SVT hade (4 jan) ca 5 miljoner hektar brunnit, dvs drygt 0,6 procent av Australiens yta. Det är ett mycket stort område, ungefär som Skånes, Smålands, Hallands och Blekinges sammanlagda yta. Dryga två veckor senare rapporterar BBC att utbredningen är den dubbla. Oerhörda arealer alltså, men ännu ej 5-6 procent av Australiens yta.

  8. Crister Olsson
    2020-01-24 kl. 9:11

    Anders Persson!
    Om jag förstår det hela rätt så har medeltemperaturen ökat men det finns inga eller små skillnader i nederbörd och lågtrycksintensitet. Men hur ser det ut om man tittat på perioder av året? Har t ex perioder med lite regn och mer torka ökat? Vi vet ju att en torkperiod inte behöver vara så länge för det ska bli så torrt att risken för skogsbränder ökar i Sverige och det kan vara ganska lokalt. Om det då blåser också så ökar uttorkningseffekten ännu mer. Kan man se effekten bättre av en klimatförändring om man istället delar in i perioder av året och ser på begränsade geografiska områden? Om Sydamerika har jag läst att avskogningen i Colombia fördröjde regntidens inledning med ett par månader och detta var på 50- och 60-tal d v s en relativt lokal förändring gav stora effekter lokalt. Vad jag frågar efter är om klimatförändringen kan ge stora förändringar i begränsade områden och som så att säga ”försvinner” när man endast tittar på medeltemperaturer kontinentalt och globalt.

  9. Bengt Håkansson
    2020-01-24 kl. 15:40

    Det översta diagrammet tycker jag är oerhört tankeväckande. Det är helt uppenbart att det skett en global uppvärmning och den tycks snarast accelerera. Detta kan knappast förnekas.

    Frågan är om och i hur hög grad klimatförändringen beror på växthuseffekten och eventuell annan mänsklig påverkan.

  10. 2020-01-24 kl. 16:32

    Om det blir varmare medan regnen ligger på ungefär samma nivå som tidigare borde det väl leda till torrare mark och vegetation genom ökad avdunstning? Och i så fall större risk för bränder? Alltså en situation där klimatändring skapar själva grunden för stora bränder, medan själva utlösningen av bränder kan vara naturlig (åska exempelvis) eller fixad (människor gör något olämpligt i en snustorr skog). – Tänker jag rätt där?

  11. Anders Persson
    2020-01-24 kl. 20:50

    Crister O!
    Jag är föga insatt i Australiens klimat så jag kan inte svara dig.

    Bengt H!
    Ingen, inte ens “skeptikerna”, förnekar uppvärmningen, som dock bara är 1,5 grader på över 100 år. Men vad som förtjänar att förnekas är att vädret, i synnerhet extremvädret, har förändrats. Här bedriver MSM en medveten desinformationskampanj med användning av alla tricks som den psykologiska vetenskapen kan tillhandahålla. Daniel Kahnemans bok kan fungera båda för att varna oss från att bli lurade – liksom hur vi kan luras utan att fara med osanning.

    Vi fick i kvällens Rapport (eller Sverige idag) veta att när det gäller aktier ska man inte bli upphetsad av de senaste dagarnas kursändringar, utan se aktieinnehavet mera långsiktigt. Exakt detsamma gäller för mycket annat här i livet, också – och i synnerhet – klimatet.

    Björn N!
    Kanske har du rätt. Men den geografiska fördelningen av bränderna har varit sig ganska lik ända fram till i år, då de mer bebodda delarna angripits. Då reagerar medierna.

  12. Anders Persson
    2020-01-25 kl. 16:55

    Greta lär nyligen ha tweetat:

    “…we still fail to make the connection between the climate crisis and increased extreme weather events and nature disasters like the Australian Fires. That’s what has to change. Now.”

    Men vetenskapen, som man enligt Greta ska lyssna på, har inte kopplat bränderna med klimatförändringar. Och varför skulle man? Bifogade bild visar var det brann 2015-2019 (och var det normalt har brunnit de sista årtusendena). Jämför det med 2019-20 (bilden i mitten). Inte inträffade det någon klimatförändring i somras!

    Bränderna nu beror på en massa andra omständigheter än klimatförändringar, annars skulle den geografiska fördelningen nu inte skilja sig så mycket från de sista fem åren.

    Austaliensiskka edsvådor
  13. Jan Arvid Götesson
    2020-01-25 kl. 21:10

    Varifrån kommer den infällda bilden som är betecknad 2019–20? Den är grovt felaktig och oanvändbar i sammanhanget.

  14. Anders Persson
    2020-01-26 kl. 6:58

    När man Googlar på “Australian bush fires map” får man upp en massa bilder, varav de som avser senaste halvåret är ganska lika, d v s med en massa
    bränder i sydöstra delen, vilket i stort sett saknas i de övriga fyra. Den använda kartan 1, men liknande bilder finns på karta 2 eller karta 3 men det finns som sagt fler liknande.

    På vad sätt är dessa kartor “grovt felaktiga och oanvändbara i sammanhanget”?

  15. Jan Arvid Götesson
    2020-01-28 kl. 4:01

    I en diskussion skall man tyda andras inlägg så att deras starkaste argument framställs tydligt. Felet som jag först tar upp i Anders Perssons inlägg (2020-01-25 kl. 16:55) är inte avgörande.

    Det felet är att AP har tagit kartor från de fyra senaste brandsäsongerna och jämfört dem med en ögonblicksbild från en mycket kort tidsperiod från innevarande brandsäsong. (En brandsäsong är ett svenskt vinterhalvår, sydligt sommarhalvår).

    Men helsäsongskartor publiceras med eftersläpning, så man måste tillgripa nyss publicerat material om man vill inbegripa 2019–2020 i en tidsserie.

    På APs infällda karta 2019–20 fattas dock det stora flertalet bränder från 2019–2020, bland annat nästan alla bränder som blivit omtalade världen över.

    Men en poäng finns i APs inlägg. Den slutliga säsongskartan för 2019–2020 kommer att visa stora brända områden i sydöstra delen av Nya Holland, från sydöstra delen av det som de invaderande kallar Queensland till sydöstra delen av det som de invaderande kallar South Australia. APs karta 2019–20 visar en del av detta.

    Den slutliga säsongskartan 2019–2020 kommer alltså att se annorlunda ut än majoriteten av år genom att de helt regelbundna bränderna i norr får sällskap av de oregelbundet återkommande brandkatastroferna i sydost.

    Nu kommer vi till det svårbegripliga i APs argument. AP skriver: ”Bränderna nu beror på en massa andra omständigheter än klimatförändringar, annars skulle den geografiska fördelningen nu inte skilja sig så mycket från de sista fem åren.”

    Detta är en felaktig slutsats. Man kan inte utesluta att långsiktiga klimatförändringar är en bidragande orsak till bränderna i sydöstra delen av Nya Holland.

    När vi om 50 år ser tillbaka, är det möjligt att händelserna 2019–2020 kommer att vara en del av en lång, omfattande lista av händelser som då tolkas som effekter av att klimatet blivit mycket varmare 1970–2070. Det kan bli så – eller inte.

    Anders Persson har i en huvudsak rätt i sina artiklar och inlägg: vi kan bara uttala oss om sannolikheter, inte att det bestämt är så att vissa händelser beror på en klimatförändring. Att det finns en stor människoskapad klimatförändring är en utsaga vars sannolikhet må diskuteras, inte ett faktum. (Personligen menar jag att sannolikheten är så hög att drastiska åtgärder behövs, men det är en annan sak).

    I avsikt att gå till rätta med medias felaktigheter gör dock AP stundom uttalanden om att det ÄR på ett visst sätt med en viss sak. Bland annat har AP tidigare anfört uppgifter om att ”temperaturen i Australien var högre för runt 100 år sedan”, vilket är ett osäkert påstående.

    Sammanfattningsvis förstår jag alltså inte varför AP, i sin korrekta argumentation för ett vetenskapligt synsätt, blandar in utsagor om att det ÄR på ett visst sätt med det ena eller det andra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.